Swedish Agency for Marine and Water Management

Change search
Refine search result
1 - 31 of 31
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the Create feeds function.
  • 1.
    Blomquist, Johan
    et al.
    AgriFood Economics Centre, Sveriges lantbruksuniversitet.
    Persson, Lars
    Centre for Environmental and Resource Economics, Umeå universitet.
    Stage, Jesper
    Luleå tekniska universitet.
    Waldo, Staffan
    AgriFood Economics Centre, Sveriges lantbruksuniversitet.
    Samhällsekonomiska begrepp i yrkes- och fritidsfiske2022Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Havs- och vattenmyndigheten har utifrån förvaltningens mål och strategin Framtidens Fiske gett forskarna Johan Blomquist, Lars Persson, Jesper Stage och Staffan Waldo i uppdrag att sammanställa och analysera inom vilka områden och för vilka indikatorer som fritidsfisket och yrkesfisket är jämförbara.

    Rapporten är en viktig del i det påbörjade arbetet inom den nya framtagna strategin för framtidens fiske och kan kopplas till flera åtgärder inom handlingsplanerna fritidsfiske och fisketurism samt yrkesfiske. I rapporten diskuteras dels vilka indikatorer som alls är meningsfulla att jämföra med motsvarande indikatorer i andra fisken och dels vad som krävs för att åstadkomma jämförbara indikatorer för olika fisken.

    I rapporten diskuteras även några utvecklingsmöjligheter för framtida datainsamling och framtida analysarbete inom fiskeområdet.

    Download full text (pdf)
    fulltext
    Download (jpg)
    presentationsbild
  • 2.
    Göthberg, Maria
    et al.
    Swedish Agency for Marine and Water Management.
    Carneiro, Gonçalo
    Swedish Agency for Marine and Water Management.
    Hammar, Linus
    Swedish Agency for Marine and Water Management.
    Gårdmark, Wilhelm
    Swedish Agency for Marine and Water Management.
    Isaksson, Ingela
    Swedish Agency for Marine and Water Management.
    9 facteurs permettant la croissance bleue locale dans les pays en développement: Document d’orientation basé sur quatre études de référence2022Report (Other academic)
    Abstract [fr]

    Le présent document d’orientation résume les résultats de quatre études de référence explorant les conditions permettant de sortir les communautés côtières de la pauvreté

    Le document énumère neuf facteurs institutionnels et infra-structurels clés qui favorisent la croissance bleue locale à partir de l’utilisation des ressources marines dans les pays en développement.

    Le présent document d’orientation est le résultat de SwAM Ocean, le programme de coopération au développement international géré par l’Office suédois de gestion des ressources marines et aquatiques.

    Download full text (pdf)
    fulltext
    Download (jpg)
    presentationsbild
  • 3.
    Göthberg, Maria
    et al.
    Swedish Agency for Marine and Water Management.
    Carneiro, Gonçalo
    Swedish Agency for Marine and Water Management.
    Hammar, Linus
    Swedish Agency for Marine and Water Management.
    Gårdmark, Wilhelm
    Swedish Agency for Marine and Water Management.
    Isaksson, Ingela
    Swedish Agency for Marine and Water Management.
    9 factores posibilitando el crecimiento azul a nivel local en los países en desarrollo: Informe de orientación política basado en cuatro estudios2022Report (Other academic)
    Abstract [en]

    This policy brief presents nine key institutional and infrastructure factors that promotelocal blue growth from the use of marine resources in developing countries.

    The policy brief is provided by the Swedish Agency of Marine and Water Management,and is based on four background studies, all addressing the same question:

    What is needed for marine resources to actually generate local blue growth.

    Here, local blue growth refers to economic revenue and wellbeing in the local community from the sustainable use of ocean resources, such as fisheries, aquaculture, or tourism.

    Download full text (pdf)
    fulltext
    Download (jpg)
    presentationsbild
  • 4.
    Göthberg, Maria
    et al.
    Swedish Agency for Marine and Water Management.
    Carneiro, Gonçalo
    Swedish Agency for Marine and Water Management.
    Hammar, Linus
    Swedish Agency for Marine and Water Management.
    Gårdmark, Wilhelm
    Swedish Agency for Marine and Water Management.
    Isaksson, Ingela
    Swedish Agency for Marine and Water Management.
    9 Factors enabling local blue growth in developing countries: Policy brief based on four background studies2022Report (Other academic)
    Abstract [en]

    This policy brief presents nine key institutional and infrastructure factors that promotelocal blue growth from the use of marine resources in developing countries.

    The policy brief is provided by the Swedish Agency of Marine and Water Management,and is based on four background studies, all addressing the same question:

    What is needed for marine resources to actually generate local blue growth.

    Here, local blue growth refers to economic revenue and wellbeing in the local community from the sustainable use of ocean resources, such as fisheries, aquaculture, or tourism.

    Download full text (pdf)
    fulltext
    Download (jpg)
    presentationsbild
  • 5.
    Göthberg, Maria
    et al.
    Swedish Agency for Marine and Water Management.
    Carneiro, Gonçalo
    Swedish Agency for Marine and Water Management.
    Hammar, Linus
    Swedish Agency for Marine and Water Management.
    Gårdmark, Wilhelm
    Swedish Agency for Marine and Water Management.
    Isaksson, Ingela
    Swedish Agency for Marine and Water Management.
    9 fatores que permitem o crescimento azul local em países em desenvolvimento: Resumo de políticas baseado em quatro estudos de base2022Report (Other academic)
    Abstract [pt]

    Este resumo de políticas agrega resultados de quatro estudos de base explorando as condições para tirar comunidades costeiras da pobreza.

    Este resumo alista nove principais fatores institucionais e de infraestrutura que promovem o crescimento azul local a partir do uso de recursos marinhos em países em desenvolvimento.

    Este resumo de políticas é resultado do SwAM Ocean, o programa internacional de cooperação para desenvolvimento operado pela Agência Sueca para o Gestão Marinha e da Águas

    Download full text (pdf)
    fulltext
    Download (jpg)
    presentationsbild
  • 6.
    Göthberg, Maria
    et al.
    Swedish Agency for Marine and Water Management.
    Carneiro, Gonçalo
    Swedish Agency for Marine and Water Management.
    Hammar, Linus
    Swedish Agency for Marine and Water Management.
    Gårdmark, Wilhelm
    Swedish Agency for Marine and Water Management.
    Isaksson, Ingela
    Swedish Agency for Marine and Water Management.
    Mambo 9 yanayowezesha ukuaji wa bluu kwa wenyeji katika nchi zinazoendelea: Muhtasari wa sera kutokana na tafiti nne za usuli2022Report (Other academic)
    Abstract [sw]

    Muhtasari huu wa sera unawasilisha mambo tisa muhimu ya kitaasisi na miundombinu yanayochangia ukuaji wa bluu kwa wenyeji kutokana na matumizi ya rasilimali za baharini katika nchi zinazoendelea.

    Muhtasari wa sera umetolewa na Wakala wa Uswidi wa Usimamizi wa Bahari na Maji, na unategemea tafiti nne za usuli, zote zikishughulikia swali moja: ni nini kinachohitajika ili rasilimali za baharini zizalishe ukuaji wa bluu kwa wenyeji.

