Swedish Agency for Marine and Water Management

Östersjöländernas miljöministrar och EU kommissionen representerad på hög nivå har i november 2007, inom ramen för HELCOM tagit beslut om en gemensam åtgärdsplan, Baltic Sea Action Plan (BSAP) för Östersjön, Öresund och Kattegatt. Målet för planen är att få god ekologisk status till år 2021. Planen innehåller ca 150 aktiviteter och består av fyra huvudsegment samt ytterligare fyra avsnitt. Huvudsegmenten behandlar övergödning, farliga ämnen, biologisk mångfald inklusive fiske samt maritima (sjöfart, olyckor, räddningstjänst mm) frågor. De fyra övriga avsnitten tar upp utveckling av metoder och instrument, ökad medvetenhet och kapacitetsuppbyggnad, finansiering, samt genomförande/revidering av planen.

Enligt planen ska Östersjöländerna ta fram nationella genomförandeplaner till år 2010 som ska utvärderas vid ett ministermöte 2013. För många av åtgärderna finns ingen tidplan angiven vilket innebär att tidplaner bör fastställas i det fortsatta HELCOM arbetet.

För övergödning gäller i enlighet med beslutet i BSAP att åtgärderna ska vara genomförda 2016 förutom för vissa av åtgärderna avseende avloppsvattensektorn där andra tidplaner är fastställda i antagna rekommendationer.

Föreliggande rapport är en första rapportering av regeringsuppdraget som givits till Naturvårdsverket att i samråd med Jordbruksverket och andra berörda myndigheter ta fram en nationell plan för Sverige. Rapporten utvecklar så långt möjligt konkreta åtgärder särskilt avseende övergödning och fiske. Övriga åtgärder i BSAP tas upp i rapporten men kommer att utvecklas i del två vilken ska vara klar till juli 2009. Det har mot bakgrund av den korta tiden inte varit möjligt att ta fram konsekvensbedömda förslag men rapporten indikerar kostnader för föreslagna åtgärder så långt möjligt. Kostnadsuppskattningarna är svåra att jämföra mellan åtgärderna eftersomde bl.a. har mycket olika detaljeringsnivå och innehåll.

Den största utmaningen i BSAP är att minska belastningen av näringsämnen. Sverige ska enligt den preliminära bördefördelningen minska sin belastning av kväve med ca 21 000 ton och av fosfor med ca 290 ton. För kväve gäller detta Egentliga Östersjön, Öresund och Kattegatt medan det enligt bördefördelningen för fosfor inte krävs någon ytterligare minskning till Öresund och Kattegatt. Bördefördelningen mellan staterna kommer att justeras genom det pågående HELCOM-arbetet med PLC 5 (Pollution Load Compilation).

De huvudsakliga källorna för belastning av kväve och fosfor är utsläpp från kommunala reningsverk, skogsindustrin och jordbruket. Även enskilda avlopp och skogsbruket bidrar men i ringa grad. Utsläpp till luft från sjöfarten är viktiga och här föreslås att ytterligare åtgärder införs. Inom jordbruket föreslås kompetensutveckling, skyddszoner, ändrad gödselhantering mm. Optimering av kommunala avloppsreningsverk föreslås liksom ytterligare rening inom skogsindustrin.

De förslag till åtgärder som är redovisade innebär en minskning av belastningen med ca 7 000 ton kväve och ca 61 ton fosfor. En beräkning har gjorts av vad som bör vara kraven utifrån den svenska PLC 5 redovisningen. Den visar på att Sverige ska minska sin belastning med 17 300 ton kväve och 260 ton fosfor. Således måste ytterligare åtgärder, förutom de som är redovisade, vidtas för att klara de av ministrarna beslutade minskningen av belastningen.

Inom HELCOM’s ram har det tidigare gjorts stora ansträngningar för att förbättra kunskaperna om hur farliga ämnen används och hanteras i medlemsländerna, vilka uppgifter om belastningar och vilka kunskaper som finns samt hur ländernas lagstiftning är uppbyggd i dessa avseenden. Tyvärr har dessa ansträngningar i stort sett varit förgäves. Mot bakgrund av dessa förhållanden beslöts att åtgärderna i första hand skulle inriktas på Polen, Estland, Lettland och Litauen samt Ryssland.

En del av åtgärderna är starkt knutna till EU-arbetet och genomförandet är beroende av att kunna påverka relevant lagstiftning inom Gemenskapen. För flera av de prioriterade toxiska ämnena i planen är det inte självklart att Sverige och andra ”Västliga EU-länder” står för en mindre del av utsläppen, till exempel deka-BDE och perfluorerade ämnen såsom PFOA.

