Fiskeriverkets verksamhet under år 1999 har internt inneburit bland annat tillämpning av en verksamhetsplan, som angett förutsättningarna för verksamheten. Verksamhetsplaneringen har varit översiktlig och byggt på de av riksdagen antagna effektmålen och de av regeringen fastställda verksamhetsmålen. Planeringen har vidare skett med utgångspunkt i den ändrade organisation som beslutats att gälla för verket från och med detta år.
Den ändrade organisationen innebär att två resursavdelningar bildats - en för havsresurser och en för kust- och sötvattensresurser. Härigenom har verksamheten som bedrivs vid laboratorier, fiskeriförsöksstationer och utredningskontor kunnat integreras med den mer myndighetsinriktade verksamhet som bedrivs i Göteborg. Samtidigt ger detta möjlighet att på ett bättre sätt ta till vara verkets samlade kompetens. Ett år har nu passerat med denna nya organisation. Förhoppningen är att den skall kunna bilda en långsiktig bas för verksamheten.
Under året har vissa andra organisatoriska förändringar initierats som kommer att påverka verksamheten. Kvalitetskontrollen av landad fisk har förts över till Kustbevakningen, som också har att fullt ut genomföra landningskontrollen av osorterad pelagisk fisk. En annan förändring gäller verksamheten inom ramen för Svensk Fisk.
Det nu redovisade verksamhetsåret har i hög grad präglats av den strama ekonomiska verklighet som gällt för de närmast föregående verksamhetsåren. En noggrann uppföljning av ekonomin har framstått som allt angelägnare så att klarhet nås i verkets olika åtaganden. Därför har ytterligare vikt lagts vid ledningsfunktionernas ansvar. Varje avdelning inom verket har att ansvara för att gällande budget hålls och att täcka uppkomna underskott. Detta har samtidigt ställt och ställer framdeles stora krav på ekonomiadministrationen i form av kontroll av budgetdisciplinen i samverkan med avdelningarna.
Den nya arbetsordning som beslutats under året har utformats så att avdelningarna haratt inom ramen för verksamhetsplaneringen och de samlade finansiella och personella resurser som står till förfogande bedriva sin sakverksamhet vare sig denna rör myndighetsutövning, forskning, utvecklingsverksamhet eller uppdragsverksamhet.
Det är givet att verkets arbete med fiskefrågorna inom ramen för den gemensamma fiskeripolitiken har svarat för ett betydande inslag i verkets arbete. Under året har frågor om den nya strukturförordningen och förberedelserna för den nya strukturplanen för perioden 2000-2006 liksom den nya marknadsordningen fordrat stora arbetsinsatser. Också på resurssidan har arbetsuppgifterna varit betydande. Ökade insatser på kontrollområdet har också varit nödvändiga. Samtidigt har förberedelserna för Sveriges ordförandeskap i EU våren 2001 inletts. När det gäller den internationella verksamheten i övrigt har särskilt arbetet inom FAO och ICES varit viktigt. Sverige stod också som värd för ICES årliga möte, där Fiskeriverket svarade för en stor del av det organisatoriska genomförandet. Verket medverkar i projekt om fiske i de baltiska länderna till följd av deras ansökningar om EU-medlemskap.
Det går också att se vissa mer långsiktiga tendenser inom Fiskeriverkets arbetsområde. Det gäller det under år 1999 inledda arbetet med att utveckla Sverige till ett ekologiskt hållbart samhälle inom ramen för de av riksdagen beslutade miljökvalitetsmålen. Fiskeriverket har under året till regeringen rapporterat om sektorsmål och delmål för såväl hav som sjöar och vattendrag. Under innevarande år förväntas de beslut - både av principiell och ekonomisk karaktär - som skall lägga basen för det långsiktiga arbetet att fattas. För Fiskeriverkets del har detta arbete med miljömål integrerats i arbetet med miljöledningssystem, där en förutsättning är att staten skall föregå som ett gott exempel inom miljövårdsarbetet. Detta arbete har gett ytterligare underlag för verkets roll som sektorsansvarig myndighet för miljön.
Vid 1999 års ingång trädde den nya miljöbalken i kraft, som ger Fiskeriverket möjlighet att bevaka fiskets intressen i alla mål enligt balken. Effekterna av denna förändring kommer att visa sig först under innevarande år, eftersom miljödomstolarna det första året främst haft att ta ställning till ärenden inom ramen för den äldre lagstiftningen. Emellertid har verket fått yttra sig också i andra typer av mål ån dem som varit aktuella i den tidigare gällande vattenlagen.
