Swedish Agency for Marine and Water Management

För att erhålla ökad biologisk och ekologisk kunskap om kustnära fiskbestånd har Fiskeriverkets Havsfiskelaboratorium under åren 2000–2001 initierat en rad delprojekt under samlingsnamnet Torskprojektet, uppdelat i tre olika steg. De resultat som här redovisas är en sammanställning av de viktigaste resultat som hittills har erhållits under undersökningens gång.

Resultaten grundar sig dels på genomförda provtrålningar i kustzonen under 2000–2001, dels på analys av tidigare provfiskeserier och loggböcker samt informella (privata) journalföringar vid fiske längs västkusten. Analys av tidigare provfiskeserier, loggböcker och informella journalföringar visar på en kontinuerlig nedgång av bland annat torsk-, lyrtorsk- (bleka)- och rödspottabestånd i Kattegatt och Skagerrak. Förekomsten av torsk i Västerhavet har minskat kontinuerligt sedan början av 1980-talet fram till idag.

Analysen indikerar vidare att nedgången har skett ungefär samtidigt längs hela västkusten och att den största minskningen kan noteras under vårvintern, det vill säga under lekperioden. Tidigare studier har visat att lokala lekbestånd av torsk uppträder längs Bohuskusten och i Kattegatt. Ett lekbestånd definieras som en kohort (grupp) av fisk som återkommande leker inom ett begränsat område. För att studera de kustnära bottenfiskbeståndens förekomst och storleksfördelning har provtrålningar genomförts vid upprepade tillfällen under 2000–2001.

Dessa provtrålningar visar på en tidvis hög förekomst av ungfisk av arter som sandskädda, rödspotta, vitling, kolja och torsk. Resultaten visar samtidigt på en extremt låg förekomst av fisk i storlekar över 25–30 cm i totallängd, jämfört med de fångster som gjordes vid motsvarande provtrålningar mellan 1920-talet och 1970- talet. Det noterades också att förekomsten av bottenfisk över 25–30 cm inte ökade under undersökningens gång. Detta förhållande kan för det skyddade kustområdet innanför trålningsgränsen troligen förklaras med att fisken vandrar ut från kusten.

Den tidvis höga förekomsten av ungfisk, trots avsaknad av vuxna individer, indikerar att kustzonens uppväxande bestånd av fisk är avhängig av intransport av rekryter från lekområden i utsjön, det vill säga huvudsakligen från Nordsjön. Detta visar på en genomgripande förändring av fisksamhällets beståndsstruktur i Västerhavets kustområden. Tidigare påträffade lekbestånd har mer eller mindre försvunnit och kustzonen har i hög grad omvandlats till att enbart fungera som ett uppväxtområde för havslekande bestånd. Sambandet mellan torskrekrytering och förekomst i Kattegatt och östra Skagerrak och olika miljöfaktorer och fiskeintensitet undersöktes genom så kallade GAM- (General Additive Models) modellering.

Denna visade för torskens dynamik i Kattegatt och Skagerrak att fiskeintensiteten är betydligt mer betydelsefull än variationer i rekrytering/årsklasstyrka. Med andra ord kan inte beståndens storlek upprätthållas ens när omvärldsfaktorer medger en hög rekrytering, om inte fiskeintensiteten minskas avsevärt. Det bör observeras att någon negativ effekt på torskförekomst eller rekrytering inte kunde kopplas till de miljövariabler (klimatologiska faktorer samt syrehalt) som ingick i modellarbetet.

Dessutom skall noteras att förekomsten av ungfisk (rekryteringen) saknar en negativ trend, vilket i sig visar att rekryteringen inte har påverkats negativt i området av någon okänd miljöfaktor. Med andra ord erhölls inga bevis som kan sammanbinda nedgången i torskförekomst via rekrytering med ett försämrat miljötillstånd i Västerhavet.