Osäkerheten är stor vad gäller beräkningarna av användning och utsläpp av de ämnen som prioriterats i planen, och vilka effekter dessa ämnen eventuellt skulle kunna ha på livet i havet. En viktig del av planen handlar därför om att förbättra kunskaperna om spridningen av giftiga ämnen i Östersjön och att ta fram verktyg för att bättre kunna kartlägga eventuella skadeverkningar.

Segmentet biologisk mångfald inklusive fisk innehåller åtgärder av olika karaktär varav många ska genomföras i samarbete inom olika internationella organisationer. En betydande del av åtgärder inom fisket är relaterade till Sveriges åtaganden inom den gemensamma fiskeripolitiken.

De åtgärder som föreslås är inriktade på bland annat marina skyddsområden samt utveckling av kunskapsunderlag i form av marina landskaps- och habitatkartor.

Det utförliga underlaget för fiskeåtgärder innehåller skydds- och förvaltningsåtgärder som t ex fiskefria områden, förvaltningsplaner för torsk och ål och förbättrad övervakning.

Många av aktiviteterna i sjöfartsavsnittet utvecklas i HELCOM’s arbetsgrupper Maritime och Respons och är till sin karaktär gränsöverskridande som t ex frågor om fartyg i sjönöd, oljespill eller olika övervakningssystem (AIS m.fl.). Ett fåtal åtgärder är rent nationella till sin karaktär. Däribland kan nämnas omhändertagande av ”marine litter”. Av stor betydelse är att minska sjöfartens utsläpp av kväveoxider i rökgaserna.

De fyra övriga segmenten tar upp utveckling av utvärderingsverktyg, allmänhetens deltagande och ökande medvetenhet, finansiering, samt genomförande/revidering av planen. När det gäller de två sista segmenten så har de inte bedömts relevanta för den svenska planen och tas därför inte upp.

Rapporten har arbetats fram i nära samarbete med övriga myndigheter. Berörda myndigheter står tillsammans bakom förslagen i rapporten. Om enighet inte kunnat nås om hur och vilka åtgärderna som ska genomföras redovisas myndigheternas respektive förslag.

Jordbruksverket och Naturvårdsverket gör i stort sett samma bedömningav vilka åtgärder som kan genomföras gällande övergödning. Naturvårdsverket och Jordbruksverket delar uppfattningen att många och differentierade åtgärder är ändamålsenliga och ger god effekt när det gäller att minska belastningen av närsalter.

Med hänsyn till de stora betingen har Jordbruksverket gjort en analys av mer långtgående möjligheter till minskning av utsläppen av kväve. Analysen visar Jordbruksverkets bedömning av effekter och konsekvenser av minskad gödslingsintensitet och att lägga mark i långliggande träda i stora delar av södra och mellersta Sverige. Jordbruksverket anger dessa alternativ som orealistiska att genomföra. Denna uppfattning delas av Naturvårdsverket.

Det bör påpekas att flera av de föreslagna åtgärderna även återfinns inom de fördjupade utvärderingarna av miljömålen, Aktionsplan för havsmiljön m.fl.

The Ministers of the Environment from the Baltic Sea Countries and the High Representative of the European Commission have in November 2007 within the framework of HELCOM adopted HELCOM Baltic Sea Action Plan (BSAP) concerning the Baltic, the Danish Strains and Kattegatt. The goal for the action plan is to achieve good environmental status by 2021. The actionplan consists of roughly 150 different activities in four main segments and another four sections. The main segments cover eutrophication, hazardous substances, biodiversity and nature conservation including fishery, and maritime activities. The other four sections concern development of assessment tools and methodologies, awareness raising and capacity building, financing and implementation and review of the Baltic Sea Action Plan.

According to the plan the Baltic Sea Countries shall develop and submit for HELCOM’s assessment national programmes by 2010 with a view to evaluate the effectiveness of the programmes at a HELCOM ministerial meeting in 2013. The ministerial meeting will evaluate whether additional measures are needed. For many of the actions no timetables are given which mean that timetables should be set in the further work of HELCOM.

For eutrophication measures shall be implemented at the latest by year 2016 with the exception for some measures within the wastewater sector where other timetables are given within the accepted recommendations.

