Swedish Agency for Marine and Water Management

I denna rapport presenteras resultaten från vidare bearbetning av data insamlade under utsjöbanksinventeringen 2003-2005. De biologiska data från inventeringen av grunden i Östersjön har använts för att bygga rumsliga modeller, där utbredningen av enskilda arter och habitat predikteras med hjälp av miljöfaktorerna djup och bottensubstrat. Utifrån dessa modeller har sedan heltäckande kartor tagits fram med hjälp av rumslig modellering. Resultaten presenteras i form av kartor (griddar) som kan visas i ArcView/ArcGIS. Modeller och kartor har tagits fram för samtliga karterade arter och artgrupper, som var tillräckligt vanliga i inventeringen för att kunna modelleras på ett meningsfullt sätt, samt för den sammanlagda täckningsgraden av typiska hårdbottenarter (makroalger och fastsittande djur). Den senare kartan kan användas som en indikation på förekomsten av hårt substrat och därmed vara till hjälp för avgränsningen av naturtypen Rev 1170 enligt Natura 2000.

De framtagna kartorna ger mycket information om utbredningen av enskilda arter, både på Östersjönivå och inom de enskilda grunden. Det stora geografiska mönstret visar att grunden i Bottenviken är mycket lika inbördes med avseende på artsammansättning, arternas djuputbredning och vilka arter som dominerar. På samma sätt är grunden i Egentliga Östersjön generellt mycket lika varandra. Däremot visar GIS-kartorna att totalförekomsterna av olika arter kan skilja sig mycket åt, även mellan närliggande grund, beroende på skillnader i bland annat djupförhållanden och bottensubstrat mellan grunden.

Modelleringen visade att djupet i de flesta fall var den faktor som hade störst inflytande på arters utbredning. På de flesta av grunden går det att urskilja en zonering där olika arter dominerar i olika djupintervall. Gemensamt för alla grund är att alger dominerar i grunda områden och fastsittande, filtrerande djur på större djup. Även bottensubstratet enligt den geologiska kartan hade betydelse i vissa av modellerna. Sammantaget visar modelleringen, att det som huvudsakligen är betydelsefullt för utbredningen av de inventerade arterna är tillgången på hårt substrat på bottenytan (berghällar, block och stora stenar). Förekomsten av hårt substrat visas bara delvis av den geologiska kartan, som inte i första hand är framtagen för att beskriva bottnens ytskikt.

Några av de kriterier som tagits fram för att peka ut marina områden med höga naturvärden är tillämpbara på de modellerade utsjögrunden. Utsjögrunden kan ges ett generellt värde på grund av sin speciella miljö med stor påverkan av vågor och is, men liten påverkan från mänskliga aktiviteter. Tångbälten och blåmusselbottnar, naturtyper som pekats ut som prioriterade för bevarande, förekommer också på några av grunden. Finngrundet Östra banken är unik bland de modellerade grunden i och med den stora förekomsten av tång i grunda områden. Stora mängder blåmusslor hittades främst på grunden i Egentliga Östersjön, men även på Vänta Litets grund i Bottenhavet hittades betydande förekomst av blåmusslor.

This report presents further analyses of the biological data collected during the inventory of Swedish offshore banks carried out during 2003-2005. Models of the distribution of species and habitats have been built using the biological data and two environmental factors; depth and bottom substratum, for the investigated banks in the Baltic Sea. The models have then been used for spatial predictions of the distribution of species and habitats across the banks, producing maps showing the occurrence of a large number of species and the total cover of species connected to hard substratum. The latter maps can be used as an indication of hard bottom cover, which is important to delimit the Natura 2000 habitat Reef 1170.

The maps are provided as grid files that can be viewed in ArcView or ArcGIS. The maps provide much information on the distribution of single species on both a large and small spatial scale. The large geographical pattern shows that adjacent banks overall are very similar in species composition and depth distribution of single species. Accordingly, the three investigated banks in the Bothnian Bay are similar in these aspects, as are the banks in the Baltic Proper. Despite this, the maps show considerable differences in the occurrence of species, even between adjacent banks, due to differences in depth conditions and bottom substratum between the banks. 

The models show that the depth in most cases was the most important factor restricting the species’ distributions. On most of the banks there was a clear zonation of the benthic communities, with different species dominating in different depth intervals. In common for all banks is that macroalgae are dominating in the shallowest parts, the dominance of sessile, filtering animals increasing with depth. Also the bottom substratum according to geological maps was important for predicting the distribution of some species. The models show that the most important aspect of bottom substratum was the occurrence of stable hard surfaces (bedrock, boulders and large stones). The distribution of such hard surfaces is however only partly captured by the geological maps, which are not primarily produced to show the character of the uppermost sediment layers. 

Some of the criteria developed by the Swedish EPA to designate areas as important for conservation are applicable for the investigated banks. The banks can be given a general value due to their special environment with large physical impact from waves and ice, but low impact from anthropogenic activities. Furthermore, bladder wrack communities and blue mussel beds occur on some of the reefs. These biotic communities have been pointed out as prioritised for conservation due to their ecological importance. Well developed belts of bladder wrack occur on Finngrundet – Östra banken. Large occurrence of blue mussels is primarily found on the banks in the Baltic Proper, but a considerable amount is also found on Vänta Litets grund in the Bothnian Sea.