TAC:er och kvoter sätter gränser för infiskningen. Men det svenska yrkesfisket påverkas dessutom av flera andra faktorer. Bland dessa är effekterna av kvoterna för att bibehålla en god status eller vid behov återuppbygga fiskbestånden och fiskemöjligheterna i stort, vilka innefattar, vid sidan av kvoterade arter, också tillträde till resursen i geografiskt avseende och fiske på okvoterade arter. Goda bestånd och god lönsamhet är förutsättningar för ett hållbart fiske. Lönsamheten påverkas av kvoter och infiskning men också av kapacitetsutnyttjandet i flottan, priser och marknader. Dessa faktorer liksom aktuella frågor rörande industrifisket och EU-kommissionens förslag om gränsvärden analyseras i rapporten som utgångspunkt för överväganden och slutsatser.
De fiskemöjligheter, som står till det svenska yrkesfiskets förfogande har minskat på grund av minskande kvoter. Minskningen uppgår till 25% av de svenska kvoterna, totalt 100 000 tonsedan 1995 - 1996. Minskningarna har inte kunnat kompenseras av fiske på okvoterade arter som uppgår till ungefär 26 000 ton per år och tillträde till kvoter för atlanto-skandisk sill och tobis sedan 1997 respektive 1998.
De minskade TAC:erna och andra regleringsåtgärder har inte lett till förväntat resultat, nämligen att bestånden bibehålls på eller återuppbyggs till önskad nivå. Dessutom är de metoder som används för beståndsuppskattningar osäkra, särskilt vad gäller pelagiska bestånd. Nya metoder för resursförvaltning såsom flerartsförvaltning och ekosystemansats bör prövas. För detta krävs forskning och metodutveckling samt ökad datainsamling.
Stora kvoter och höga priser, inte minst på fisk för industriändamål, ledde till stora investeringar i fiskefartyg i mitten av 1990-talet. Kapaciteten i flottan ökade och ökningen skedde huvudsakligen i det pelagiska fisket. De minskade kvoterna har lett till överkapacitet främst i detta fiske och i torskfisket och ett icke optimalt utnyttjande av investerade resurser. De fortsatta minskningarna av kvoter under år 2002 kommer sannolikt att leda till åtgärder inom sektorn för strukturrationalisering.
Lönsamheten har minskat i det pelagiska fisket sedan 1998 som en kombination av minskade kvoter och sjunkande priser. Ett trendbrott kan konstateras under år 2000 med ökande priser och efterfrågan på sill för direkt mänsklig konsumtion. Det är dock osannolikt att ökade priser helt kommer att kompensera minskad infiskning. Inom bottentrålsfisket, huvudsakligen efter torsk, har hittills de minskade kvoterna kompenserats av stigande priser. Huruvida detta fortsätter med ytterligare kvotminskningar under 2002 är osäkert.
EU-kommissionens förslag om gränsvärden för dioxin i livsinedel och djurfoder kommer, om det genomförs i nuvarande form, att få mycket allvarliga konsekvenser för det svenska fisket. Det gäller både det småskaliga kustnära fisket och det pelagiska fisket i Östersjön, som kan komma att förlora större delen av intäktsmöjligheterna.
Göteborg: Fiskeriverket , 2001. , p. 56