Swedish Agency for Marine and Water Management

Budgetåret 1998 har för Fiskeriverkets del karakteriserats av såväl återhämtning som förnyelse. Det besparingsarbete som blev följden av statsmakternas beslut för budgetåret 1997 innebar att resurserna på statsbudgeten för Fiskeriverketsdel minskade med dels en generell neddragning på 6 miljoner kronor, vilket ledde till stora personalneddragningar, dels 3,6 miljoner kronor i form av en riktad lokalkostnadsbesparing. I inledningen till årsredovisningen för år 1997 pekades på att samtidigt med besparingarna hade kraven på verksamheten ökat på fiskerikontrollensområde och genom att verkets uttalade roll på miljöområdet förstärkts som sektorsansvarig myndighet. I sammanhanget nämndes att den utredning som regeringen tillsatt i januari 1998, för att se över verkets organisation, hade avgett sitt slutbetänkande. De nunämnda faktorerna har i hög grad påverkat arbetet under år 1998.

Det nyssnämnda betänkandet - Fiskeriadministrationen i ett EU-perspektiv. Översyn av fiskeriadministrationen m.m. (SOU1998:24) - remissbehandlades av Jordbruksdepartementet under våren 1998. I budgetpropositionen 1999 uttalade regeringen att det ankom på Fiskeriverket att själv ta ställning till samtliga förslag som utredningen hade lagt fram, dock med två undantag. Undantagen avsåg dels Svensk Fisks verksamhet, dels landningskontrollen av fisk.

Mot bakgrund av regeringens ställningstagande i organisationsfrågan har Fiskeriverket på grundval av utredningsförslaget beslutat att, med avveckling av Miljö- och resursavdelningen och Utredningsavdelningen, inrätta två nya avdelningar. Dessa är Avdelningen för havsresurser och Avdelningen för kust- och sötvattensresurser.

Syftet med ändringarna i organisation är att koncentrera arbetet med fiskeresurserna inom de vatten som omfattas av EU:s gemensamma fiskeripolitik (CFP) och på motsvarande sätt koncentrera arbetet med de fiskeresurser som regleras nationellt.

Samarbetet inom EU på fiskets område har under år 1998 i likhet med tidigare år varit omfattande. Verket har medverkat i löpande förhandlingar om fiskekvoter, översyn av kontrollbestämmelserna, arbetet på ett nytt strukturprogram liksom med reformen av CFP. Också arbetet inom regionala fiskeriorganisationer och inom FAO har fordrat betydande insatser. De svenska ståndpunkterna har i dessa sammanhang grundat sig på förslag från verkets sida.

I övrigt har Fiskeriverket arbetat med de frågor som åligger verket enligt verkets instruktion och regleringsbrevet för verksamheten. Årsredovisningen innehåller de redogörelser som skall lämnas i den mån inte särskild redovisning lämnas.

För att Fiskeriverket skall kunna effektivt bedriva sitt arbete bedrivs en verksamhetsplanering med utgångspunkt i statsmakternas krav på måluppfyllelse och återrapportering. Planeringen förutsätter att en kontinuerlig uppföljning och kontroll görs av att de resurser som står till verkets förfogande används på ett ansvarsfullt sätt. Detta utgör grunden för den redovisning som årligen skall ske till regeringen och där verket tydligt har att visa utfallet av den ålagda verksamheten

Uppfyllelsen för det gångna budgetårets effektmål måste ses i ljuset av att dessa mål är av långsiktig karaktär och fordrar årliga insatser för att syftet med målen skall tillgodoses. Målen bygger således inte på att en sluttidpunkt för uppfyllelsen föreligger. I fråga om verksamhetsmålen gäller däremot måluppfyllelse på såväl kort som lång sikt, beroende på målformuleringen. Detta innebär att graden av måluppfyllelse för effektmålen i viss utsträckning måste beskrivas genom att relatera gjorda insatser till de långsiktiga målen.

Generellt sett kan det bedömas att måluppfyllelse har skett med viss variation mellan de uppställda effektmålen. I starkt sammandrag innebär detta följande. Arbetet inom ramen för Effektmål 1 att utveckla konkurrenskraftiga företag visar på en fiskeflotta bättre anpassad till den biologiska resursen samtidigt som en modernisering av fiskeflottan sker genom att stöd dels har lämnats till skrotning av äldre fiskefartyg, dels till investeringar i arbetsmiljö och i åtgärder för att ombord bevara en hög kvalitet på fångsterna. Också för beredningsindustrins del har en upprustning möjliggjorts genom bland annat stöd till anpassning till EU:s hygienbestämmelser. En utökning av företagens produktionskapacitet har ägt rum.

