Swedish Agency for Marine and Water Management

Som ett led i förberedelserna för höstens WTO-förhandlingar har Fiskeriverket av Jordbruksdepartementet fått i uppdrag att utreda omfattning och betydelse av tulleskalering och tulltoppar på fiskets områden. Konsekvenser för u-länder och europeisk industri av minskad tulleskalering och sänkta tullar skall analyseras samt att det utpekas att det är särskilt viktigt att identifiera svenska intressen för fiskeriprodukter. Vidare skall olika tullsänkningsmetoder granskas och verket skall göra en bedömning av vilka metoder som ger bäst effekt.

Offensiva och defensiva intressen för fiskeriprodukter för Sverige och EU har tagits fram. Något förenklat kan man säga att EU (p.g.a. underskottet på fiskeriprodukter) är intresserad av importera råvara, och för att skydda sin beredningsindustri försvåra import av beredda produkter. EU:s intressen är framför allt defensiva och gäller produkter som beredd tonfisk, beredda sardiner och beredd ansjovis. De svenska intressena som konstaterats är framförallt offensiva och gäller produkter som färsk, fryst eller beredd sill, fryst eller färsk skarpsill och kaviarersättning. De intressen som konstaterats för EU som helhet överrensstämmer alltså inte alls med de intressen som noterats för Sverige. Svenska beredningsföretag förädlar inte tonfisk och sardiner och höga tullar på dessa produkter är därför negativt för svenska konsumenter och gynnar inte på något sett svensk fiskberedningsindustri.

Studien visar att tulltoppar förekommer frekvent i vissa länder medan flera länder inte har några tulltoppar alls. Av de här granskade länderna förekommer tulltoppar främst i Mexico, Polen och Korea men även i EU. Att tulleskalering snarare är ett relativt utbrett fenomen vad gäller fiskeriprodukter konstaterades i rapporten ”Tulleskalering för jordbruks- och fiskeriprodukter” och detta resultat bekräftas även i denna studie. Vidare konstateras att tulleskalering råder oavsett vilken typ av tull - bunden, MGN-tull eller tillämpad tull - som granskas.

För att komma tillrätta med problemen med tulleskalering och tulltoppar på fiskeriprodukter bör antingen någon form av sektorsansats eller harmoniseringsansats användas. Sektorsansatsen innebär ett fullständigt borttagande eller sänkning till en viss nivå av samtliga tullar inom en viss varugrupp. Genom att använda någon form av harmoniseringsmetod nås resultatet att höga tullar sänks relativt mer än de låga. Att använda en linjär metod rekommenderas inte eftersom man då bibehåller existerande tullstruktur, om än på en lägrenivå, och sålunda inte kommer åt problematiken med tulleskalering och tulltoppar.

Ett ökat marknadstillträde för fiskeriprodukter kan vara både positivt och negativt för uländerna. Vilka effekterna blir varierar mellan länderna. Fiskeriverkets åsikt är de negativa sidor som finns med tullsänkningar -risk för utfiskning, minskad konsumtion av fisk för lokalbefolkningen, förluster av förmåner -inte bör vara skäl för att avstå från tullsänkningarna. Istället bör resurser ställas till u-ländernas förfogande för att lösa de problem som uppstår.