This report is the first part of a government assignment given to the Swedish Environmental Protection Agency in collaboration with the Swedish Board of Agriculture and other concerned authorities to propose a national plan for Sweden. The report elaborates as far as possible concrete actions especially concerning eutrophication and fishery. The remaining actions in the BSAP are mentioned in the report but will be further elaborated in part two which shall be reported in July 2009. Due to the short time limit it has not been possible to elaborate analysis of the consistecies of proposed actions but the report give some indication of costs for different actions where possible. The cost estimations are difficult to compare between different measures because inter alia they are very different in details and content.

The greatest challenge in BSAP is to reduce the nutrient input. Sweden shall in accordance with the provisional nutrient reduction requirement reduce her inputs by 21 000 tons of nitrogen and 291 tons of phosphorus. For nitrogen the inputs shall be reduce to Baltic Proper, the Sound and Kattegatt but for phosphorus the load shall be reduce for Baltic Proper solely. The burdensharing between the countries will be adjusted by taken into account the ongoing work with PLC 5 (Pollution Load Compilation).

The main sources for nutrient loads are sewage treatment plants, pulp and paper industry and agriculture. Single houses and forestry contribute but in a minor way. Airborne inputs from the maritime sector is important and further measures are proposed.

Within the agricultural sector there are proposals for capacity building, buffer zones, changes of manure handling etc. Some measures within the wastewater treatment sector and the pulp and paper sector are proposed.

The proposed actions will reduce the nutrient loads to the sea with ca 7 000 tons of nitrogen and ca 61 tons of phosphorus. A rough calculation has been done based on the Swedish PLC 5 figures reported to HELCOM. The calculation shows that Sweden should reduce the load by 17 300 tons of nitrogen and 260 tons of phosphorus. Obviously further measures than proposed have to be taken to fulfil the Swedish burden agreed by the ministers in the BSAP.

Within the framework of HELCOM big efforts have been taken to improve the knowledge about how hazardous substances are used and handled in the member states, which information is available about loads, which knowledge that exist and how the legislation looks like in this respect. These efforts have in most aspects failed. It was therefore decided within HELCOM that the actions mainly shall be directed towards Poland, Estonia, Latvia, Lithuania and Russia.

Some of the actions are strongly tied to the work within EU and the fulfilment is depending on how the member countries of EU can influence relevant EG legislation. For some of the prioritised hazardous substances in BSAPSweden and other “western countries” may have a higher load such as dekaBDE and perfluorated substances such as PFOA.

The uncertainty is high concerning calculations of use and inputs of the prioritised substances in the plan and which effects they may cause in the marine environment. One important part of the plan is to improve the knowledge of distribution of hazardous substances in the Baltic Sea and to elaborate tools to be able to better map any damages.

The segment biodiversity and nature conservation including fishery contains measures of different kinds where of many will be fulfilled in cooperation in different international organisations. An important part within the fisherysector is the Swedish commitments in the common fishery policy.

The actions proposed are focused on marine protected areas, elaboration of knowledge in the form of marine landscape- and habitat maps.

The detailed material concerning measures within the fishery sector contains long-term plans for protection and suitable management measures such as closures of areas for fishery, management plans for cod and eel and improved control measures.

Many of the actions within the maritime sector are elaborated in working groups within HELCOM and have in most cases international character such as ships in need of assistance, oilspills and different sorts of information systems. A few actions are purely national in their character such as measuresto take care of marine litter. It is of great importance to reduce the NOx emission from ships.

The remaining four segments concern development of assessment tools and methodologies, awareness raising and capacity building, financing and implementation and review of the Baltic Sea Action Plan. The last two segments have not been seen relevant for the Swedish plan.

The report has been elaborated in close cooperation with the authorities concerned. They stand together behind the proposals in the report. When agreement has not been possible to reach on how and which actions to take the different views are reflected.

The Swedish Board of Agriculture and the Swedish Environmental Protection Agency have mainly the same opinion of which measures should be taken concerning eutrophication. Furthermore the Swedish Board of Agriculture and the Swedish Environmental Protection Agency share the opinion that many and different types of measures are the most appropriate andeffective when it comes to reduce the load of nutrients.

In view of the big national nutrient reduction requirements the Swedish Board of Agriculture has elaborated an analyse concerning more far reaching measures. The analyse shows the opinion of the Swedish Board of Agriculture concerning the effects and consequences of reduced intensity in fertilizing and to lay arable land in fallow for a considerable time in big parts of southern Sweden. The Swedish Board of Agriculture consider these alternative unrealistic to carry out. Swedish Environmental Protection Agency share this opinion.

It should be pointed out that several of the proposed actions could be found in the in-depth evaluation and follow up of the Swedish environmental quality objectives and the Action plan for the marine environment etc.