Rapporten omfattar samtliga svenska yrkesfiskare den 31 december 1999. Som yrkesfiskare anses här innehavare av yrkesfiskelicens, de som bedrivit fiske som lottkarl eller medhjälpare till licensierade fiskare samt fiskare som bedriver fiske med stöd av enskild rätt.
Antalet yrkesfiskare uppgick till 2 880. Hälften av yrkesfiskarna är bosatta inom de två västkustlänen. Av yrkesfiskarna bedrev 2 629 saltvattensfiske medan 251 bedrev yrkesfiske i sötvatten. Antal kvinnliga yrkesfiskare uppgick till 28.
Medelåldern, uttryckt som medianvärde, hos den svenska fiskarkåren är 48 år. Yngsta yrkesfiskarna återfinns på västkusten med en medelålder på 45 år medan yrkesfiskarna på norra ostkusten är äldst med en medelålder på 52 år.
I rapporten ingår samtliga fiskefartyg som den 31 december 1999 fanns registrerade i Fiskeriverkets fartygsregister. Detta register innehåller fartyg meden största längd av 5 meter eller mer som innehar fartygstillstånd. Fartygen har indelats i två längdgrupper, varav en grupp innehåller fartyg vars längd är mellan 5 meter och 11,99 meter (fiskebåtar) och övriga är 12 meter eller längre (fiskeskepp).
Fiskeriverkets fartygsregister innehöll vid ovanstående datum 1 968 fiskefartyg. Av dessa fartyg var 366 fiskeskepp och 1602 fiskebåtar. Medelåldern (medianvärde) för skeppen var 31 år och för båtarna 21 år.
Nästan 65 % av det större fartygstonnaget (fiskeskeppen) är hemmahörande på västkusten där de största fartygen är registrerade inom Göteborgsdistriktet. De äldsta fiskeskeppen finns i norra delen av Västra Götalands län samt på södra ostkusten.