Swedish Agency for Marine and Water Management

Det yrkesmässiga fisket har i våra dagars högindustrialiserade Sverige relativt sett mindre betydelse än tidigare. Detta hindrar dock inte att det yrkesmässiga svenska saltsjöfisket under senare decennier — om man bortser från tillbakagången under de allra senaste, krisartade åren — som helhet gått starkt framåt vad avser fångstmängd, fångstvärde och effektivitet. Fångstmängden steg sålunda omkring fyra gånger från förra delen av 1930-talet till 1964, då den hittills största svenska fiskfångsten i saltsjön under 1960-talet förelåg. Med undantag för ett fåtal sötvatten, där man fått till stånd mycket effektiva fisken, har det yrkesmässiga sötvattensfisket gått starkt tillbaka under samma tid. Fritidsfisket åter med dess stora betydelse för friluftsliv och rekreation har sedan seklets mitt starkt ökat i såväl salt som sött vatten.

Fisk är en mycket viktig källa för högklassiga näringsämnen, särskilt för proteiner. Medan fisk och fiskvaror i vårt land år 1970 endast stod för 2% av kaloriintaget, svarade de för inte mindre än 8 % av proteininnehället i kosten (Jordbruksekmedd 7—8, 1971).

As a highly industrialized country Sweden has seen a gradual decrease in the relative importance of fishing. In fact, the quantity of the catch increased about four times from 1930 to 1964. Since that year however, the catches went down until 1970, when a certain increase was noticeable.

Professional fisheries in the numerous Swedish lakes have decreased in recent years, while sports fishery has risen substantially in both freshwaters and seawaters.

In 1970 fish and fish products accounted for 2 percent of the calorie intake in Sweden. As to protein, this kind of food provided as much as 8 per cent of the total intake.