Swedish Agency for Marine and Water Management

Change search
Refine search result
1 - 2 of 2
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the Create feeds function.
  • 1.
    Forsman, Björn
    et al.
    Perfomers of environmental monitoring, Companies, SSPA.
    Forsman, Nelly
    Perfomers of environmental monitoring, Companies, SSPA.
    Sjöfartsanalyser i havsplaneringen: Konsekvenser av möjlig omdirigering av fartygstrafik kring tre planerade vindbruksområden: Södra Skåne, Långgrund utanför Norrköping/Oxelösund och Campsgrund i Gävlebukten2017Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    I sitt uppdrag att ta fram havsplaner identifierar Havs- och vattenmyndigheten (HaV) bl.a. ytor för; användningsområde sjöfart. I vissa fall måste dessa anpassas till andra identifierade användningsområden, såsom exempelvis energiproduktion och planerade vindbruksprojekt. På uppdrag av HaV har SSPA analyserat möjliga omdirigeringsalternativ för sjöfarten kring tre olika planerade vindbruksområden genom att jämföra dagens sjötrafik och konsekvenserna av olika omdirigeringsalternativ vad avser bränsleförbrukning och -kostnader, tidsåtgång, avgasemissioner samt olycksrisker. 

    AIS-registreringar från 2016 och kompletterande fartygsdata används för att beräkna fartygens framdrivningsmotstånd, effektbehov samt bränsleförbrukning. Inverkan av vattendjupet på framdrivningsmotståndet beaktas särskilt och detaljerade djupdata hämtas från EMODnet. Bedömning av om och hur omdirigeringarna påverkar grundstötnings-  och kollisionsrisker görs med ledning av resultat framtagna med beräkningsprogrammet IWRAP Mk2. De tre analyserade områdena omfattar: 

    Södra Skåne – För trafikflödet med ca 16 000 fartygspassager per år mellan Falsterborev och Bornholmsgattet utreds omdirigering till en något sydligare rutt. Härigenom ökas avståndet till ett planerat vindkraftsområde söder om Trelleborg.  

    Långgrund utanför Norrköping/Oxelösund – Ca 850 fartyg per år passerar idag på olika rutter genom ett planerat vindkraftsområde och omdirigering till ett stråk söder om vindkraftsområdet utreds. 

    Gävlebukten – Ett vindkraftsområde utreds vid Campsgrund och omdirigeringsförslaget innebär att ca 1 400 fartygspassager samlas till ett stråk norr om grundet. För södra Skåne visar konsekvensberäkningarna för omdirigeringen på en mycket liten förbrukningsökning; ca 0,13 % och en förlängd passagetid av endast ca 1 minut. Grundstötningssannolikheten ökar inte nämnvärt av omdirigering jämfört med nuläget. Beräkningarna indikerar en liten ökning av kollisioner vid omkörningar men i praktiken bedöms ändå en föreslagen ny TSS bidra till ökad säkerhet och minskad kollisionsrisk för omdirigeringsalternativet.  För Långrund innebär omdirigeringen att ett fåtal fartyg får upptill 45 % längre distans, men totalt ökar förbrukningen med 13 % för trafik som berörs av omdirigeringen. Grundstötningsriskerna påverkas inte av omdirigeringen men IWRAP-beräkningarna indikerar en liten ökning av kollisionsrisker. Beräknad ökning kan delvis förklaras av förlängd distans. Nuvarande lokalisering av ankringsplats B innebär att omdirigerat trafikflöde kan komma att passera nära ankarliggare och omlokalisering bör övervägas. För Gävle innebär omdirigeringen förlängd distans av ca 1,3 nm, men medför ändå en minskning av den totala bränsleförbrukningen av ca 3,1 %, till följd av minskad inverkan av grunt vatten. Ökade marginaler till Campsgrund och grunda kustområden medför något mindre grundstötningsrisker, men beräkningarna indikerar något ökade kollisionsrisker genom att flera trafikflöden samlas. Farledsutrymmet kring det omdirigerade trafikflödet bedöms dock var tillräckligt för att säkerställa god kollisionssäkerhet.

    Download full text (pdf)
    fulltext
    Download (jpg)
    presentationsbild
  • 2.
    Tano, Stina
    et al.
    Perfomers of environmental monitoring, Companies, Aquabiota Water Research AB.
    Forsman, Björn
    Perfomers of environmental monitoring, Companies, SSPA.
    Balosch, Alexandra
    Perfomers of environmental monitoring, Companies, SSPA.
    Andersson, Axel
    Perfomers of environmental monitoring, Companies, SSPA.
    Sjötrafikbelastning på Salvorev, norr om Gotland2017Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    AquaBiota Water Research och SSPA har, genomfört en utredning som syftar till att utreda de prognosticerade trafikförändringarna i Salvorevsområdet, samt sjöfartens konsekvenser för naturvärdena vid Salvorev, norr om Gotland.

    Utredningen avser specifikt de förändringar som förväntas då rutten mellan Hoburgs bank och Gotland inte längre används. Utredningen innefattar en beskrivning av nuvarande fartygstrafik i området samt en bedömning av hur sjöfarten över Salvorev skulle öka om fartyg framöver omdirigeras från rutten vid Hoburgs bank till leden väster om Gotland. Därtill görs en kvalitativ konsekvensbedömning med iakttagande av hur sjöfartens trafikmönster påverkar Natura 2000-områden, skyddsvärda habitat samt för området viktiga arter som alfågel och gråsäl.

    Resultaten visar att dagens sjötrafik vid Salvorev utgörs av ca 2 100 årliga passager, vilka domineras av passager inom den dubbelriktade farledskorridoren Two-way Route Salvorev, vilken även korsas av linjetrafik mellan Nynäshamn och Ventspils, Lettland. Det finns indikationer på att nuvarande trafik kan påverka naturvärdena i området negativt, men det är svårt att fastslå i vilken omfattning. Den förhöjda risken för oljeutsläpp i området illustrerar en ökad riskbild för känsliga naturvärden såsom övervintringsområden för alfågel, fartygspassager kan störa sjöfågel, och undervattensbuller kan till exempel ge negativa effekter på ung fisk.  

    Vid en omdirigering kan stora delar av den fartygstrafik som i dagsläget trafikerar rutten sydost om Gotland komma att adderas till den redan existerande trafiken vid Salvorev. Detta innebär en mycket omfattande ökning i antalet passager (16 000 årliga passager), en ökning av antalet fartyg med större djupgående, samt en möjlig ökning av fartygens medelhastighet i området. Sannolikheten för grundstötnings- och kollisionsolyckor antas öka med ökad passagefrekvens och ökad trafik med lastade oljetankfartyg medför risker för stora utsläpp med allvarliga miljökonsekvenser. Detta utgör också den huvudsakligt ökade risken för naturvärdena i området, då flertalet arter och biotoper bedöms som sårbara för oljeutsläpp. Särskilt för sjöfågel, som även kan komma att påverkas negativt av störningar uppkomna av det ökade antalet fartygspassager, bedöms detta utgöra en betydligt ökad risk för områdets naturvärden i jämförelse med dagens trafikläge. 

    Vattendjupet är ungefär samma vid passagen förbi Salvorev som mellan Gotland och Hoburgs bank, men den anvisade dubbelriktade farledszonen är bara omkring hälften så bred som passagen vid Hoburg. Den förtätade trafikbild som kan uppstå vid Salvorev kompliceras även av det idag diagonalt korsande stråket med trafik mellan Nynäshamn och Ventspils. Om de beskrivna omdirigeringsåtgärderna ska genomföras, rekommenderas därför att sjösäkerhetsmässiga frågor om bredden på farledszonen vid Salvorev och eventuella behov av förändrade routing-åtgärder utredas närmare.

    Download full text (pdf)
    fulltext
    Download (jpg)
    presentationsbild
1 - 2 of 2
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf