Swedish Agency for Marine and Water Management

Detta är en handbok för kartläggning och analys av ytvatten enligt förordningen (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön (vattenförvaltningsförordningen). Handboken vänder sig främst till dem som arbetar med vattenförvaltning på vattenmyndigheter och länsstyrelser. I handboken finns Naturvårdsverkets synpunkter på och vägledning för hur kartläggningen och analysen kan utföras enligt vattenförvaltningsförordningen och Naturvårdsverkets föreskrifter (NFS 2006:1) om kartläggning och analys. 

Kraven i förordningen baseras på kraven i ramdirektivet för vatten, och delar av direktivet har tagits in som svensk förordningstext genom hänvisningar. Därför kan viss vägledning också finnas i EU:s CIS-dokument. 

Kartläggningen inleds med att ytvattnet delas in i vattenförekomster. Detta har gjorts tidigare, men rapporteringen till EU 2005 skedde för s.k. rapporteringsförekomster, ett begrepp som nu försvinner. I stället används vattenförekomster som den minsta enheten för vattenförvaltning och rapportering. I handboken beskrivs hur vattenförekomstindelningen går till. 

Vattenmyndigheterna ansvarar för att upprätta ett register för skyddade områden för varje vattendistrikt. I handboken beskrivs vad ett sådant register ska innehålla, vilka direktiv som är aktuella, varifrån data kan hämtas, vilka arter och habitat som gör att Natura 2000-områden räknas som skyddade områden samt ansvarsfördelningen för arbetet. 

Varje vattenförekomst ska ges en typtillhörighet. Denna kan vara baserad bl.a. på geografiskt läge, vattenförekomstens morfologi och avrinningsområdets egenskaper. Sverige följer därvid ramdirektivets System B. I handboken beskrivs hur detta görs för svenska förhållanden. 

En ekonomisk analys ska göras för avrinningsområdena. Handboken förklarar processen för hur denna kan gå till och vad som måste respektive bör eller kan vara med. Den ekonomiska analysen löper parallellt med påverkansanalysen, där sambandet ska klargöras mellan de drivkrafter som orsakar antropogen påverkan och påverkans effekter i vattenförekomsterna. Betydande påverkan ska inventeras, beskrivas, id-sättas och knytas till respektive vattenförekomst. I handboken finns förslag på process för hur påverkansanalysen kan gå till, vilka steg som ska eller kan ingå, samt listor över källor till påverkan. Resultaten redovisas i VISS och Vattenkartan. 

Den ekonomiska analysen, påverkansanalysen och statusbedömningen (se handboken för status och normer) leder fram till riskanalysen, där risken ska bedömas för att vattenförekomsten inte uppnår eller bibehåller god eller hög status år 2015. 

Resultaten från riskanalysen behövs dels för att avgöra vilka vattenförekomster som ska klassas som kraftigt modifierade, medges tidsfrister eller ges mindre stränga kvalitetskrav, dels för att skriva åtgärdsplaner och avgöra övervakningsbehov för de vatten som är i riskzonen att inte uppnå god status, och dels för vattendistriktens framställning av förvaltningsplaner: processer som beskrivs i andra handböcker.

“Handbook for characterisation and analysis” offers guidance for the characterisation and analysis of river basin districts, as stated in the EC Water Framework Directive and transposed into Swedish legislation mainly through the Swedish Ordinance (2004:660) for Water Management. Only matters concerning surface waters are included. Several of the Guidance Documents produced within the Common Implementation Strategy network (CIS) have been used as references. 

This handbook describes the general procedure for dividing the river basin districts into homogenous water bodies within the categories lakes, rivers, coastal waters and transitional waters. To determine the characteristics of each water body, the principles expressed in System B (WFD Annex II) are used for Swedish conditions.

The handbook also lists the contents of the register of protected areas and explains how the register is managed. It describes the procedure for reviewing the impact of human activity on the status of the surface waters, following the DPSIR model, and how to conduct an economic analysis of water use. Finally, it briefly discusses the risk analysis needed to identify and establish programmes of measures for those waterbodies which are at risk of not reaching good status by the year 2015. 

The handbook is one in a series of handbooks published by the Swedish Environmental Protection Agency directed to the authorities and interest groups concerned with water management.