    Hapa, ukuaji wa bluu kwa wenyeji unarejelea mapato ya kiuchumi na ustawi katika jamii ya wenyeji kutokana na matumizi endelevu ya rasilimali za bahari, kama vile uvuvi, ufugaji wa samaki, au utalii.

    Download full text (pdf)
    fulltext
    Download (jpg)
    presentationsbild
  • 7.
    Hasselström, Linus
    et al.
    Perfomers of environmental monitoring, Companies, Anthesis Sweden.
    Cole, Scott
    Perfomers of environmental monitoring, Companies, Anthesis Sweden.
    Löfmarck, Anna
    Perfomers of environmental monitoring, Companies, Anthesis Sweden.
    Samhällsekonomisk konsekvensanalys av förslag till havsplan Östersjön2019Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Den 14 mars 2019 publicerade HaV förslag på havsplaner för de tre havsplans­områden, Bottniska viken, Västerhavet och Östersjön. Havsplanernas syfte är att bidra till en långsiktigt hållbar utveckling.

    Denna rapport redovisar ekonomiska aspekter av hållbarhet genom att presentera en samhällsekonomisk konsekvensanalys av granskningsförslaget för havsplan Östersjön. Samhällsekonomiska konsekvenser kan uppstå på många sätt till följd av havsplaneringen, och har dels att göra med marknadsvärden och dels att göra med bredare välfärdseffekter som inte visar sig på marknader. Ekosystemtjänster och näringslivseffekter hänger ihop med varandra. Analysen i rapporten bygger på att identifiera och värdera dessa konsekvenser.

    Download full text (pdf)
    fulltext
    Download (jpg)
    presentationsbild
  • 8.
    Ivarsson, Mats
    et al.
    Anthesis Enveco AB.
    Scharin, Henrik
    Anthesis Enveco AB.
    Wallentin, Erik
    Anthesis Enveco AB.
    Social analys med inriktning mot hälso- och sysselsättningseffekter av att uppnå god miljöstatus samt analys av befintliga styrmedel inom den maritima sektorn: Underlag till inledande bedömning 2018 inom havsmiljöförordningen2017Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Rapporten innehåller en social analys med inriktning mot hälso- och sysselsättningseffekter av att uppnå God miljöstatus (GES) i de svenska havsområdena, samt en analys av befintliga styrmedel inom den maritima sektorn. Syftet med rapporten är att fungera som underlag i Havs- och vattenmyndighetens arbete med att revidera den inledande bedömningen av miljötillståndet i de svenska havsområdena (HaV 2012a), ett arbete som markerar starten för den andra förvaltningscykeln i genomförandet av havsmiljödirektivet i Sverige.   

    Rapportens struktur 

    Innehållet i rapporten är uppdelat i tre huvuddelar:  

    • en sektorsanalys,  
    • en sammanställning av befintliga styrmedel med betydelse för havsmiljödirektivet, samt  
    • en analys över deras effektivitet när det gäller att uppnå GES.

    Sektorsanalys I sektorsanalysen görs en genomgång av varje aktivitet inom den maritima sektorn utifrån följande frågeställningar:   

    • Vilka miljöbelastningar aktiviteten ger upphov till.  
    • Hur varje aktivitet inom den maritima sektorn påverkar möjligheten att uppnå GES genom sina miljöbelastningar. Sambandet mellan belastningarna från respektive sektor och GES görs genom en kartläggning av de, belastnings- och påverkansdeskriptorer och slutligen tillståndsdeskriptorer som berörs. De kompletta sambanden redovisas i tabellform appendix 2.  
    • Vilka styrmedel som omgärdar aktiviteten.  I anslutning till varje sektor ges en hänvisning till sammanställningen av relevanta styrmedel i kapitel 3.   
    • Vilka sysselsättningseffekter som kan förutses inom sektorn till följd av GES-uppfyllelse. Det statistiska underlag som ligger till grund för diskussionerna om potentiella sysselsättningseffekter av att uppnå GES återfinns i appendix 1.  
    • Vilka effekter inom den aktuella sektorn som kan förväntas vid GES uppfyllelse till följd av beroenden/påverkan på marina ekosystemtjänster.   7  
    • Vilka hälsoeffekter som kan förutses till följd av GES-uppfyllelse. Hälsoeffekterna av att uppnå GES beskrivs i ett separat stycke.

    Styrmedelssammanställning

    Den andra delen av rapporten innehåller en sammanställning av de styrmedel som idag omgärdar den maritima sektorn. Sammanställningen är indelad efter de fyra övergripande belastningstyperna:  

    • fysisk påverkan,  
    • påverkan på hydrologin,  
    • föroreningar, och  
    • biologisk störning.   

    Inom respektive belastningstyp särredovisas styrmedel som kan kopplas till respektive maritim aktivitet. För varje enskilt styrmedel anges också om det rör sig om internationell (I), regional (R), eller nationell (N) lagstiftning, och hur den i är införd i svensk lagstiftning.    

    Styrmedlens effektivitet med avseende på GES

    I den tredje delen av rapporten görs en bedömning av effektiviteten hos de befintliga styrmedlen när det gäller påverkan på miljötillståndet och normuppfyllelse. Även detta kapitel är indelat efter de huvudsakliga belastningstyperna och beaktar de trender för den framtida utvecklingen av den maritima sektorn som presenterats av bl.a. världsnaturfonden.       

    Slutsatser 

    Sambandet mellan belastningar från den maritima sektorn och miljötillståndet  Från genomgången av den maritima sektorn framträder ett antal samband när det gäller kopplingen mellan miljöbelastningar och aktiviteter med betydelse för GES i de svenska havsområdena. Resultaten är endast kvalitativa då de bygger på kedjan mellan sektorns miljöbelastning och miljötillståndet via tillgängliga belastnings- och tillståndsdeskriptorer. Intensiteten i individuella belastningar eller den geografiska skala som de verkar på har inte kunnat beaktas i studien. Slutsatserna är:     

    Den belastningstyp med i särklass starkast koppling till GES är Föroreningar som berör ca 72% av det totala antalet berörda deskriptorer. Inom belastningstypen ryms: 

    1) tillförsel av näringsämnen och organiskt material, 

    2) farliga ämnen, 

    3) marint skräp, 

    4) buller, och 

    5) annan energi.

    De aktiviteter som står för den största andelen av berörda deskriptorer, och därmed också kumulativa effekter, inom belastningstypen Föroreningar är: 

    1) Marint fiske

    2) Landaktiviteter med belastning på hav, och 

    3) Marint vattenbruk.  Förstärkta eller nya styrmedel med fokus på dessa tre sektorer, och med inriktning mot belastningarna inom Föroreningar, bör därmed vara effektiva när det gäller att förbättra möjligheten att uppnå GES.  

    Den belastningstyp med näst starkast koppling till GES är Biologisk störning som berör ca 15% av det totala antalet berörda deskriptorer. Inom belastningstypen ryms: 

    1) Marint fiske, 

    2) Marint vattenbruk, och

    3) Sjöfart  

    På samma sätt som ovan kan man dra slutsatsen att förstärkta eller nya styrmedel med fokus på dessa tre sektorer, och med inriktning mot belastningen Biologisk störning, bör vara ett effektivt sätt att förbättra möjligheten att uppnå GES.   

    Sysselsättningseffekter som kan förutses till följd av GESuppfyllelse

    • Generellt kan vi dra slutsatsen att effekter på sysselsättningen till följd av GES-uppfyllelse tenderar att vara begränsade i ett nationellt perspektiv. Detta beror både på att sektorn som sådan sysselsätter en relativt begränsad andel av arbetsmarknaden men också på att eventuella positiva effekter i en sektor tenderar att neutraliseras av flöden från någon annan sektor. Dock kan effekterna på lokala, och sektorsspecifika, arbetsmarknader vara intressanta och nedan dras några generella slutsatser om sådana.  
    • De sektorer vars sysselsättning anses ha ett stort och direkt samband med miljötillståndet är marint fiske, marint vattenbruk och marin turism och rekreation. Av dessa är både marint fiske och marint vattenbruk små till omfattningen medan marin turism och rekreation redan idag är en stor sektor som dessutom väntas kunna växa betydligt. 
    • Det finns inget empiriskt stöd för att miljöpolitik påverkar den totala sysselsättningen i ett land. Den kan däremot påverka fördelningen av arbetskraften inom olika sektorer, det vill säga vad arbetskraften är sysselsatt med.  

    Effekter inom den maritima sektorn vid GES uppfyllelse till följd av beroenden/påverkan på marina ekosystemtjänster.

    • Det går inte, med underlag i det arbete som görs i denna rapport, att avgöra vilka ekosystemtjänster som i störst utsträckning påverkas av GES-uppfyllelse. Dock kan vissa generella slutsatser om hur sektorerna påverkas dras.  
    • Gemensamt för de sektorer som väntas ha betydande sysselsättningseffekter, som beskrivs ovan, är att de både är direkt beroende av ekosystemtjänster samt belastar dessa. Exempelvis är fisket beroende av ekosystemtjänsten livsmedelsproduktion men belastar bland annat reglering av övergödning och giftiga ämnen.  
    • Detta skiljer sig från exempelvis sjöfarten och landbaserade aktiviteter som båda belastar ekosystemtjänster kraftigt men som bara i liten utsträckning är beroende av dem för sin produktion. 

    Hälsoeffekter som kan förutses till följd av GES-uppfyllelse

    • De hälsoeffekter som kan uppstå till följd av att GES uppnås analyseras genom att studera vilka belastningar respektive sektor ger upphov till och hur dessa kan kopplas till mänsklig hälsa.  
    • De allvarligaste problemen antas vara de som kopplas till algblomningar, tillförsel av farliga ämnen samt försämrad folkhälsa till följd av försämrade möjligheter till rekreation.  
    • Effekterna av att exempelvis mikroplaster bryts ner och anrikas i näringskedjan är idag inte kända men är potentiellt stora med cancer, hormonpåverkan och nervskador som möjliga effekter.  
    • Sjöfarten och det marina fisket anses vara bland de sektorer som bidrar till störst effekt i form av spridning av skräp och farliga ämnen medan landbaserade aktiviteter står för majoriteten av näringsläckage som leder till algblomningar.   

    Styrmedlens effektivitet med avseende på GES

    • I dagsläget existerar det en mängd styrmedel (internationella, regionala samt nationella) riktade mot samtliga belastningsfaktorer. 
    • Överlag är det främst administrativa styrmedel som tillämpas medan tillämpningen av marknadsbaserade styrmedel samt information är begränsad. 
    • Internationella och regionala styrmedel förekommer i högre grad för miljöproblem och/eller sektorer för vilka den nationella rådigheten är svag.  
    • Det finns ett stort antal styrmedel riktade mot belastningskategorierna tillförsel av föroreningar samt Biologisk störning, vilket kan förklaras av den stora mängd sektorer som bidrar till dessa. 
    • Det är utifrån befintligt underlag inte möjligt att bedöma huruvida redan existerande styrmedel har förmågan att uppnå GES eller ifall det finns behov av att implementera nya styrmedel. 
    • Styrmedels framtida effektivitet beror i hög grad på utvecklingen av de drivkrafter och aktiviteter som påverkar belastning såväl som det marina ekosystemets förmåga att hantera belastningen.
    Download full text (pdf)
    fulltext
    Download (jpg)
    presentationsbild
  • 9.
    Ivarsson, Mats
    et al.
    Perfomers of environmental monitoring, Companies, COWI.
    von Bahr, Emelie
    Perfomers of environmental monitoring, Companies, COWI.
    Magnussen, Kristin
    Perfomers of environmental monitoring, Companies, Menon Economics AS.
    Navrud, Ståle
    Perfomers of environmental monitoring, Companies, Menon Economics AS.
    Delregional analys Kattegatt: Samhällsekonomisk konsekvensanalys av delområde i Kattegatt utifrån samrådsförslag havsplan Västerhavet2018Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Den 15 februari 2018 publicerade HaV samrådsförslag på havsplaner för de tre havsplansområden, Bottniska viken, Västerhavet och Östersjön. Inför samrådet gav HaV uppdrag till extern part att bedöma planförslag ur ett hållbarhetsperspektiv relaterat till ekosystemtjänster, miljömässiga och sociala aspekter. Inom ramen för detta uppdrag genomfördes två delregionala analyser.

    Samhällsekonomiska konsekvenser kan uppstå på många sätt till följd av havsplaneringen, och har dels att göra med marknadsvärden och dels att göra med bredare välfärdseffekter som inte visar sig på marknader. Ekosystemtjänster och näringslivseffekter är nära sammankopplade. I rapporten presenteras och värderas nyttor och konsekvenser avseende ekonomiska aspekter av hållbarhet i delområde i Kattegatt och samrådsförslag havsplan Västerhavet.

    Download full text (pdf)
    fulltext
    Download (jpg)
    presentationsbild
  • 10.
    Sandström, Alfred
    et al.
    Perfomers of environmental monitoring, Universities, Swedish University of Agricultural Sciences, SLU, Aquatic Resources.
    Bryhn, Andreas
    Perfomers of environmental monitoring, Universities, Swedish University of Agricultural Sciences, SLU, Aquatic Resources.
    Sundelöf, Andreas
    Perfomers of environmental monitoring, Universities, Swedish University of Agricultural Sciences, SLU, Aquatic Resources.
    Lingman, Anna
    Perfomers of environmental monitoring, Universities, Swedish University of Agricultural Sciences, SLU, Aquatic Resources.
    Florin, Ann-Britt
    Perfomers of environmental monitoring, Universities, Swedish University of Agricultural Sciences, SLU, Aquatic Resources.
    Petersson, Erik
    Perfomers of environmental monitoring, Universities, Swedish University of Agricultural Sciences, SLU, Aquatic Resources.
    Vitale, Francesca
    Perfomers of environmental monitoring, Universities, Swedish University of Agricultural Sciences, SLU, Aquatic Resources.
    Sundblad, Göran
    Perfomers of environmental monitoring, Universities, Swedish University of Agricultural Sciences, SLU, Aquatic Resources.
    Wickström, Håkan
    Perfomers of environmental monitoring, Universities, Swedish University of Agricultural Sciences, SLU, Aquatic Resources.
    Ahlbeck Bergendahl, Ida
    Perfomers of environmental monitoring, Universities, Swedish University of Agricultural Sciences, SLU, Aquatic Resources.
    Lövgren, Johan
    Perfomers of environmental monitoring, Universities, Swedish University of Agricultural Sciences, SLU, Aquatic Resources.
    Lundström, Karl
    Perfomers of environmental monitoring, Universities, Swedish University of Agricultural Sciences, SLU, Aquatic Resources.
    Edsman, Lennart
    Perfomers of environmental monitoring, Universities, Swedish University of Agricultural Sciences, SLU, Aquatic Resources.
    Wennerström, Lovisa
    Perfomers of environmental monitoring, Universities, Swedish University of Agricultural Sciences, SLU, Aquatic Resources.
    Ogonowski, Martin
    Perfomers of environmental monitoring, Universities, Swedish University of Agricultural Sciences, SLU, Aquatic Resources.
    Ulmestrand, Mats
    Perfomers of environmental monitoring, Universities, Swedish University of Agricultural Sciences, SLU, Aquatic Resources.
    Cardinale, Massimiliano
    Perfomers of environmental monitoring, Universities, Swedish University of Agricultural Sciences, SLU, Aquatic Resources.
    Lindmark, Max
    Perfomers of environmental monitoring, Universities, Swedish University of Agricultural Sciences, SLU, Aquatic Resources.
    Bergenius, Mikaela
    Perfomers of environmental monitoring, Universities, Swedish University of Agricultural Sciences, SLU, Aquatic Resources.
    Naddafi, Rahmat
    Perfomers of environmental monitoring, Universities, Swedish University of Agricultural Sciences, SLU, Aquatic Resources.
    Fredriksson, Ronny
    Perfomers of environmental monitoring, Universities, Swedish University of Agricultural Sciences, SLU, Aquatic Resources.
    Bergek, Sara
    Perfomers of environmental monitoring, Universities, Swedish University of Agricultural Sciences, SLU, Aquatic Resources.
    Larsson, Stefan
    Perfomers of environmental monitoring, Universities, Swedish University of Agricultural Sciences, SLU, Aquatic Resources.
    Axenrot, Thomas
    Perfomers of environmental monitoring, Universities, Swedish University of Agricultural Sciences, SLU, Aquatic Resources.
    Dekker, Willem
    Perfomers of environmental monitoring, Universities, Swedish University of Agricultural Sciences, SLU, Aquatic Resources.
    Hekim, Zeynep
    Perfomers of environmental monitoring, Universities, Swedish University of Agricultural Sciences, SLU, Aquatic Resources.
    Fisk- och skaldjursbestånd i hav och sötvatten 2018: Resursöversikt2019Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Den 14:e utgåvan av den samlade resursöversikten av fisk- och kräftdjursbeståndens status i våra vatten.

    I rapporten kan du ta del av bedömningen som görs av situationen för bestånd som regleras inom ramen för EU:s gemensamma fiskeripolitik (GFP). Bedömningarna baseras på det forskningssamarbete och den rådgivning som sker inom det Internationella Havsforskningsrådet (ICES).

    De bestånd som förvaltas nationellt baseras på de biologiska underlagen, och rådgivningen i huvudsak på den forskning och övervakning samt analys som bedrivs av Institutionen för akvatiska resurser vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU Aqua) samt yrkesfiskets rapportering.

    Rapporten omfattar 41 fiskarter och åtta skaldjursarter.

    Nytt för i år är att flodkräftan och signalkräftan har fått egna presentationer. Vi har även ett nytt kapitel "Hållbarhetsbedömning av fisk- och skaldjursbestånd i havsområden runt Sverige”. Det består av en sammanfattning av den årliga bedömningen av hållbarheten i nyttjandet av fisk- och skaldjursbestånd i kust och hav runt Sverige. Bedömningenär baserad på de senaste tre åren vilket möjliggör en jämförelse över tid iantalet hållbart nyttjade bestånd. Jämförelsen visar inga tydliga förändringar över de senaste tre åren.

    Det finns ett nytt avsnitt i kapitlet ”Från biologi till förvaltning” om hur Havs- och vattenmyndighetens tillståndsgivning går till, och hur bedömningen baseras på resursöversikten vid ansökan om fiskelicens eller annan tillståndsgivning. Kapitlet har också utökats med ett avsnitt där SCB:s fritidsfiskeundersökning beskrivs och hur resultatet används i beståndsanalyserna.

    Download full text (pdf)
    fulltext
    Download (jpg)
    presentationsbild
  • 11.
    Sandström, Olof
    et al.
    Perfomers of environmental monitoring, Government Agencies, National Board of Fisheries.
    Gustavsson, Tore
    Perfomers of environmental monitoring, Government Agencies, National Board of Fisheries.
    Johnsson, Bernt
    Perfomers of environmental monitoring, Government Agencies, National Board of Fisheries.
    Fisk och fiske i svenska kustvatten: Kustfiskebefolkningens ekonomi2000Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Fisk och fiske i svenska kustvatten

    Kustfiskeprojektet syftade till att öka kunskapen om fiskbestånd och fiske i svenska kustvatten. Projektet genomfördes i tre delar. Den första, som startade 1989 i Bottniska viken, följdes av undersökningar efter Egentliga Östersjöns kust samt slutligen en del, som täcker Öresund och Västkusten. Provfisken och enkätundersökningar av fisket genomfördes i ett antal områden, som representerar olika naturliga kustmiljöer. Vissa fördjupade studier gjordes dessutom av rekryteringsbiologin hos sik, ål och abborre.

    Provfiskena ger främst information om bottenbundna arter. Två skilda samhällen kan identifieras i Östersjöns kustvatten: ett som domineras av stationära varmvattenarter och ett som består av migrerande kallvattenfiskar, huvudsakligen marina arter. Trots stora skillnader i breddgrad och salthalt är avvikelserna små om man jämför varmvattensamhällets artsammansättning mellan olika skärgårdsområden. Abborre och mört dominerar överallt i skyddade områden efter ostkusten, med varierande inslag av gers, björkna och andra sötvattensarter. Kallvattenarterna, som främst lever i mer exponerade områden, förändras mer när man går från nord till syd som en effektav främst salthalten. Hornsimpa och sik dominerar i norr, medan marina fiskar som torsk och skrubbskädda karaktäriserar bottenfisksamhället vid de sydligare kusterna.

    Vid Västkusten finner man inte något välutvecklat varmvattensamhälle på grunt vatten. Här är inslaget av marina kallvattenfiskar stort även sommartid. Samhället förändras tydligt om man går från mer bräckta förhållanden i Öresund upptill Bohusläns marina miljö. Antalet arter ökar liksom den totala tätheten av fisk. Provfiskena visade hur viktiga västkustens grundområden är för många kommersiella arters rekrytering, t ex torskfiskar och plattfiskar. De långa tidsserierna antyder inte några negativa förändringar i rekrytering under de senaste årtiondena. Trots detta visar provfisket, i överensstämmelse med yrkesfiskarnas observationer, att tätheten av vuxen fisk för närvarande är mycket låg i kustzonen. Orsakerna till detta är inte utredda, men man kan inte utesluta överfiske som en bidragande faktor.

    I Bottniska viken baseras yrkesfisket på främst lax, sik och siklöja. I Östersjöns skärgårdar får varmvattenarterna ökad betydelse, och här fiskas också ål i stor omfattning. Från Ålands hav och söderut har torsken normalt stor betydelse ävenför kustfisket, men under de år Kustfiskeprojektet pågick var torskbestånden så små att arten inte längre uppträdde kustnära. Piggvar tillkom då som viktig målart för fisket. Överallt i Östersjön spelar sill/strömming en viktig roll för kustfisket, t ex fisket under våren för surströmming i Bottenhavet. Vid Västkusten har två arter helt dominerande betydelse för fisket: havskräfta och ål (gulål).

    Att närmare beskriva kustfisket med ledning av fiskeristatistiken visade sig vara i det närmaste omöjligt. Alltför stora osäkerhetsfaktorer påverkar uppskattningarna, och för många arter betyder det loggbokspliktiga fisket relativt lite i totalfångsterna. Enkätundersökningarna visade entydigt för samtliga områden, att fritidsfisket är betydande för arter som sik, abborre, gädda, gös, öring, ål och hummer. Statistikens tillförlitlighet på­verkas dessutom av att en del av yrkesfisket sker med stöd av enskild fiskerätt och alltså ej är skyldigt att föra loggbok. Att använda dagens statistik som underlag för resursförvaltning är alltså bara undantagsvis möjligt. Här krävs nya modeller om man önskar ett acceptabelt underlag för fiskets förvaltning. Den typ av enkätundersökningar som prövades i projektet skulle kunna vara en bra metod i en sådan framtida modell.

    Download full text (pdf)
    fulltext
    Download (jpg)
    presentationsbild
  • 12.
    Svensson, Mats
    et al.
    Bisnode.
    Mathiasson, Tove
    Bisnode.
    Löfmarck, Anna
    Bisnode.
    Kuflu, Miriam
    Bisnode.
    En ekonomisk analys av sektorer som är beroende av havet: Underlag till inledande bedömning 2018 inom havsmiljöförordningen2017Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Som en del i den inledande bedömningen enligt havsmiljödirektivet önskar Havs- och vattenmyndigheten kartlägga ekonomin inom verksamheter som påverkar samt blir påverkade av havsmiljön.  Utgångspunkten är sjöfart, fiske, marin turism och rekreation, havsbaserad energi samt landaktiviteter med belastning på hav inom industri samt areell näring. Data för verksamheter har preciserats inom en viss zon runt Sveriges kustlinje. Syftet med studien är att belysa sektorernas ekonomiska situation.   Den företagsekonomiska analysen genomförs med hjälp av Simpler (se metod nedan). Dels för att visa värdet av de maritima näringarna i form av förädlingsvärde och sysselsättning och dels för att analysera sektorernas långsiktiga lönsamhet (ekonomiska konkurrenskraft).

    Download full text (pdf)
    fulltext
    Download (jpg)
    presentationsbild
  • 13.
    Söderqvist, Tore
    et al.
    Enveco Environmental Economics Consultancy.
    Hasselström, Linus
    Enveco Environmental Economics Consultancy.
    Soutukorva, Åsa
    Enveco Environmental Economics Consultancy.
    Cole, Scott
    EnviroEconomics Sweden .
    Malmaeus, Mikael
    Perfomers of environmental monitoring, Institutes, Swedish Environmental Research Institute, IVL.
    An ecosystem service approach for analyzing marine human activities in Sweden: A synthesis for the Economic and Social Analysis of the Initial Assessment of the Marine Strategy Framework Directive2012Report (Other academic)
    Abstract [en]

    The initial assessment (IA) of the implementation of the EU Marine Strategy Framework Directive (MSFD) includes an economic and social analysis (ESA). This analysis covers two components: (1) the use of marine waters and (2) the cost of degradation of the marine environment. The Swedish ESA work has entailed four different areas, reported in four separate reports:  A. The maritime sector (IVL and Enveco, 2012  "Report A") B. Marine tourism and recreation (Enveco, DHI and Resurs, 2012  "Report B") C. Oil spill (IVL, Enveco and EnviroEconomics Sweden, 2012  "Report C") D. Marine litter (Enveco and DHI, 2012  "Report D") The purpose of this analysis is to synthesize the results of the four reports.  The Swedish ESA is based on the ecosystem service approach and also on the DPSIR framework for sorting out relationships between Drivers, Pressures, State, Impact and Response. The point of departure in terms of marine ecosystem services is the classification in Table 0.1. We apply an ecosystem service analysis that in principle follows the procedure of a Corporate Ecosystem Services Review (ESR) (WRI, 2008) for evaluating a human activity’s dependence of – and impact on – eco system services. In the DPSIR context, the focus is on both how a driver influences the status of ecosystem services through its pressure and how the driver is affected by the status of ecosystem services. In short, this analysis applies the following four steps:  I. Identify the human activities, i.e. the drivers.   II. Identify associated pressure (for each driver) and determine (1) which ecosystem service(s) it is mainly dependent upon and (2) which ecosystem services it mainly affects. Based on this "filter", select the most relevant ecosystem services for further analysis.  III. Analyze the status and trends in the selected ecosystem services by associating them to Good Environmental Status (GES) descriptors and indicators.  IV. Analyze how a business-as-usual (BAU) scenario influences the trend in GES indicators and thus, the implied status of ecosystem services.

    Download full text (pdf)
    fulltext
    Download (jpg)
    presentationsbild
  • 14.
    Westerberg, Håkan
    et al.
    Perfomers of environmental monitoring, Government Agencies, National Board of Fisheries.
    Fjälling, Arne
    Perfomers of environmental monitoring, Government Agencies, National Board of Fisheries.
    Martinsson, Anders
    Perfomers of environmental monitoring, Government Agencies, National Board of Fisheries.
    Haamer, Joel
    Perfomers of environmental monitoring, Government Agencies, National Board of Fisheries.
    Smith, Susan
    Perfomers of environmental monitoring, Government Agencies, National Board of Fisheries.
    Stenberg, Charlotte
    Perfomers of environmental monitoring, Government Agencies, National Board of Fisheries.
    Frimansson, Hans
    Perfomers of environmental monitoring, Government Agencies, National Board of Fisheries.
    Thulin, Anna
    Perfomers of environmental monitoring, Government Agencies, National Board of Fisheries.
    Sälskador i det svenska fisket - Beskrivning och kostnadsberäkning baserad på loggboksstatistik och journalföring 1996-1997: Bottenodling av blåmusslor—redovisning av försöksresultat perioden 1997—19992000Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Sälskador i det svenska fisket - Beskrivning och kostnadsberäkning baserad på loggboksstatistik och journalföring 1996-1997

    Sälskadorna i det svenska fisket har ökat kraftigt under 1990-talet. Speciellt utsatta är passiva redskap - nät, fällor och ryssjor. Vid ostkusten står gråsäl för den största delen av skadorna, på västkusten orsakar knubbsäl de flesta störningarna i fisket. Vikare ger i begränsad utsträckning skador på Bottenvikens nätfiske.

    De flesta sälskadorna inträffar under vår och höst. Under en period på sommaren tillbringar både gråsäl och knubbsäl stor del av tiden på land för pälsbyte, och födoaktiviteten är lägre. Vintertid är fisket med de mest utsatta redskapstyperna av liten omfattning. De flesta sälskadorna sker längs Bottniska vikens kust. Frekvensen av skador tycks i detta område inte ha något samband med avståndet till sälkolonierna.

    Kvantitativa data om sälskador har samlats in med hjälp av journalförare från och med 1996. Sammanlagt har ett 60-tal fiskfällor och andra redskap följts med daglig, detaljerad statistik. I direktiven för EU:s fiskeloggbok har från och med 1996 fiskare uppmanats att rapportera sälskador. Dessa två källor har använts för att beräkna den ungefärliga totala skadan i fisket. Metoden bygger på att med journalföringsdata beräkna en parameter som ger den sannolika andelen skadad och förlorad fisk vid en fångstansträngning. Denna parameter varierar med redskapstyp och fiskart. Från loggboksstatistiken tas sedan uppgifter om totalfångst, fiskeansträngning i allt loggboksfört fiske och andelen ansträngningar med sälskada. Från dessa data kan den totala fångstförlusten beräknas.

    För fisket av lax och sik är dataunderlaget bäst och för denna del kan fångstförlusten under 1997 beräknas till 14 milj.kr, vilket motsvarar cirka 50% av den potentiella fångsten. Lägger man till övriga skador i hela svenska fisket blir summan cirka 22 milj. kr. Osäkerheten i dessa beräkningar är avsevärd, och det sanna värdet antas ligga i intervallet 11-33 milj.kr. Räknat i värde utgör skadorna i fällor och ryssjor 70% av hela skadan, i fångstvolym däremot endast cirka 35%, vilket beror på att sälskadorna i nätfisket efter strömming är kvantitativt stora. Det finns inga mer aktuella beräkningar, men skadorna ökar sannolikt minst med samma takt som gråsälspopulationen, dvs för närvarande 7% per år. Skadan 1999 kan då skattas till 25 milj. kr.

    Till den direkta fångstförlusten kommer indirekta kostnader orsakade av sälproblemen. En viktig komponent är att vissa fångstplatser måste överges helt, och att fiskaren måste reducera antalet redskap för att hinna med lagning av skadorna och en tätare vittjning. Skadorna ger också en onormal förslitning och kapitalförlust. Exakta beräkningar är svåra att göra, men dessa skador torde uppgå till storleksordningen 10 milj. kr sammanlagt.

    Sälens angrepp på redskap kan leda till att den fastnar och drunknar. Bifångsten av gråsäl 1996 har studerats med hjälp av en intervjuundersökning. Räknas uppgifterna om till hela det svenska fisket var bifångsten detta år cirka 400 gråsälar. Nära hälften av dessa sker i lax, sik och siklöjefällor i Bottenviken. Den garntyp som ger störst risk för bifångst är laxdrivgarn. I dag är sannolikt bifångsten i fisket den största orsaken till dödlighet för gråsäl.

    Download full text (pdf)
    fulltext
    Download (jpg)
    presentationsbild
  • 15.
    Fiskeriverkets Årsredovisning 19971998Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Den 1 januari 1995 blev Sverige medlem i den Europeiska Unionen och därmed kom EU:s gemensamma fiskeripolitik att gälla även i Sverige. Den omställning detta medfört har till stor del kommit att prägla den gångna verksamhetsperioden.

    Inför budgetåret 1997 har Fiskeriverkets förvaltningsanslag minskat med ytterligare 6 milj kr förutom en nedjustering på 3,6 milj kr till följd av ett nytt sätt att beräkna hyresnivån. Fiskeriverket kan endast notera att verket åter har ställts inför en kraftig besparing, samtidigt som kraven på verksamheten ökat, främst på kontrollens område, men även genom att verket fått en mer uttalad roll på miljöområdet som sektorsansvarig myndighet. I regleringsbrevet ges Fiskeriverket i uppdrag att redovisa vilka åtgärder som vidtagits eller planeras för att möta dessa besparingskrav.

    I november 1996 tillsatte regeringen en utredning av den statliga fiskeriadministrationen (Översyn av fiskeriadministrationen m.m.).Utredningen har i uppgift att dels göra en översyn av fiskeriadministrationen, särskilt Fiskeriverket, mot bakgrund av de förändringar som medlemskapet i EU inneburit för verksamheten, dels föreslå åtgärder för att effektivisera FoU-verksamheten på fiskets område. Utredningen avlämnade i januari 1998 sitt slutbetänkande.

    Download full text (pdf)
    fulltext
    Download (jpg)
    presentationsbild
  • 16.
    Hållbarhetsbeskrivning av förslag till havsplaner för Sverige: Bottniska viken, Östersjön och Västerhavet2019Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Denna rapport redovisar resultaten av en hållbarhetsbedömning av granskningsförslag till havsplaner för Bottniska viken, Östersjön och Västerhavet.

    Havsplanernas syfte är att bidra till en långsiktigt hållbar utveckling. Havsplanering är till för att planera för hur havet ska användas hållbart och effektivt.

    Denna rapport redovisar resultaten av en hållbarhetsbedömning av granskningsförslag till havsplaner för Bottniska viken, Östersjön och Västerhavet. I rapporten beskrivs konsekvenser ur de tre hållbarhetsperspektiven ekonomi, ekologi och social, utifrån ett urval av kriterier.

    Download full text (pdf)
    fulltext
    Download (jpg)
    presentationsbild
  • 17.
    KONFERENS OM FISKETURISM - EN NATURLIG NÄRING: Sammanställning av anföranden på konferensen om fisketurism i Göteborg oktober 1996. Arrangörer; Fiskeriverket och Turistdelegationen1996Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Under hösten 1996 inbjöd Fiskeriverket och Turistdelegationen till en konferens i Göteborg om fisketurism, Fisketurism - en naturlig näring.

    Titeln kan tolkas både bildlikt och bokstavligt. Fiskeriverket har ansvaret både för fiskevården och för fisket. Det var därför naturligt för verket att anordna konferensen tillsammans med Turistdelegationen som har det övergripande ansvaret för turismen i vårt land. Delegationen arbetar också för att turistfrågorna skall hanteras i samarbete mellan delegationen och respektive sektorsmyndighet.

    Den gemensamma bedömningen hos Fiskeriverket och Turistdelegationen är att det finns en stor utvecklingspotential för svensk fisketurism.

    För Fiskeriverket är det angeläget att på det här sättet göra ett avstamp genom att etablera en nära kontakt med de andra myndigheter, organisationer, företag och enskilda människor som arbetar inom fiskesektorn och de som mera specifikt arbetar med turismen. Ett etablerat sådant nätverk får stor betydelse för den fortsatta utvecklingen. Alla måste vi dra åt samma håll!