Den stora vikt som verket har lagt vid miljöfrågor har knutits samman med de generella forskningsfrågor, som verket under året redovisat i form av ett forskningsstrategiskt dokument.
När det gäller budgetutfallet för år 1999 kan konstateras bland annat att den totala verksamheten visar ett underskott samtidigt som anslagskrediten har helt utnyttjats trots ambitionen att minska belastningen på denna. Likviditeten har kunnat upprätthållas på en acceptabel nivå. Betydande insatser har fått göras för att balansera ekonomin i främst projektverksamheten.
Fiskeriverkets fem effektmål är av långsiktig karaktär och fordrar insatser under en längre tidsperiod än ett år. Två av effektmålen avser fiskerinäringen och innebär att det är Fiskeriverkets mål att konkurrenskraftiga företag inom näringen utvecklas samtidigt som verkets åtgärder skall syfta till att säkra tillgången på fisk av god kvalitet.
Tre av effektmålen rör förvaltningen av fiskresursen. Målen hör nära samman och är snarare att ses som olika aspekter på en ansvarsfull hushållning med resursen. Den biologiska mångfalden skall bevaras samtidigt som fiskresursen skall ge god avkastning.
Verket har nu haft dessa mål under ett antal år. Det måste bedömas så att måluppfyllelsen nu får anses som god och att målen har blivit integrerade som riktmärken i verksamheten.
Det huvudsakliga instrument som Fiskeriverket har när det gäller Effektmål 1 att utveckla konkurrenskraftiga företag är det strukturstöd som är en integrerad del av EU:s gemensamma fiskeripolitik. I begreppet konkurrenskraftiga företag får anpassningen av fiskeflottan, både till volym och inriktning, en allt större betydelse. En grund för en långsiktigt konkurrenskraftig fiskeflotta är att det finns en uthållig resursförvaltning och därmeden långsiktig ekologisk bas för verksamheten. Dessa aspekter blir allt mer viktiga i ett skede där arbetet under året bestått i att bl.a. arbeta fram planerna för den kommande strukturperioden.
Fiskeriverket skall enligt Effektmål 2 arbeta för att säkra tillgången på fisk av god kvalitet till fördel för konsumenterna. Två områden som särskilt belyses är miljömärkning avfisk och Svensk Fisks verksamhet. Annars är verkets verksamhet i huvudsak inriktad på gemenskapens marknadsfrågor och arbetet på en ny marknadsordning, som bör ge näringen förbättrade möjligheter till säkra tillgången på livsmedel av god kvalitet.
Effektmål 3 innebär att Fiskeriverket skall verka för en ansvarsfull hushållning med fiskresurserna. I ett EU-perspektiv har Fiskeriverket bidragit i beslutsprocess med underlag som skall stödja en utveckling i riktning mot en ansvarsfull hushållning liksom att de kontrollinsatser som genomförs skall syfta till att de beslutade reglerna verkställs. I vattenmål och miljöskyddsärenden kommer Fiskeriverket också att få en starkare ställning.
Att fiskresursen skall ge god avkastning är Effektmål 4. Som exempel på detta redovisas något om det arbete med fiskeregleringar som på internationell basis genomförs i syfte att skapa ett långsiktigt och jämnt nyttjande av viktiga fiskbestånd. Även utvecklingen av kustfisket behandlas.
Bevarandet av den biologiska mångfalden inom ramen för Effektmål 5 har fått ökad betydelse. Internationella processer som Nordsjökonferensen och Baltic 21 fortskrider och Fiskeriverket har medverkat i detta arbete. Det långsiktiga arbetet med att skydda vildlaxen är en annan central del. Utarbetande av en strategi för utsättning av fisk är en del av de sektorsmål för en ekologisk hållbar utveckling, som har samband med den biologiska mångfaldens bevarande.
För det kommande året gäller fortsatt arbete med att långsiktigt bevara fiskresurserna, att utveckla strukturplanen, svara för en effektiv fiskekontroll, vidareutveckla miljöledningssystemet samt, under förutsättning av att resurser anvisas, genomföra åtgärder inom ramen för sektorsmålen för miljön. Emellertid står förberedelserna för Sveriges ordförandeskap i EU som den viktigaste arbetsuppgiften. Denna kommer att ställa stora krav på Fiskeriverkets organisation. Verket skall med kraft lämna sitt bidrag till att förberedelserna leder till ett lyckosamt genomförande av ordförandeskapet.