Fiskeriverkets verksamhet under år 2001 har arbetsmässigt till stor del färgats av det svenska EU-ordförandeskapet. För verkets egen del innebar medverkan i detta ytterligare erfarenheter till tidigare EU-arbete vilket givetvis blir av stortvärde för arbetet framdeles. Under ordförandeperioden presenterade EU-kommissionen sin grönbok om den framtida gemensamma fiskeripolitiken. Den stundande omprövningen av fiskeripolitiken omfattar ett flertal väsentliga områden, såväl resurspolitiken som frågor om kontroll, handel och den framtida fiskeflottan. Under ordförandetiden har också diskussionen såväl nationellt som internationellt tagit ytterligare fart om fiskeripolitikens mål och medel. Utgångspunkten är en strävan efter ett hållbart fiske. Däremot diskuteras medlen för att nå dit samtidigt som ett fiske på rimlig nivå kan bibehållas.
Vår egen verksamhet sedd från finansiell synpunkt har under år 2001 inneburit vad som i verksamhetsplanen för året betecknades som ett överbryggningsår/samtidigt som den ekonomiska uppföljningen förbättrats. Detta har lett till en stabilare ekonomisk situation för verket. Kontrollen över såväl intäkter som kostnader har stärkts, vilket utgör en god grund inför verksamheten under år 2002.
Inför år 2002 har också en fördjupad planering bedrivits. Ett viktigt led i detta var genomförandet av en verkskonferens. En samlad redovisning från denna finns nu dokumenterad och ligger bl. a. till grund för utvecklingsinsatser under det kommande året. Genom ett fortsatt utvecklat planeringsarbete skapas förutsättningar för en planering som är tydligt förankrad i organisationen och därmed ger delaktighet.
Inför kommande år har verksamhetens mål och inriktning förtydligats genom riksdagens beslut sent i höstas om inriktningen av arbetet med miljökvalitetsmålen. Fiskeriverket har enligt beslutet fått en viktig roll främst vad gäller målen Hav i balans och levande kust och skärgård respektive Levande sjöar och vattendrag. Till detta kommer den ytterligare tilldelning av anslagsmedel som verket fått för att genomföra det datainsamlingsprogram som följer av nya gemenskapsregler. Dock har planeringen inför det kommande verksamhetsåret i viss mån försvårats av att framför allt de ekonomiska förutsättningarna för året sent blivit klara.
Förutom en tydlig roll för verkets miljömålsarbete under kommande år innebär det nämnda riksdagsbeslutet att verket fått ytterligare anslagsmedel, beräknade både för år 2001 och år 2002. Verksamhetsplanen visar på uppgifter och medelsfördelning för år 2002. En mer långsiktig planering av miljömålarbetet för de kommande åren har ännu inte skett. I detta sammanhang kommer bl. a. verkets FoU-samordningsgrupp att få en viktig roll som en styrgrupp. En sådan planering är särskilt viktig då vi redan från början vet att anslagsmedlen finns tillgängliga för en begränsad period och höga krav kommer att ställas på verket under denna period. Verket kommer även att vara representerat i det nyinrättade Miljömålsrådet, som har övergripande uppgifter på miljömålsområdet och som knyts till Naturvårdsverket.
I övrigt fortsätter Fiskeriverkets arbete på alla de områden som varit aktuella under det gångna året med inriktning på resursförvaltning, struktur- och marknadsfrågor samt fiskerikontroll.
Budgeten har ökat från 163 mkr 2001 till 194 mkr 2002. Myndighetsanslaget har nu ökat till drygt 100 mkr. Detta innebär att anslaget svarar för ca hälften av den totala finansieringen.
Göteborg: Fiskeriverket , 2002. , s. 57