    Konferensrapporten hoppas vi skall vara startsignalen för ett fruktbart utvecklingsarbete av svensk fisketurism. Samtidigt vill vi tacka för det stora intresse som visades konferensen.

    Fiskeriverket och Turistdelegationen arbetar nu tillsammans inom en särskild arbetsgrupp med utarbetandet av en utvecklingsplan för svensk fisketurism som skall vara klar i maj 1997. I gruppen ingår dessutom representanter för Turistrådet, Fiskevattensägarna, Sportfiskarna, Länsstyrelserna samt Turistnäringen.

    Download full text (pdf)
    fulltext
    Download (jpg)
    presentationsbild
  • 18.
    Swedish Fleet Capacity Report 2020: Rapport om den svenska fiskeflottans balans år 20202021Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Nationella fiskeflottor som är i balans med resursen är ett viktigt mål för EU:s gemensamma fiskeripolitik. En flotta som inte är i balans med resursen riskerar att leda till ett överutnyttjande av fiskeresursen. EUs medlemsstater ska senast den 31 maj varje år överlämna in en rapport till kommissionen om balansen mellan flottans kapacitet och tillgängliga fiskemöjligheter. Denna HaV-rapport innehåller den rapport som Havs- och vattenmyndigheten skickat till EU om den svenska fiskeflottans balans år 2020.

    Rapporten syftar till att se om det råder balans mellan flottans kapacitet och tillgängliga fiskemöjligheter. Den baseras på biologiska, tekniska och ekonomiska indikatorer över tid för flottans olika segment. Rapporten innehåller även uppgifter om den nationella flottförvaltningen och efterlevnad av EUs regler för in- och utträdesregler för fiskekapacitet. Om indikatorerna påvisar överkapacitet ska en handlingsplan för att komma tillrätta med flottans balans skickas tas fram.

    De ekonomiska indikatorerna uppvisar kritiska värden över tid för de segment som fiskar med passiva redskap, men är bättre för övriga segment. De biologiska indikatorerna visar till vilken grad ett segment är beroende av bestånd som fiskas över målnivåer samt hur många bestånd som segmentet fiskar på som är biologiskt sårbara. Dessa, som inte har inte kunnat beräknas för samtliga segment, uppvisar kritiska värden för flera segment. Andelen inaktiva fartyg är störst bland mindre fartyg som fiskar med passiva redskap och den tekniska indikator som visar fartygsnyttjande till sjöss indikerar lägre nyttjande för de flesta segment under senare år. När det gäller de kritiska nivåerna på de ekonomiska och tekniska indikatorerna för de mest småskaliga segmenten bör man ha i åtanke att fisket troligen ofta bedrivs på deltid. Detta fiske står även för en mycket liten andel av de totala fångsterna.

    Download full text (pdf)
    fulltext
    Download (jpg)
    presentationsbild
  • 19.
    Värdet av svenskt fritidsfiske i Sverige2024Report (Other academic)
    Abstract [en]

    The results in the report mainly stem from the Swedish Agency for Marine and Water Management's annual Recreational Fishing Survey, conducted by Statistics Sweden. Data from the survey has been used to generate indicators such as turnover, value added, employment effects, and consumer surplus. The models used in the report are what is known in the tourism industry as the Tourism Satellite Account to estimate value added and employment effects, and a travel cost model to estimate consumer surplus.

    In 2022, 1.2 million recreational anglers fished in the sea, lakes, or other waterways in Sweden. Together, they accounted for 12.1 million fishing days and a total catch of approximately 28,000 tons, with 59 percent being released back into the water (Swedish Agency for Marine and Water Management, 2022). In total, recreational fishing contributed about SEK 5.7 billion in turnover in 2022, which averages to SEK 4,700 per angler or approximately SEK 500 per fishing day. Turnover has varied between SEK 2.5 billion and SEK 6.3 billion over the period, with the long-term trend showing a gradual increase. The majority of turnover occurred in retail, around SEK 3.4 billion in 2022, and the regions with the highest allocated turnover are Götaland & Svealand and Norrland, while the sea area with the highest allocated turnover is the Central Baltic Sea.

    Similar to turnover, the value added has fluctuated over the period, with the lowest value recorded in 2016 at around SEK 0.6 billion and the highest value in 2019 at SEK 1.7 billion, the difference being statistically significant. Over the period, the value added has increased from SEK 0.9 billion to 1.4 billion, corresponding to a percentage increase of about 56 percent, and the difference is statistically significant. Retail is the industry that accounts for the largest share of value added. However, it can be observed that industries involving more services have a higher value added per turnover than, for example, retail. These are primarily hotels & restaurants but also what is called guide rental, fishing permits, etc.

    Employment effects have also varied over the years. In 2016, the employment effect was estimated at about 1,300 full-time equivalents, the lowest recorded, and in 2020, it was 3,400 full-time equivalents, the highest. The difference between these is statistically significant. In 2022, the employment effect amounted to about 2,800 full-time equivalents, which is statistically significantly higher than four out of the first five years. Thus, it can be concluded that there is also an increasing trend in terms of employment effects generated by recreational fishing activity.

    Since 2018, the hotel & restaurant category has accounted for the largest employment effect of the four categories, closely followed by retail. When it comes to employment effects, it becomes clear that the service-oriented categories show the greatest impact.

    Consumer surplus has fluctuated over the period, with a highest estimated value of SEK 2 billion in 2013 to a lowest estimated value of SEK 1 billion in 2018. The annual average over the period is estimated at SEK 1.4 billion, and for the most recent available year, 2022, the consumer surplus is estimated at SEK 1.6 billion. Consumer surplus per fishing day has also fluctuated over the period, with the highest estimated consumer surplus per fishing day reaching SEK 117 in 2013 and the lowest estimated consumer surplus at SEK 86 in 2019. The annual average over the period is estimated at SEK 100 and at SEK 109 for the most recent available year, 2022.

    Download full text (pdf)
    fulltext
    Download (jpg)
    presentationsbild
  • 20.
    Årsredovisning 20122013Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    I årsredovisningen kan du läsa om myndighetens arbete under året inom de tre förvaltningsområdena vattenförvaltning, havsförvaltning och fiskförvaltning.

    Download full text (pdf)
    fulltext
    Download (jpg)
    presentationsbild
  • 21.
    Årsredovisning 20132014Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    I årsredovisningen kan du läsa om myndighetens arbete under året inom de tre förvaltningsområdena vattenförvaltning, havsförvaltning och fiskförvaltning.

    Download full text (pdf)
    fulltext
    Download (jpg)
    presentationsbild
  • 22.
    Årsredovisning 20142015Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    I årsredovisningen kan du läsa om myndighetens arbete under året inom de tre förvaltningsområdena vattenförvaltning, havsförvaltning och fiskförvaltning.

    Download full text (pdf)
    fulltext
    Download (jpg)
    presentationsbild
  • 23.
    Årsredovisning 20152016Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    I årsredovisningen berättar vi om vad vi gjort inom våra fem verksamhetsområden kunskapsuppbyggnad, havs- och vattenförvaltning, havsplanering, fiskförvaltning och internationellt utvecklingssamarbete.

    Perspektivet är hela vägen från globala konventioner, Antarktis och Arktis ned till den nationella lokala nivån, samt ärendehantering i vår myndighetsutövning.

