Swedish Agency for Marine and Water Management

Fiskeriverket lägger nu fram sin första årsredovisning för det nya seklet. Verkets roll under överskådlig tid är den traditionella för ett ämbetsverk. För vår egen del är den mer specifikt en blandning av myndighetsutövning, allmän förvaltning, vetenskapligt arbete och utredningsverksamhet. Vi skall utföra det arbete som riksdagen och regeringen lägger på oss och redovisa det i de former som vi blir ålagda. En fråga som då kan inställa sig är i vad mån arbetet ger det utfall som våra uppdragsgivare har avsett liksom i vilken mån vi borde ha gjort något mer än det ålagda.

Fiskeriverket kan nu se tillbaka på sex års medverkan i arbetet att på fiskets område utveckla Sveriges medlemskap i Europeiska unionen. Den omställning som medlemskapet har medfört och som för den samlade fiskerinäringen varit av största betydelse har varit av övervägande positiv karaktär. Inom ramen för den gemensamma fiskeripolitiken, som reglerar resursutnyttjande, strukturprogram, marknadsreglering och kontrollåtgärder, har Sverige funnit sin roll och som just nu får sin särskilda tonvikt inom ramen för ordförandeskapet under första halvåret 2001. Fiskeriverket har lagt ner ett betydande insatser i förberedelserna för detta. Genom ordförandeskapet måste vi att i än högre grad se inte bara till vår egen fiskerinärings bästa utan till helheten med tanke på EU:s nuvarande omfattning och inför en kommande utvidgning.

Debatten om hushållningen med fiskresurserna reflekteras på både ett nationellt och ett internationellt plan. Ökad kunskap om och hänsyn till fiskbeståndens förmåga att återhämta sig till en nivå inom säkra biologiska gränser skall ge möjlighet för fiskerinäringen att utveckla sig. De mål som ställts upp för Fiskeriverket är redan i sin nuvarande form avsedda att möta de uppgifter som verket har som ansvarigbåde för fiskevården och fiskerinäringens utveckling samtidigt som vårt sektorsansvar för miljön förutsätter att ett ekologiskt perspektiv skall anläggas i vårt arbete. Att uppfylla detta ansvar förutsätter att vi utnyttjar tillgänglig eller söker ny kunskap och att detta sker i samverkan med EU:s övriga medlemsländer, andra länder i vilkas vatten vi har fiskerättigheter liksom inom ramen för internationella vetenskapliga organisationer och andra internationella organ. När det gäller fisket inom de vatten som vi själva utnyttjar bygger det påde vetenskapliga råd som lämnas på grundval av rapporteringen från fisket och de undersökningar som bl.a. Sverige utför genom Fiskeriverkets medverkan. Samverkan med yrkesfiskets företrädare ger möjligheter till förbättrad samsyn.

Utvecklingen går också i en riktning som i än högre grad bygger på försiktighetsprincipen. Samtidigt skall givetvis alla möjligheter tas tillvara att beskatta fiskbestånden inom ramen för en ansvarsfull hushållning. Det som redovisas i årsredovisningen pekar på att fortsatt intensivt arbete fordras för att få en permanent hållbar utveckling till stånd. Den medverkan som Sverige och Fiskeriverket härvidlag kan ge i form av stöd till bl.a. EU:s kandidatländer är av stor betydelse. De olika processer som förnärvarande drivs inom EU i form av Cardiffprocessen, reformering av den gemensamma fiskeripolitiken och bevarandet av den biologiska mångfalden visar på att fiskesektorn såväl som flera andra samhällssektorer berörs av likartade strävanden. Att medverka i genomförandet av EU-ordförandeskapet framstår därför som den för ögonblicket viktigaste arbetsuppgiften.

Samtidigt gäller för Fiskeriverkets egen del att de finansiella och personella resurser som verket har till sitt förfogande måste stå i samklang med behoven. Av resultatredovisningen framgår att under år 2000 har betydande insatser gjort för att bringa vår ekonomi i balans. Den planerade miljöpropositionen och ett riksdagsbeslut med anledning av denna kan förutsättas ställa ytterligare krav på Fiskeriverket. Därför är utvecklingen i hög grad beroende av vår finansiella situation för att upprätthålla och stärka kompetensen.

Samverkan för att nå en hållbar utveckling i allmänhet i kombination med våra egna sektorsmål för miljön och vårt miljöledningssystem är andra byggstenar på vilka det framtida arbetet vilar. Den analys av det småskaliga kust- och insjöfisket som inom en snar framtid skall presenteras är ett exempel på hur detta skall omsättas i praktiken. Fiskeflottans dimensionering, selektiva fiskeredskap, utnyttjandet av strukturprogrammet och en väl fungerande fiskerikontroll är viktiga element som skall bidra till anpassning av den samlade fiskeansträngningen. Ett effektivt arbete på hemmaplan med resursförvaltningen skapar också tilltro när vi vill lämna bidrag till åtgärder i mera avlägsnaområden.