Swedish Agency for Marine and Water Management

Bottenfisksamhället längs den svenska västkusten har genomgått stora förändringar. Detta avspeglas i den numera mycket sparsamma förekomsten av större, vuxenfisk. Den nu gjorda sammanställning av provtrålningar i kustnära områden utförda mellan mars 2001 och maj 2003 ger en samstämmig bild av ett utarmat tillstånd; förekomsten av vuxen fisk har varit oförändrat låg under hela den studerade perioden trotsatt rekryteringen av ungfisk har varit hög. Det finns dock positiva, om än svaga, signaler om en viss “återhämtning” för arter som torsk och kolja inom delar av kustområdet.

Det får också betraktas som goda nyheter att lokala bestånd av exempelvis piggvar, slätvar, äkta tunga, rödspotta fortfarande tycks förekomma längs svenska västkusten. En delstudie i rapporten visar att förekomsten av stora individer av olika kommersiellt intressanta arter i Öresund och Kattegatt sammanfaller med skillnader i tekniska regleringar av fisket. Det sedan länge etablerade förbudet mot trål- och vadfiske i Öresund kan således vara enviktig orsak till de markanta skillnaderna i förekomst av vuxen fisk som finns mellan Öresund och Kattegatt. Dessa observationer ger också stöd för slutsatsen att beståndsnedgången för torsk i Kattegatt inte kan relateras till ett eventuellt försämrat miljötillstånd, utan till ett ohållbart högt fisketryck.

Historiska provfiskematerial: i huvudsak trålningar som utförts i Havfiskelaboratoriets regi 1902-1975, kan användas för att bestämma referensnivåer för bottenfisksamhällets art- och storlekssammansättning i omgivande svenska vatten. En preliminär analys av en mindre del av detta material gjordes för att undersöka förändringar av bottenfisksamhället mellan 1940-talet och nutid. Analysen indikerar stora förändringar av fisksamhällets struktur samt minskande biodiversitet (”biologisk mångfald”).

Analysen visar att det nuvarande bottenfisksamhället domineras av vitlinglyra och vitling, medan flera tidigare vanliga arter är påtagligt decimerade. Resultaten visar också på en förskjutning mot mindre individer och att bland annat artersom bleka och slätrocka mer eller mindre saknas i dagens provfiskematerial. För att återfå lekande kusttorskbestånd krävs kunskap om förekomst av olika lekområden/lekplatser. Längs svenska västkusten finns uppgifter om förekomst avtorsklek i Öresund och Kattegatt, medan denna typ av information är mycket bristfällig längs Bohuskusten. Tidigare gjorda karteringar av vinterfiske efter torsk indikerar dock att torsklek har varit vanligt förekommande i Bohuslän, eftersom detta vinterfiske sammanföll i tiden med torskens lekperiod (februari-mars).

Inom ett av de utpekade lekområdena/fångstområden i den inre delen av Gullmarsfjorden kunde förekomst av lek verifieras genom provfiskevåren 2003. Lekplatsen i Gullmarsfjorden uppfyller därmed flera tänkbara kriterier för att kunna karaktäriseras som ett lekområde för en lokal population:

1. historisk dokumentation,
2. förekomst av lekmogen fisk under lekperioden och
3. begränsad migration/genetiskt utbyte med kringliggande områden.

Pågående arbete kommer även klargöra huruvida tidiga äggstadier förekommer i anslutning till de utpekade lekområdena. Dessa fyra kriterier, tillsammans med akustiska studier, kommer fortsättningsvis att användas för att undersöka och verifiera förekomst av lekplatser och lokala bestånd.