    Download full text (pdf)
    fulltext
    Download (jpg)
    presentationsbild
  • 24.
    Årsredovisning 20162017Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    I årsredovisningen berättar vi om arbetet inom våra sex verksamhetsområden kunskapsuppbyggnad, havs- och vattenförvaltning, havsplanering, fiskförvaltning, internationellt utvecklingssamarbete samt administration och intern service.

    Vi vill bidra till det hållbara samhället genom att engagera alla grupper i samhället för att nå vår vision om ”Levande hav, sjöar och vattendrag till glädje och nytta för alla”.

    Download full text (pdf)
    fulltext
    Download (jpg)
    presentationsbild
  • 25.
    Årsredovisning 20172018Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Havs- och vattenmyndighetens årsredovisning för 2017 visar verksamhetens resultat, kostnader, intäkter och myndighetens ekonomiska ställning.

    Myndighetens uppdrag är brett, inom flera politikområden på lokal, nationell, EU och global nivå. Vatten- och havsförvaltning berör stora delar av samhället. Men ekosystemen vet inga politiska eller ekonomiska gränser.

    HaV:s verksamhetsstrategi utgår därför från integration, helhetssyn och koordinerad förvaltning för att nå visionen ”levande hav, sjöar och vattendrag till glädje och nytta för alla”.

    Här är tre exempel från verksamhetsåret 2017 där integration och koordinering varit viktigt:

    • Vi satsar vi på metodutveckling och innovation som e-DNA, fjärranalys, automatisering av miljöövervakning och principen digitalt först för att möta kraven på effektiv och långsiktig övervakning och rapportering inom EU:s direktiv för vatten, havsmiljö samt arter och habitat.
    • 2017 avslutades dialogarbetet med att ta fram strategier för miljöanpassning av vattenkraften enligt Energiöverenskommelsen 2016. Här lyfts också samhällsnyttor som fossilfri produktion av el, regler- och balanskraft samt kulturmiljöer vid vatten.
    • Energi- och klimatfrågor berör vatten- och havsförvaltning eftersom effekterna av klimatförändringarna är tydliga i vattenmiljön. Under 2017 har vi lagt grunden för en klimatstrategi som för in klimatfrågan i alla våra förvaltningsområden både vad gäller anpassning till förändringar och begränsning av växthusgaser.
    Download full text (pdf)
    fulltext
    Download (jpg)
    presentationsbild
  • 26.
    Årsredovisning 20182019Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    I årsredovisningen berättar vi om arbetet inom våra sex verksamhetsområden kunskapsuppbyggnad, havs- och vattenförvaltning, havsplanering, fiskförvaltning, internationellt utvecklingssamarbete samt administration och intern service.

    Här är tre exempel på arbete vi utfört under verksamhetsåret 2018.

    • Under året fastställdes en treårig klimatstrategi för myndigheten, Syftet med strategin är att stärka och synliggöra myndighetens strategiska och långsiktiga arbete med klimat, i linje med myndighetens uppdrag och vision. I anslutning till strategin beslutades även en handlingsplan för klimatanpassning.
    • Vi har, i dialog med såväl andra myndigheter som olika organisationer, påbörjat arbetet och gjort en analys av upplägg och innehåll av att ta fram ett förslag till nationell plan för att förse vattenverksamheter som producerar vattenkraftsel med moderna miljövillkor.
    • Under 2018 färdigställdes och användes planeringsstödet Symphony inom havsplaneringen. Symphony är ett analytiskt verktyg vars resultat visar till exempel var miljöpåverkan är som högst och som lägst, vilka naturvärden som drabbas mest och vilka sektorer som bidrar till miljöpåverkan. Framförallt kan olika framtidsscenarier analyseras.
    Download full text (pdf)
    fulltext
    Download (jpg)
    presentationsbild
  • 27.
    Årsredovisning 20192020Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    I årsredovisningen berättar vi om arbetet inom våra sex verksamhetsområden kunskapsuppbyggnad, havs- och vattenförvaltning, havsplanering, fiskförvaltning, internationellt utvecklingssamarbete samt administration och intern service.

    Här är tre exempel på arbete vi utfört under verksamhetsåret 2019

    Havs- och vattenmyndigheten (HaV), Energimyndigheten och Svenska kraftnät redovisade 1 oktober 2019 ett förslag till en plan för omprövning av alla Sveriges vattenkraftverk med regleringsdammar för moderna miljövillkor. Genomförande av nationella planen kommer att få en stor betydelse för att uppnå miljömålet Levande sjöar och vattendrag, samtidigt som vattenkraftens viktiga roll i energisystemet i stor grad kommer bibehållas. Planen kommer också stärka ekosystemens resiliens i ett förändrat klimat och bidra till samhällets övergripande klimatanpassning.

    Sveriges första havsplaner har levererats till regeringen. När regeringen har beslutat, kommer planerna att vägleda myndigheter, kommuner och domstolarhur havet bäst kan användas för att nå en hållbar blå ekonomi med hänsyn till klimatförändringen

    Regeringens stora satsning för att nå miljömålet Ingen övergödning, där HaV i samverkan med Statens Jordbruksverk, Lantbrukarnas Riksförbund och Länsstyrelserna utvecklar åtgärdssamordning i avrinningsområden, finansierat av ökade LOVA-anslag (lokala åtgärder för bättre havs- och vattenmiljö).

    Download full text (pdf)
    fulltext
    Download (jpg)
    presentationsbild
  • 28.
    Årsredovisning 20202021Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Havs- och vattenmyndigheten är en nationell förvaltningsmyndighet som genomför en sammanhållen havs- och vattenpolitik på regeringens uppdrag. Årsredovisningen ger en sammanfattning av verksamhetens resultat, kostnader, intäkter och myndighetens ekonomiska ställning.

    Download full text (pdf)
    fulltext
    Download (jpg)
    presentationsbild
  • 29.
    Årsredovisning 20212022Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Havs- och vattenmyndigheten är en nationell förvaltningsmyndighet som genomför en sammanhållen havs- och vattenpolitik på regeringens uppdrag. Årsredovisningen ger en sammanfattning av verksamhetens resultat, kostnader, intäkter och myndighetens ekonomiska ställning.

    Download full text (pdf)
    fulltext
    Download (jpg)
    presentationsbild
  • 30.
    Årsredovisning 20222023Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Havs- och vattenmyndigheten är en nationell förvaltningsmyndighet som genomför en sammanhållen havs- och vattenpolitik på regeringens uppdrag. Årsredovisningen ger en sammanfattning av verksamhetens resultat, kostnader, intäkter och myndighetens ekonomiska ställning.

    Download full text (pdf)
    fulltext
    Download (png)
    presentationsbild
  • 31.
    Årsredovisning 20232024Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Havs- och vattenmyndigheten är en nationell förvaltningsmyndighet som genomför en sammanhållen havs- och vattenpolitik på regeringens uppdrag. Årsredovisningen ger en sammanfattning av verksamhetens resultat, kostnader, intäkter och myndighetens ekonomiska ställning.

    Download full text (pdf)
    fulltext
    Download (png)
    presentationsbild
1 - 31 of 31
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf