Vattenfrågor finns på alla nivåer i vårt samhälle; från en global, en europeisk och en nordisk nivå till en övergripande svensk och inte minst inhemskt regional och lokal nivå. I Sverige har vi länge arbetat med att skydda, bevara och nyttja våra vattenresurser. I vissa avseenden har vi lyckats, men i andra finns det, trots årtionden av insatser, mycket kvar att göra. Genom Ramdirektivet för vatten (vattendirektivet) respektive Förordningen om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön (vattenförvaltningsförordningen) håller det på att växa fram ett förändrat sätt att arbeta med förvaltningen av alla ytvatten (sjöar, vattendrag och kustvatten) och grundvatten i Sverige. Detta sker samtidigt som vi kommer att ta till vara och dra nytta av det som redan fungerar väl.
I fortsättningen skall inriktningen på och formerna för svenskt vattenvårdsarbete ske inom definierade naturliga avrinningsområden och inte med utgångspunkt från samhälleliga administrativa gränser. Nya myndigheter skall arbeta med vattenvården och arbetet skall ske med ökade krav på möjligheter för allmänheten att delta.
Svensk vattenförvaltning styrs i dag av att samtliga vattenförekomster skall uppnå god vattenstatus senast år 2015, vilket slås fast i Förordning om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön (SFS 2004:660). Inriktningen på det svenska vattenarbetet bestäms också av det övergripande arbete som pågått i Sverige sedan 1999 genom de svenska miljökvalitetsmålen – där en långsikt hållbar vattenförvaltning ingår. Också miljöbalken och annan lagstiftning är viktiga för regleringen av svensk vattenförvaltning.
Sverige är sedan 2004 indelat i fem vattendistrikt, som utgör den geografiska och hydrologiska grunden för förvaltningen av vatten. Avgränsningen av distrikten har gjorts utifrån de geografiska områdenas samband med bassängerna i omgivande hav – Bottenviken, Bottenhavet, Norra Östersjön, Södra Östersjön och Västerhavet.
Varje vattendistrikt har en vattenmyndighet med ansvar för vattenmiljöarbetet i respektive område. Varje distrikt omfattar flera län eller delar av län. För varje vattenmyndighet finns det en särskild vattendelegation med uppgift att fatta beslut inom vattenmyndighetens ansvarsområde.
Övriga länsstyrelser samt landets kommuner, vattenvårdsförbund och kustvattenförbund har också ett särskilt ansvar för att miljökvalitetsmålen uppnås. Därutöver har Naturvårdsverket och Sverige geologiska undersökning (SGU) en särskild roll, eftersom de har fått rätten att utarbeta föreskrifter och kommer att utarbeta allmänna råd och handböcker om vattenarbetet.
Arbetet med att uppnå god vattenstatus är indelat i fem moment. Man skall inventera och analysera påverkan på och förutsättningar för sina vattenförekomster (sjöar, vattendrag, grundvatten och kustvatten), klassificera nuvarande status på dessa vattenförekomster i förhållande till det som skall uppnås, utarbeta åtgärdsprogram för att uppnå miljökvalitetsnormerna, övervaka miljötillståndet i de olika vattenförekomsterna för att kontrollera om åtgärder har effekt samt i förvaltningsplaner sammanfatta kunskaper och uppnådda resultat.
Stockholm: Naturvårdsverket, 2005. , p. 80
vatten, resurser, lagstiftning, förvaltning, avrinningsområde, myndighet, vattendistrikt, miljömål
Rapporten är ursprungligen framtagen av Naturvårdverket men ansvaret har senare tagits över av Havs- och vattenmyndigheten.