Swedish Agency for Marine and Water Management

Detta är ett uppdrag inom projektet Fysisk påverkan i svenska kustvatten 2023 och utgör en första uppföljning av Havs- och vattenmyndighetens grundprojekt Fysisk påverkan i svenska kustvatten 2017–2018 (FP2017). Resultaten från dessa projekt används för Sveriges rapporteringar till EU-kommissionen inom respektive sexåriga förvaltningscykler.

Utifrån den första kartläggningen inom projektet Fysisk påverkan i svenska kustvatten 2017–2018 (Törnkvist m.fl. 2020a) behöver en uppdatering av nuläget och jämförelse av tidigare ”historiska” underlag genomföras.

Syftet med uppdraget är att följa upp och kartlägga fysisk påverkan av bottenstörande objekt och verksamheter i svenska kustområden. Övervakning av fysisk påverkan utgörs av upprepade fjärranalyser och modellering av miljödata under en rapporteringscykel, för att identifiera förändringar under en sexårsperiod.

Resultaten ska utgöra ett uppdaterat nationellt underlag över fysisk påverkan på kustnära bottenmiljöer orsakad av mänsklig aktivitet, i form av fysiska objekt och verksamheter som exempelvis muddringar, sjöfart och fiske. Resultaten är generiska och kan användas för flera ändamål.

Uppdraget är indelat i fem huvuddelar som utgörs av kartering av kustobjekt via ortofoton, preparering av insamlade geodata från externa källor, modellering av bottenstörningar, modellering av påverkanszoner, samt produktion av statistik. Uppdraget följer den metodik som användes i arbetet med Fysisk påverkan i svenska kustvatten 2017–2018 (FP2017). Justeringar av metodiken för modellering av bottenstörningar och modellering av påverkanstryck har genomförts under arbetet med detta uppdrag.

För att kartera kustobjekt har inventeringsrutor som täcker in alla tidigare karterade kustobjekt från FP2017 använts för att på ett metodiskt sätt inventera hela kustlinjen för att upptäcka och kartlägga förändringar. Nya inventeringsrutor har lagts till i de fall som nya objekt har tillkommit utanför inventeringsrutorna. Modellering av bottenstörningar har genomförts för ankringar, erosionsrisk, muddringar och dumpningar. Påverkanstryck har modellerats i tre kategorier: hydrografisk påverkan, morfologisk påverkan och påverkan på konnektivitet. Inom de olika kategorierna har ett riskvärde för påverkan räknats ut i skalan 0–5. Riskvärde 6 som motsvarar permanenta förluster tas fram i senare steg utanför detta projekt.

För att säkerställa att karteringen av kustobjekt genomförts på ett enhetligt sätt har regelbundna kalibreringsmöten hållits under projektets gång. Nya typer av objekt som inte karterats tidigare har upptäckts under karteringen vilket medfört att specifikationer har uppdaterats för att inkludera beskrivningar av dessa objekt. Sedan 2019 har de ortofoton som använts inom projektet högre upplösning än de ortofoton som var tillgängliga under FP2017 varpå vissa korrigeringar har gjorts av tidigare tolkade objekt.För preparering av insamlade geodata har förändringar i Lantmäteriets datakällor medfört att vissa indataskikt hämtats från andra databaser än tidigare.

Modelleringen av bottenstörningar har visat liknande mönster som de analyser som genomfördes i FP2017. Viss minskning i risk från fartygstrafik och ankringar observerades, vilket beror på att datakällorna inte var de samma som 2017. För modelleringar av påverkanstryck är rekommendationen att använda samma datakälla konsekvent med tidigare modelleringar. Modellering av påverkan genomfördes med samma modeller som 2017 men med några skillnader i resultat på grund av indataskillnad i flera delar. Dessutom delades körningen av dessa modeller upp mellan Metria och SGU eftersom vissa data krävde en godkänd operatör i säkerhetssammanhang. För effektivitet i körning och för att minimera risk för fel i påverkansanalyser rekommenderas att samma operatör kör alla påverkansmodeller.

Statistiska underlag har producerats utifrån resultaten från uppdragets olika moment. Dessa innefattar diagram, kartor och tabeller över antal samt areal kartlagda kustobjekt, påverkanszoner, fragmentering av strandlinjen och orörd areal av strandlinje, indelat per prioriterade områden, län och kommun.

Sedan projektets färdigställande har uppdateringar gjorts avseende namn- och attributsättning så att samtliga leveransfiler från FP2017 och FP2023 har enhetliga filnamn och en gemensam struktur för attributsättning. Denna rapport är uppdaterad för att ta hänsyn till de nya filnamnen.