Fiskeristyrelsen fick 1965 Kungl Maj:ts uppdrag att under en prövotid av 10 år vidtaga erforderliga åtgärder för utredning av skador på Vätternsrödingbestånd till följd av militär verksamhet. Som direktiv för åtgärderna hänvisades till av fiskeristyrelsen angivna riktlinjer.
Riktlinjerna har i stort sett kunnat följas. De undersökningar och utredningar angående Vätterns vattenmiljöförhållanden som under prövotiden utförts av Kommittén för Vätterns vattenvård har medfört att vissa ursprungligen föreslagna provtagningsprogram ej behövt utföras inom ramen för prövotidsåtgärdema.
Vattenbeskaffenheten i Vättern var fram till 1970-talets början stadd i hastig försämring till följd av kommunala och industriella avloppsutsläpp. Genom nybyggnation och utbyggnad av avioppsreningsanläggningar har en betydande minskning av skadliga utsläpp kunnat ske. Under prövotidens senare år har en successiv förbättring av Vätterns vattenmiljö kunnat konstateras. Några förändringar av fiskfaunan har dock ännu ej registrerats till följd härav.
Rödingen är den ekonomiskt mest betydelsefulla fiskarten. Fångst statistiken avspeglar växlingar mellan bestånden av sik och röding. En kraftig uppgång följd av en nedgång i röding- respektive sikfisket noteras under prövotidens senare hälft. Förändringarna har skett i hela sjön och kan inte hänföras till den militära verksamheten.
Antalet registrerade Vättemfiskare har ökat under perioden medan enklare nedgång i antalet förvärvsfiskare föreligger.
Den militära verksamheten som utnyttjar sjön som nedslagsplats vid skjutningar är lokaliserad i land till orterna Karlsborg, Kråk och Hästholmen. Antalet skjutande förband har ökat under perioden och skjutplatsema synes vara utnyttjade optimalt.
Skjutplatsernas riskområden upptar mer än 30 % av Vätterns yta. Några betydande ändringar av skjutplatser eller riskområden har ej skett underprövotidsperioden.
Skjutningar med sprängladdad ammunition förekommer från skjutplatserna av vissa förband och institutioner och inom vissa riskområden. Förutom flygets är all skjutverksamhet landbaserad och har vid Kråk och Hästholmenutbildnings- och övningssyfte medan, man vid Karlsborg främst utprov arammunition och sprängmedel för arméns, marinens och flygvapnets behov. Den senare verksamheten utföres av Provningscentralen som är en enhet inom Försvarets Materielverk.
Övningar där avsiktliga undervattensdetonationer förekommer utföres inte från Kräks eller Hästholmens skjutfält. Ungefär 90 % av skjutningarna sker med icke sprängladdad ammunition. Vid de tillfällen sådan användes är den inrättad för brisad ovan eller vid vattenytan. Fel funktion då brisad sker under vattenytan anges som sällan förekommande.
Västgöta flygflottiljs övningsverksamhet vid Hammaren - Enebågen bedrives numera i mycket liten utsträckning med sprängladdad ammunition.
Den mest omfattande verksamheten där sprängladdad ammunition kommer till användning sker vid Provningscentralen i Karlsborg. De grövsta förekommande granaterna innehåller högst 8 kg sprängämne. Skjutningar med sprängladdad ammunition utgör en mindre del av verksamheten. Granaterna är inställda för brisad ovan eller vid vattenytan men även skjutningar med fördröjningsbrisad kan förekomma. Felfunktion uppkommer i frekvensen 2-3 °/0 varvid granaten kan sjunka odetonerad eller brisera under vattenytan.
Rödinglek förekommer inom skjutplatsemas riskområden. Bland de lokaler som undersökts genom provfiske kan lekplatsen Tängan söder om ön Röcknen framhållas. Grundet Höjen beläget inom riskområde 1 ca 1 500 m utanför Provningscentralens skjutplatser har dokumenterats som en mycket god rödinglekplats fram till 1940-talet. Under provotiden har Höjen provfiskats vid 39 tillfällen (6 000 nattimmar) vid rödingens lekperiod utan att någon lek kunnat noteras. Andra närliggande lekplatser mellan Karlsborg och Sörhamn har provfiskats vid samma tid varvid mer eller mindre omfattande lek kunnat konstateras.
Grundet Höjen har varit föremål för utredningens speciella intresse. Höjen har inte medvetet använts som nedslagsplats för sprängladdad ammunition sedan 1966. Det kan däremot anses vara belagt att man efter andra världskriget vid ett eller flera tillfällen använt Höjen som målområde vid flygbombningar. Höjen har under provotiden varit nedslagsplats för barlastad och övningsladdad ammunition. Inventeringar som utförts visar att grundet inte utsatts för några svårartade mekaniska skador. Enstaka spår av krevadgropar kan skönjas. Med tanke på verksamhetens intensitet inom det riskområde vilket Hojen ligger är det förvånansvärt sparsamt med projektilrester.
Försöksanordningar med befruktad rödingrom har under flera år utsatts på Höjen och andra jämförelsegrund. Någon större skillnad i kläckningsresultat mellan Höjen och andra lokaler föreligger inte. Analyser på tungmetallhalter har skett på slamprover, rödingrom och -yngel och vatten utan att några stora skillnader mellan olika lokalers värden förelegat. Viss påverkan på vattenkvalitén beroende på ammunitionsresterna kan dock ej uteslutas.
Ca 45 000 1-2 åriga rödingungar, varav över 10 000 märkts har utsatts vid Höjen och andra lokaler. Några tecken på nedsatt kondition hos den röding som utsatts inom skjutområdena föreligger inte.
14 yrkes-, deltids- och fritidsfiskare som bedrivit sitt fiske inom och utanför skjutområden har under åren 1969-1975 fört särskilda fiskejournaler för utredningens räkning. Medelavkastningen per fiskeansträngning vid nätfisket har beräknats. För de fiskare som bedrivit fisket inom de områden där skjutning bedrives kan avkastningen anses ligga på en normalnivå.
Göteborg: Fiskeristyrelsen , 1977. , p. 142
sjö, Vättern, röding, sik, militär, skjutning, vattenmiljö, provtagning, Karlsborg, Kråk, Hästholmen, Höjen ammunition, sprängmedel, granat