Swedish Agency for Marine and Water Management

Ekosystembaserad förvaltning syftar till att bevara ekosystemens funktioner och säkerställa ett långsiktigt tillhandahållande av ekosystemtjänster parallellt med att människor nyttjar ekosystemets resurser. Havs- och vattenmyndigheten har under 2021-2023 initierat och drivit ett projekt för ekosystembaserad förvaltning i tre pilotområden i Sverige: Södra Bottenhavet, Stockholms skärgård och 8-Fjordar. En central del av ansatsen har varit att involvera intressenter och aktörer för att identifiera påverkansfaktorer, studera hur ekosystemets tillstånd påverkar människor och utforska möjliga förbättrande åtgärder. Konceptuella modeller har använts som verktyg för att systematisera och samla aktörernas kunskap om viktiga ekologiska och sociala komponenter i systemet, samt deras samband. Här beskriver vi exempel från Södra Bottenhavet och Stockholms skärgård om hur kognitiva modeller har skapats tillsammans med aktörerna och hur resultaten kan användas inom ekosystembaserad förvaltning.

För Södra Bottenhavet använde vi metoden fuzzy cognitive mapping. Aktörerna skapade modeller genom att identifiera de, enligt dem, viktigaste komponenterna i det aktuella socioekologiska systemet och koppla dem med pilar som visar om komponenterna hade negativa eller positiva effekter på varandra, samt effekternas storlek. Strömming och/eller fiskbestånd identifierades av alla grupper som centrala komponenter i systemet. De flesta samband som identifierades till dessa var negativa, till exempel naturlig predation eller fiskeridödlighet. Aktörerna identifierade naturskydd, vattenkraft och vindkraft som viktiga faktorer som påverkar många andra komponenter. När effekten av olika förvaltningsscenarier testades i en kombinerad modell, baserad på samtliga aktörers egna modeller, angav denna att en minskning av övergödning och föroreningar skulle ha betydande positiva effekter på flera komponenter som representerar ekosystemets status och människors välmående. Att olika aktörer gemensamt bidrar till analyserna och deltar i utvärderingen av socioekologiska samband kan vara starkt motiverande för att identifiera, initiera och implementera åtgärder. Dock är det viktigt att komma ihåg att modellerna inte speglar den absoluta verkligheten utan reflekterar aktörernas uppfattningar om verkligheten. Övningen användes som ett sätt att ta tillvara aktörernas kunskaper och skapa en gemensam förståelse för hur Södra Bottenhavets socioekologiska system fungerar. En majoritet av aktörerna upplevde att övningen ökade deras förståelse för systemet och skulle rekommendera liknande övningar för andra grupper som arbetar inom ekosystembaserad förvaltning.

För Stockholms skärgård var målet att skapa en modell för att inkludera kunskap från lokala intressenter och forskning i arbetet för att utforma en fiskförvaltningsplan. Arbetet med att ta fram och analysera konceptuella modeller var ägnat att bidra till att identifiera riskfaktorer, utforma förvaltningsåtgärder, välja relevanta indikatorer för uppföljning samt identifiera kunskapsluckor och viktiga åtgärder för att fylla dessa. Två modeller skapades, en av en aktörsgrupp med fiskare och förvaltare och en av marina forskare. De resulterande modellerna var kvalitativa nätverksmodeller med information om antagna positiva eller negativa samband mellan komponenter, dock utan att ange en kvantitativ styrka för sambanden. Forskares och aktörers modeller hade många gemensamma drag. Strömmingen stod i centrum på grund av dess centrala roll i skärgårdens näringsväv och dess betydelse för både yrkes- och fritidsfiske. Båda grupperna angav en liknande förståelse för vilka faktorer som påverkar strömmingspopulationerna i skärgården och en gemensam uppfattning att den största påverkan kommer från omfattande storskaligt fiske precis utanför skärgården. I tillägg till att stödja arbetet med fiskförvaltningsplanen gav aktörsworkshopen möjlighet att dokumentera många lokalaKonceptuella modeller som stöd för ekosystembaserad förvaltning observationer om geografiska mönster som kompletterar miljöövervakningen och potentiellt kan stödja rumsliga förvaltningsbeslut.

I en vidare utveckling av arbetet kunde gruppernas modeller i Södra Bottenhavet kombineras med en konceptuell modell som är baserad på vetenskaplig litteratur. Kombinationen av kunskap från vetenskaplig forskning och lokala aktörer förväntas kunna ge en god representation av den verkliga situationen, och kunna användas för att utforska hur förvaltningsåtgärder kan implementeras, hur olika åtgärder skulle kunna påverka det socioekologiska systemet, och identifiera kunskapsluckor. Modellerna för Stockholms skärgård ger underlag för att beskriva behovet av kunskapsuppbyggnad i förvaltningsplanen samt att föreslå prioriterade områden för utökad övervakning och forskning. För båda områdena kan modellerna även bidra till andra aktuella frågor. Till exempel inom det nu aktuella regeringsuppdraget om utflyttning av trålgränsen kan arbetet identifiera ekosystemvariabler som skulle vara relevanta att följa upp under utflyttningsförsöket för att bättre förstå effekterna av pelagiskt trålfiske på kustens ekosystem.