Swedish Agency for Marine and Water Management

Denna förvaltningsplan har tagits fram för att säkerställa en långsiktig hållbar förvaltning av sälarterna i svenska havsområden. Målet är att förena bevarande av livskraftiga sälpopulationer med hänsyn till både övriga arter i ekosystemet och till samhällsintressen. Förvaltningen vilar på vetenskaplig grund och är anpassningsbar, så att den kan utvecklas i takt med ny kunskap och förändrade förutsättningar.

Årsredovisningen beskriver de mät- och uppföljningsbara resultat som myndigheten har uppnått under 2025. Men i år introducerar vi också ett nytt sätt redovisa effekterna av Havs- och vattenmyndighetens, HaV:s, verksamhet i sjöar, vattendrag och hav.

Eftersom förändringar i sjöar, vattendrag och hav ofta går långsamt och det finns många faktorer som samverkar eller motverkar de åtgärder som görs (klimatförändringarna är ett exempel på en sådan faktor) är effekterna av HaV:s arbete i många fall svåra att mäta och att härleda till specifika resultat eller åtgärder under ett specifikt år.

Mål och deleffektmål

2025 satte vi upp tre så kallade deleffektmål

• förbättrade fysikaliska, kemiska och biologiska förhållanden
• återhämtning för hotade arter och restaurerade livsmiljöer
• bevarade och stärkta ekosystemtjänster.

Utifrån dessa tre deleffektmål har HaV analyserat effekterna av det arbete vi gjort, för vatten- och havsmiljöerna. På sidan 13 och framåt i årsredovisningen kan du bland annat läsa om minskad belastning av näringsämnen (övergödning), plastföroreningar och miljögifter. Där berättar vi också om återhämtning för hotade arter och restaurering av livsmiljöer i sötvatten, kust och hav.

För att öka effektiviteten och skapa bättre förutsättningar för konkreta, fysiska åtgärder behövs bättre kunskap, samordning och stöd till dem som planerar och genomför insatser. Det är en central del i arbetet med att stärka genomförandet av åtgärder i vattenmiljöer.

Havs- och vattenmyndigheten gav Stockholms universitets Östersjöcentrum i uppdrag att under 2025 utreda förutsättningarna för att inrätta ett nationellt kompetenscentrum. Syftet är att undersöka hur ett sådant centrum kan stödja det praktiska genomförandet av åtgärder och restaurering, samt hur det bör organiseras och finansieras.

Uppdraget är en del av regeringens uppdrag till Havs- och vattenmyndigheten för perioden 2024–2026. Dessa uppdrag handlar om att stärka arbetet med akvatisk restaurering och vidareutveckla samordningen av åtgärder i kust- och avrinningsområden.

Internationellt finns i dag ett starkt fokus på att restaurera och återställa skadade naturmiljöer och de ekosystemtjänster som är knutna till dem. Samtidigt står Sverige inför stora utmaningar när det gäller att nå de nationella miljömålen och uppfylla kraven i EU:s direktiv samt den nya förordningen om restaurering av natur, som innehåller tydliga mål för 2030, 2040 och 2050.

Fiskeflottor som är i balans med fiskemöjligheter är viktigt för att motverka ett överutnyttjande av fiskeresurserna. EU:s medlemsstater ska årligen rapportera till EU om balansen mellan den nationella flottans kapacitet och tillgängliga fiskemöjligheter. Vilken typ av information rapporten ska innehålla specificeras i EU:s grundförordning om den gemensamma fiskeripolitiken samt i kompletterande riktlinjer. Baserat på tekniska, biologiska och ekonomiska indikatorer görs en samlad bedömning av om det råder obalans i ett flottsegment. I det fall att överkapacitet påvisas ska en handlingsplan för att komma tillrätta med det bifogas rapporten. Denna HaV-rapport innehåller den rapport som Sverige skickat till EU om den svenska flottans balans avseende år 2024.

Den 25-26 september 2024 arrangerade Havs- och vattenmyndigheten en tvådagars nordisk konferens i Göteborg. Evenemanget fokuserade på genomförandet av EU:s vattendirektiv (WFD) för både yt- och grundvatten. Konferensens syfte var att främja kunskapsutbyte och regionalt samarbete mellan de nordiska länderna, med fokus på praktiska lösningar, att lyfta fram framgångar samt identifiera utmaningar i genomförandet av åtgärdsprogrammen (PoM) och uppfyllandet av EU:s miljökvalitetsnormer. Totalt deltog ca 225 personer varav 110 fanns på plats i Göteborg och resterande on-line.

Dag 1 var öppen för alla intressenter som arbetar med genomförandet av EU:s vattendirektiv, inklusive beslutsfattare, forskare och representanter från industrin. Presentationerna fokuserade på nationella strategier, utmaningar och innovativa lösningar inom vattenförvaltning. Deltagarna kunde delta antingen på plats eller via webblänk.

Anna Ledin, generaldirektör för Havs- och vattenmyndigheten, betonade vikten av att balansera ekologiskt skydd med industriella behov, hantera klimatrelaterade utmaningar som översvämningar och torka samt att adressera framväxande föroreningar som PFAS. Luca Perez, som representerade Europeiska kommissionen, presenterade den europeiska vatten resiliensstrategin och framhöll målen för hållbar vattenförvaltning fram till 2050, inklusive att främja cirkulär vattenanvändning och digitala vattenförvaltningslösningar. Representanter från Finland, Norge, Island, Danmark och Sverige redogjorde för framsteg, utmaningar och innovativa program kopplade till genomförandet av vattendirektivet.

Dag 2 var reserverad för specialister inom EU:s vattendirektiv som arbetar direkt med genomförandet i Norden. Dagen innehöll fördjupade arbetsgruppsdiskussioner som fokuserade på specifika områden som hydromorfologi, eutrofiering, farliga ämnen och innovativa övervakningsteknologier.

Konferensen betonade vikten av samarbete och regional samordning för att hantera gemensamma utmaningar som påverkan från vattenkraft, eutrofiering och hantering av farliga ämnen. Bland nyckelrekommendationerna fanns ökad finansiering och kapacitetsbyggande för genomförandet av WFD samt harmonisering av riktlinjer och övervakningsstandarder över nationsgränser.

Handlingsplanen visar hur Sverige kan stärka och utvidga skyddet av marina områden för att nå både nationella och internationella mål, och den utgör ett viktigt underlag för en effektivare nationell styrning och planering av det marina områdesskyddsarbetet.

Handlingsplanen innehåller ett brett paket med konkreta åtgärder, som syftar till förbättrad samverkan, bättre och mer tillgänglig kunskap samt en effektivare förvaltning av marina skyddade områden. Havs- och vattenmyndighetens förhoppning är att planen ska peka ut en tydlig väg framåt för marint områdesskyddsarbete, och bidra till att skyddet av marina miljöer blir verkningsfullt och ger verklig miljönytta.