För Effektmål 2 att säkra tillgången på fisk av god kvalitet har utredningsarbete pågått om miljömärkning av fisk. Sådan miljömärkning skall syfta till att ge konsumenterna önskvärd information om fiskens ursprung och kvalitet. Arbetet bedrivs såväl nationellt och nordiskt som inom EU och globalt. Arbetet förutsätter ytterligare utredningar och internationell samverkan. När det gäller marknadssituationen har god prisstabilitet rått. Konsumtionen av fisk i landet har ökat med några procent jämfört med föregående år.

Inom ramen för Effektmål 3 att öka allmänhetens fiskemöjligheter har verksamheten i huvudsak inriktats på fortsatt stöd till olika typer av fiskevårdsåtgärder liksom att lämna stöd till bildande av ett antal fiskevårdsområden.

För Effektmål 4 att verka för en ansvarsfull hushållning med fiskresurserna har tyngdpunkten legat på att inhämta kunskap om beståndens status och nyttjande, att medverka i internationella förhandlingar om resursfrågor, att reglera fisket, att lämna ekonomiskt stöd till fiskevården samt att bevaka fiskets intressen i miljövårdsarbetet. Verksamheten med kontroll av fiskets bedrivande och kvotuppföljning, införande av ett satellitbaserat övervakningssystem för fiskefartyg liksom insatser för ökad landningskontroll av fisk är också betydelsefulla inslag för att uppfylla hushållningsmålet.

Inom Effektmål 5 att fiskresurserna ger god avkastning har verksamheten förutsatt fortsatt reglering av några av de för svenskt vidkommande viktigaste fiskbestånden, nämligen torsken i Östersjön och sillen i Skagerrak/Kattegatt och i Norska havet. Till detta kommer arbetet med att utveckla kustfisket och med att sätta ut fisk.

Effektmål 6 att bevara den biologiska mångfalden har inriktats på skydd av hotade arter, bland annat i form av förslag till en nationell aktionsplan för att skydda vildlaxbestånden, vilken har sitt ursprung i den av Fiskerikommissionen för Östersjön antagna aktionsplanen för lax. Vidare pågår arbete för att skydda marina områden.

En viktig och omfattande del av verksamheten är verkets bevakning av fiskeintressena i vattenmål och miljöskyddsärenden. Arbetet på miljövårdsområdet har intensifierats i olika avseenden. Verket arbetar bland annat med utveckling av vissa av de av statsmakterna uppställda miljömålen för vatten. Verket är en av de s.k. pilotmyndigheterna för införandet av ett miljöledningssystem inom den statliga sektorn.

Totalt sett har verksamheten syftat till att stärka kvaliteten i arbetet i sak liksom när det gäller kontroll av förbrukningen av de finansiella resurser som stått till förfogande. Resultatet visar också att hushållningen med dessa resurser har medverkat till ett mindre överskott i den anslagsfinansierade myndighetsverksamheten, vilket gett verket möjlighet att minska anslagskrediten. Sett från total finansieringssynpunkt har verksamheten för år 1998 gått med visst underskott.

För den närmaste framtiden bör verket koncentrera sig på att uppfylla effektmålen och därför disponera de finansiella resurserna i enlighet med detta. Sveriges ordförandeskap i EU underförsta halvåret 2001 förutsätter noggranna förberedelser för att kunna nå ett gott utfall. Fiskeriverket måste göra en betydande aktiv insats i detta arbete liksom när det gäller EU-arbetet i övrigt, inte minst när det gäller reformeringen av den gemensamma fiskeripolitiken. Konsekvenserna för fisket och därmed också för Fiskeriverket av den nya miljöbalken blir en viktig faktor i arbetet. Också i andra avseenden är miljöarbete en betydelsefull del av verkets arbetsuppgifter. Bevarandet av den biologiska mångfalden och då inte minst bevarandet av vildlaxbestånden är en fortsatt betydelsefull fråga som kräver aktiva insatser.