Swedish Agency for Marine and Water Management

Beräkningar av den vattenburna kväve- och fosforbelastningen från Sverige till omgivande hav har utförts i ett antal uppdrag från mitten av 1980-talet och framåt. Beräkningar rör dels tillförseln till haven för enskilda år baserade på mätdata och extrapolationer, dels källfördelade och flödesnormaliserade beräkningar baserade på modeller och validerade mot mätdata. Denna rapport redovisar resultat från olika källfördelningsberäkningar från mitten av 1980-talet till 2006, hur de är framtagna och vad som skiljer i metodik samt i förädling av indata.

Den första stora källfördelningsberäkningen för hela Sverige (som underlag till ”Hav-90, Aktionsplan mot havsföroreningar”) utfördes av Löfgren och Olsson (1990), men då enbart som bruttobelastning, dvs. den belastning som tillförs från olika utsläpp och markläckage i området utan hänsyn till den avskiljning av näringsämnen som sker på vägen till havet. Denna beräkningsmetodik innebär en begränsad möjlighet att verifiera resultaten med mätdata. Beräkningsperiod var 1982-1987. Beräkningarna baserades på arealförluster för olika markanvändningar samt utsläppsdata för 1985. Samtidigt gjorde de en beräkning av tillförseln till havet baserat på rena mätdata (Olsson och Löfgren, 1990).

Dessa beräkningar följdes av projektet ”Kväve från land till hav” (Naturvårdsverket, 1997) för södra Sverige, då en metod för retention (avskiljning) av kväve användes med validering mot mätdata (Arheimer m.fl., 1997). Belastningsdata var från åren 1985-87 och 1994, medan beräkningen var flödesnormaliserad för 1985-1994.

Därnäst kom projektet ”TRK” (Brandt och Ejhed, 2002), som var ett underlag för HELCOM PLC4-rapporteringen. Belastningsdata i ”TRK” var från år 2000 med flödesnormalisering för perioden 1985-1999. En ny beräkning utfördes för år 1995 baserat på TRK-metodik (Ejhed, 2003), vilken låg till grund för en första miljömålsuppföljning (Naturvårdsverket, 2003).

Erfarenheter från ”TRK” ledde till ett stort antal utvecklingar både i metodik och i förädling av indata. Nästa stora beräkning var till HELCOM PLC5-rapporteringen för år 2006 med flödesnormalisering för perioden 1985-2004 (Brandt m.fl., 2008 a). Innan den var helt genomförd, efterfrågade Naturvårdsverket underlag till en andra utvärdering av miljökvalitetsmålet ”Ingen övergödning” och en förenklad beräkning gjordes för åren 1995 och 2005 (Naturvårdsverket, 2007).

För alla dessa belastningsberäkningar finns skillnader både i metodik och i förädling av indata, vilket gör att det är svårt att direkt jämföra beräkningsresultaten och att analysera förändringar. Omräkningar av belastningar för år 1995 (Ejhed och Olshammar, 2008), 2000 och 2006 (Brandt m.fl., 2008 b) har därför gjorts. De är de belastningsberäkningar som säkrast kan användas för att bedöma förändringen mellan olika år då liknande metodik och indatainsamling samt flödesnormaliseringsperiod använts. 

The waterborne nitrogen and phosphorous loads to the sea basins around Sweden have been estimated in various projects over the years. The calculations include both the transport from land to sea for single years based on extrapolation of measurements, and also a model-based source apportionment of nutrient transport, normalised by run off, and validated against observations. This report presents results from source apportionment calculations for the period of 1985-2006, and explains how these differ due to changes in methodology and in the pre-processing of data.

The first nationwide nutrient source apportionment calculation was carried out by Löfgren and Olsson (1990), but only for the gross load, i.e., the sum of local inputs without considering retention processes between the sources and the sea. The calculation period was 1982-1987. The calculations of different land leaching were based on export coefficients. At the same time, they estimated the transport of nutrients to the sea based on measurements (Olsson and Löfgren, 1990). These calculations were succeeded by the project “Nitrogen from land to sea” (Naturvårdsverket, 1997), in which a method for calculating the retention of nitrogen was used together with validation against observations. Local nitrogen loads for the years 1985-87 and 1994 were normalised by runoff for the period1985-1999. Next, the “TRK” project (Brandt and Ejhed, 2002) was carried out and used in the HELCOM PLC4 report. Local nutrient loads for the year 2000 were normalised by runoff for the period 1985-1999. A new calculation, based on the TRK-methodology, was carried out for the year 1995 (Ejhed, 2003) and used in the first evaluation of the Swedish Environmental Objectives (Naturvårdsverket,2003).

Experiences from the “TRK” project led to improvements in the methodology and pre-processing of input data. Before the next nationwide calculation for HELCOM PLC5 for the year 2006 was accomplished, the Swedish Environmental Protection Agency (Naturvårdsverket) requested calculations for a second evaluation of the Swedish Environmental Objective “no eutrophication”, and as implified calculation was carried out for the years 1995 and 2005 (Naturvårdsverket, 2007). Since all nutrient load calculations were carried out with different methodology and pre-processing of input data, it has been difficult to directly compare the results. For this reason, the Swedish Environmental Protection Agency ordered recalculations of the nutrient load for the years 1995 (Ejhed and Olshammar,2008), 2000 and 2006 (Brandt et al., 2008 b) from SMED, using the same methodology, pre-processing and run off normalisation period, which enables amore direct comparison between different years.