Swedish Agency for Marine and Water Management

Grovslinke (Nitella translucens), uddslinke (N. mucronata), spädslinke (N.gracilis), höstslinke (N. syncarpa) och dvärgslinke (N. confervacea) förekommer som andra slinke-arter enbart i sötvatten eller i bräckt vatten med mycket låg salthalt. Alla nämnda arter har minskat i stora delar av sitt utbredningsområde och är därför upptagna på rödlistor i Sverige och flera andra europeiska länder.

Även i Sverige har antalet kända lokaler minskat och alla fem arter är sällsynta i landet. Enbart två aktuella lokaler (fynd mellan 1980 och 2006) finns för grovslinke, tolv för uddslinke, åtta för spädslinke, två för höstslinke och fyra för dvärgslinke. Grovslinke som är klassat som akut hotat (CR) förekommer enbart i större sjöar och föredrar neutralt till lätt surt vatten. Även uddslinke, som har klassats som starkt hotat (EN), förekommer främst i sjöar men hittas oftast i gränstrakten mellan urberg och kalk eller till och med i kalkrikasjöar. Även spädslinke är klassat som starkt hotat (EN). Det förekommer i sjöar och småvatten, oftast i urbergsområden. Höstslinke är klassat som akuthotat (CR). Det har hittats i sjöar, småvatten och rinnande vatten med olika pH-värden. Dvärgslinke, som har klassats som sårbart (VU), finns på mycket grunt vatten i sjöar eller i småvatten. Vårslinke [Nitella capillaris) är i motsatstill de arter som omfattas av föreliggande program en utpräglad pionjärväxt som enbart förekommer i småvatten. Det har därför tagits upp i åtgärdsprogrammet för bevarande av hotade kransalger: arter i småvatten/periodiska vatten.

Gemensamt för alla arter är att de borde kunna förekomma på många svenska lokaler, men bara har hittats på ett fåtal aktuella lokaler. Det är oklart vad detta beror på. En möjlig förklaring är att arterna har förbisetts på många lokaler, men även effekten av någon hittills okänd hotfaktor kan inte uteslutas. Kunskapen kring arternas ekologi är tyvärr dålig. Dålig konkurrensförmåga gentemot andra undervattensväxter, speciellt i fråga om oorganiskt kol, kan vara en förklaring. Grovslinke och uddslinke har möjligen dålig spridningsförmåga. Övergödning anses vara en viktig hotfaktor mot alla arter förutom uddslinke. Även försurning är en trolig hotfaktor och negativ påverkan från klimatförändringar kan inte uteslutas. Ökad brunfärgning av sjöar och ökande mängder av gäss som påverkar vattenväxter negativt genom både betning och gödning är andra tänkbara hotfaktorer.

Åtgärderna syftar främst till att öka kunskapen kring arternas ekologiska krav och att få en uppfattning om arterna kan ha blivit förbisedda i större utsträckning. Systematiska inventeringar samt återbesök av tidigare och aktuella lokaler är därför högt prioriterade. Ekologiska data bör samlas in för samtliga lokaler där någon av programarterna hittas och sammanställs under programmets slutfas. På spädslinkets och höstslinkets aktuella lokaler bör små vegetationsfria ytor skapas för att främja dessa konkurrenssvaga arter.

Programmet bör samordnas med åtgärdsprogrammen för bevarande av större vattensalamander och dess livsmiljöer, sjönajas och hotade nate-arter. Programmet bör även samordnas med samtliga andra åtgärdsprogram för bevarande av hotade kransalger. Denna grupp är svår att artbestämma. För att kunna garantera att bestämningarna blir korrekta bör inventerarna utbildas och informationsmaterial framställas innan fältinventeringarna startar. Medan grovslinke är lätt att bestämma finns förväxlingsrisk mellan höstslinke och vårslinke, samt inom gruppen uddslinke, spädslinke, dvärgslinke och nordslinke (N. wahlbergiana). Utöver de nämnda åtgärderna bör protokollföring av specifika kriterier samt genetiska analyser garantera att förväxlingar undviks. Det svenska herbariematerialet för dvärgslinke och nordslinke bör kontrolleras för att upptäcka eventuella förväxlingar. Liksom för andra åtgärdsprogram för bevarande av hotade kransalger, har en referensperson utsetts som under programperioden ska kontrollera insamlade belägg. Denna referensperson bör även ansvara för att preparera och leverera beläggen till Naturhistoriska Riksmuseet i Stockholm. Uppdragsgivare för detta arbete, som gäller nationellt, blir det län som ansvarar för den nationella koordineringen av programmet. För det här programmet blir det således Dalarnas län. Programmets giltighetsperiod är 2008-2011. Den totala kostnaden under giltighetsperioden beräknas till 2 969 000 SEK. Denna kostnad omfattar inte den inledande del som är gemensam för alla programmen för hotade kransalger.

