Swedish Agency for Marine and Water Management

Inom EU lades i början av 1970-talet vissa grundläggande principer fast om tillgången till fiskresurserna i medlemsstaternas marina vatten (resurspolitiken), och om finansiellt stöd för att modernisera sektorn (strukturpolitiken), samt om åtgärder för att stabilisera marknaden för fiskprodukter (marknadspolitiken). Dessa tre delar, tillsammans med bestämmelser om kontroll av efterlevnaden av regelverket, utgör idag stommen i den gemensamma fiskeripolitiken (GFP). År 1983 infördes en mer omfattande strukturpolitik som skulle gälla för en period om 20 år, dvs. till och med 2002. En av strukturpolitikens grundpelare är att utveckla en modern och konkurrenskraftig fiskeflotta och samtidigt anpassa dess storlek till befintliga resurser.

Ett av instrumenten för att anpassa fiskeflottans storlek till befintliga resurser har varit s.k. fleråriga utvecklingsprogram (FUP). Under den tid som Sverige varit medlem i EU har FUP III (1995-1996) och FUP IV (1997-2001) varit styrande för den svenska fiskeflottans dimensionering.

Ett annat instrument som används för fiskets utveckling är Fonden för fiskets utveckling (FFU). Fiskefonden medfinansierar strukturinsatser inom ramen för fleråriga program som utarbetas av medlemsstaterna och godkänns genom en samarbetsprocess inom partnerskapet. Den första svenska programperioden för fiskerinäringen har gällt för åren 1995-1999. Under den perioden har ett stöd uppgående till drygt 50 m euro (430 mkr) utgått från EU för strukturinsatser inom fiskerinäringen. Härutöver har under motsvarande period nationell offentlig medfinansiering utgått med 200 mkr. För den kommande sjuårsperioden har EU avsatt totalt ca 62 m euro (ca 530 mkr) för att medfinansiera strukturåtgärder på fiskets område.

Detta dokument omfattar det horisontella programmet för fisket och utgör en del i den svenska programplaneringen för perioden 2000-2006. Till dokumentet ska det även finnas ett s.k. programkomplement som ska ange hur strategierna ska genomföras. Komplementet kommer således bl.a. att innehålla en mer detaljerad beskrivning av de specifika åtgärderna under varje insatsområde. Komplementet ska godkännas av övervakningskommittén samt skickas till kommissionen för kännedom. Utöver det horisontella programmet för fisket, ingår fisket även i de regionala mål 1-programmen.

Den nya sektorplanen utgår från rådets förordning (EG) nr 2792/1999 av den 17 december 1999 om föreskrifter och villkor för gemenskapens strukturstöd inom fiskerisektorn. Förordningen, som föreskriver vilka åtgärder som kan ingå i programdokumentet, har i kapitel 2 styrt planens uppdelning i olika insatsområden. De stödområden som tillkommit, jämfört med det förra strukturprogrammet, är ”småskaligt kustfiske”, ”socioekonomiska åtgärder” samt ”branschgemensamma åtgärder”. I den nya planen kommer prioriteringen av kollektiva åtgärder att öka, vilket t.ex. avspeglar sig i stödområdet ”småskaligt kustfiske”.

Den första delen av dokumentet omfattar en nulägesbeskrivning och en kort genomgång av vidtagna strukturåtgärder. Vidare belyser kapitlet de olika delsektorernas styrkor och svagheter. Av kapitel 2 framgår den fiskeripolitiska referensram som legat till grund för utformningen av den svenska strukturpolitiken på fiskets område, de horisontella målen för strukturinsatserna presenteras samt specifika målsättningar och strategier för respektive insatsområde. Kapitel 3 anger en preliminär finansieringsplan för programperioden och i kapitel 4 redovisas additionaliteten. Slutligen redovisas genomförandeorganisationen (kap. 5), partnerskapets medverkan (kap. 6) och resultaten av genomförd ex ante evaluering (kap. 7).