Swedish Agency for Marine and Water Management

Förekomsten av sjöfåglar utanför kusten vid Forsmark och i Öregrundsgrepen kan anses vara representativ för mellansvenska skärgårdsförhållanden. Förutom de vanligaste arterna som tärna, mås, trut, gräsand, ejder, vigg, knipa, storskrake och på senare tid också storskarv finns även brunand, gravand, salskrake, kricka, stjärtand, bläsand, doppingar och lommar (Sevastik 2005). Salskrake ses endast under övervintring och sträck. Vid Öregrundsgrepen är det inte ovanligt att även observera svärta, alfågel och sjöorre. På senare år har grågåsen ökat i antal och är numera en vanligt förekommande art. Det varma vattnet i Biotestsjön genererar goda förutsättningar för växtlighet och bottenfauna. Detta bidrar i sin tur till att stora mängder sjöfåglar samlas där, främst under höst, vinter och vår. Varje år häckar, utöver måsfåglar och tärnor, ett eller flera par av ejder, svan, gäss, vadare och vigg i anläggningen.

I kontrollprogrammet för Forsmarks kärnkraftverk ingår sedan 2002 uppskattningar av bestånden av sjöfågel kring kylvattenutsläppen. I övervakningsprogrammet studeras tre funktionella grupper sjöfågel med dominerande arter. Dessa är växtätare (gräsand och knölsvan), bottenfaunaätare (vigg och knipa) och fiskätare (storskarv och storskrak). Hägern tillhör gruppen fiskätare och har aldrig överskridit 20 individer per dag i genomsnitt. Arten var vanligast i Biotestsjön. Det förhållandevis låga antalet har dock inneburit att de uteslutits i vidare analys. Inventeringarna av sjöfågel sker inom ett antal delområden (figur 1). I denna rapport har vissa av dessa slagits samman i de fall de ansetts ha liknande habitat och kylvattenpåverkan. De olika delområdena benämns nedan ”Biotesten” (Biotestsjön, C),”norr Biotesten” (kylvattenplymen, A), ”väster Biotesten” (B och E), ”öster Biotesten” (mestexponerat område, D och F) samt ”Forsmarks hamn” (område kring kylvattenintag, G). Ett antal observationspunkter har använts inom respektive område och inventeringsmetodiken har följt BIN 87 (Biologiska inventeringsnormer). Största kylvattenpåverkan har Biotestsjön (C), området närmast kylvattnets utsläppspunkt i Öregrundsgrepen (A) och i någon mån delområde D. För närmare beskrivning av provtagningsprogrammet se årsrapport för 2006 (Adill et al. 2007).