This action plan describes the threatened charophytes Nitella translucens, N. mucronata, N. gracilis, N. syncarpa and N. confervacea The plan is not legally binding but should be a guide for persons involved in the protection of the species. All established action plans can be found at the Swedish Environmental Protection Agency website: http://www.naturvardsverket.se/Documents/bokhandeln/hotadearter.htm

Like other Nitella-species, N. translucens, N. mucronata, N. gracilis, N.syncarpa and N. confervacea (= N. batrachosperma) only occur in freshwater and in brackish water of very low salinity. All species have decreased in a large part of their distribution range and are included into the national red data books in several European countries.

In Sweden, all species have decreased. The number of “recent” (records between 1980 and 2006) sites is low: 2 (N. translucens, Figur 4), 12 (N. mucronata, Figur 5), 8 (N. gracilis, Figur 8), 2 (N. syncarpa, Figur 10) and 4 (N.confervacea, Figur 11), respectively. In Sweden, N. translucens is classified as critically endangered (CR) in the national red data book and has only been found in lakes with neutral or slightly acid water. N. mucronata is also mainly found in lakes, but prefers water with intermediate or even high calcium content. N. gracilis occurs both in lakes and small bodies of water, often in areas poor in lime. Both species are classified as endangered (EN). Hardly any other species of charophytes has been found in such a wide range of habitats as N.syncarpa which occurs in lakes, small bodies of water and running water, both with low and high calcium content. The species is classified as critically endangered (CR) in Sweden. N. confervacea, which is classified as vulnerable(VU), grows in very shallow water in lakes or in small bodies of water. All former and recent records are summarized in appendix (“bilaga”) 3 (N. translucens), 4 (N. mucronata), 5 (N. gracilis), 6 (N. syncarpa) and 7 (N. confervacea), respectively. Contrary to the species included into this program, Nitellacapillaris is a typical pioneer species which can only be found in small bodies of water. It is therefore included into the “action plan for threatened charophytes: species in small and temporary water bodies”.

An explanation for the low number of recent records can not be given due to severe gaps of knowledge regarding all five species’ occurrences and ecological demands. One possible explanation is that the plants have been overlooked, but this is probably not the only explanation as other species of Nitella (N. flexilis, N. opaca) are known from far more than 100 recent sites each. The effect of some unknown ecological factor is an alternative - or additional - explanation, like poor competitive ability (especially concerning competition for inorganic carbon), slow colonization rate (in the case of N.translucens and N. mucronata), or human impact. Eutrophication is probably an important threat factor for all species but N. mucronata. Also, negative impact from acidification can be assumed, and negative effects from global warming can not be excluded. Possibly, increasing concentrations of humic substances, which can be observed in a number of south Swedish lakes, and increasing numbers of resting geese act as threat factors.

The actions suggested in this action plan mainly aim at filling the existing gaps of knowledge. Systematic investigations and inspections of both former and recent sites therefore have the highest priorities. For all locations, whereone of the species is found, ecological data should be collected and summarized by the end of the program. N. syncarpa and N. gracilis, which both are very sensible to competition from other plants, should be favoured by clearing small patches from other vegetation on all their recent sites.

This action plan should be coordinated with the action plan for the conservation of the slender water-nymph Najas flexilis, the action plans for threatened pondweeds Potamogeton spp. and great crested newt Triturus cristatus,and other action plans for threatened charophytes: Chara braunii and C. connivens, species in calcium-rich lakes and species in small and temporary waterbodies. It should also be coordinated with the other action plans for threatened charophytes.

Species determination is difficult within charophytes. In order to avoid misdeterminations, all field workers should be trained and information material be produced before the start of the field investigations. During 2008, an international workshop should be arranged with both Swedish and foreign experts to verify collected material of taxa which are hard to identify and to gain an international agreement on determination criteria for these taxa. This workshop should be connected to the IRGC (International Research Groupon Charophytes) meeting in Rostock during September 2008. Among the species included into this action plan, Nitella translucens is easy to determine. N.syncarpa can be confused with N. capillaris (this species is very rare or has even disappeared from Sweden; see action plan for threatened charophytes:species in small and temporary water bodies). N. mucronata, N. gracilis, N.confervacea and N. wahlbergiana form a group where species determinationis difficult. In Sweden, N. wahlbergiana has only recently been separated from N. mucronata. This species is not included into any action plan and seems to be rather common in the northern part of the country, but rare in southern Sweden. Apart from the actions mentioned, notation of critical characters and genetical analyses should help to avoid misdeterminations. The Swedish herbaria material of N. confervacea and N. wahlbergiana should be checked in order to discover possible misidentifications. A “reference person” should check and verify all material belonging to the species included into this program and deliver herbaria material to the Swedish Museum of National History in Stockholm. This program will be coordinated by the county administration of Dalarna.

This action plan will run during a period of four years between 2008 and 2011. The costs are presented in appendix (“bilaga”) 1 and will be approximately 315.300 € in total, excluding the costs for training, information material and workshop which are shared by all the action plans for threatened charophytes.