Change search
Refine search result
1 - 13 of 13
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the Create feeds function.
  • 1.
    Ejhed, Heléne
    et al.
    Perfomers of environmental monitoring, Institutes, Swedish Environmental Research Institute, IVL.
    Widén-Nilsson,, Elin
    Perfomers of environmental monitoring, Universities, Swedish University of Agricultural Sciences, SLU.
    Tengdelius Brunell, Johanna
    Perfomers of environmental monitoring, Government Agencies, SMHI.
    Hytteborn, Julia
    SCB.
    Näringsbelastningen på Östersjön och Västerhavet 2014: Sveriges underlag till Helcoms sjätte Pollution Load Compilation2016Report (Other academic)
    Abstract [en]

    This report represents the latest, most detailed and reliable assessment of nutrient loads from Swedish sources yet made. This report, together with its background reports, presents results, source data and calculations techniques with a level of detail intended to achieve full transparency and traceability as well as to permit further use of this work in Swedish water management. 

    The Swedish Agency for Marine and Water Management gave SMED the task of evaluating sources of nitrogen- and phosphorus loads for the year 2014 and assessing the magnitude of those loads on lakes, water courses and the sea across Sweden. The aim was to produce the basis for Sweden’s national reporting to the Helcom ’Pollution Load Compilation 6 – PLC 6’ and to support water management work in Sweden. Similar calculations have been made previously but never with such high resolution in the input data. The work required processing and analysis of large amounts data to give complete information for the whole of Sweden, divided up into approximately 23 000 water bodies. 

    This increased resolution, together with the improved quality of input data and newly developed calculation routines provide more reliable estimates of total loads even at the local scale. The development work that has been completed will form the basis of the next load assessment report, PLC 7, the indepth evaluation of the national environmental target ’Zero eutrophication’ and future work within marine and water management. 

    The new calculations make use of new, high resolution land-use and soiltype maps, new data concerning purification in off-mains sewerage and storm water as well as a new height database (with 2 metres horizontal resolution). The height database has been used to calculate slope steepness, which is of great importance for estimates of phosphorus leakage. New observations in forest areas in southwestern Sweden have provided a better understanding of nutrient leakage in woodland areas and a new nutrient retention model has been developed as a result. These improved input data and high resolution calculation tools improve certainty in the results even at a local scale for individual water bodies. The results are made publically available through a new web tool, ’Technical Calculation System: Water’ (TBV, tbv.smhi.se).

    The results are presented in terms of gross- and net loads. Gross loads are the amount of nutrients released at source to a water body or lake from for example a sewage treatment works or an agricultural field. Net loads are the proportion of the gross loads that reach the sea. Additionally, results are presented as anthropogenic and total loads. Anthropogenic loads come from human activities, such as crop production in agriculture or emissions from industry. Total loads are the sum of the anthropogenic loads and background loads, which are the natural loads which would occur even if people were not present. The boundary between what is background and what are anthropogenic loads is based on the Helcom definition where all soil use contributes with both a natural load and possibly also an anthropogenic load. For example loads from landuse covered with forest are considered background, while loads from a clearcut or agriculture are considered the sum of both anthropogenic and background loads. In results where only anthropogenic loads are presented, the background loads have been taken away.

    Agricultural and forest land are the two largest sources of total loads to the sea for both nitrogen and phosphorus, with 34 100 and 34 900 tonnes of nitrogen and 1 100 and 850 tonnes of phosphorus, respectively during 2014. Together, these sources account for roughly 60% of the total load. For anthropogenic loads, agriculture is the largest source (23 300 tonnes nitrogen and 460 tonnes phosphorus), followed by emissions from sewage treatment works (14 000 tonnes of nitrogen and 240 tonnes of phosphorus). Loads from forest soils contribute only to the background loads while clear cuts, which a classed as an anthropogenic load contribute with only about 1500 tonnes of nitrogen and 20 tonnes of phosphorus. 

    The Bothnian Sea, Baltic Proper and Kattegat are those sea areas which receive the most nitrogen from Sweden’s total loads (29 500 tonnes, 29 400 tonnes and 28 700 tonnes respectively, or approximately 25% each). In the Bothnian Sea however, the greater part of this load is ’natural’ background loads. The Baltic Proper and Kattegat receive the most anthropogenic nitrogen, 33% and 31% respectively.  For phosphorus, most goes to the Bothnian Sea (990 tonnes or 30% of the total load). Just under a quarter reaches the Baltic Proper (780 tonnes) and about a fifth reaches the Kattegat and the Bothnian Sea (680 and 630 tonnes respectively). 

    The Baltic Sea Action Plan (BSAP) provides emissions targets, with the aim of achieving good environmental status in the Baltic Sea (including the Kattegat). According to this analysis, the target for phosphorus is achieved in all basins except the Baltic Proper, where the target is extremely challenging and it will be difficult to reduce the phosphorus loads under the load ceiling (308 tonnes).This requires substantial measures on the anthropogenic load, but further challenging, is that the background loads are a significant proportion of the total load. Total net phosphorus load to the Baltic Proper is 780 tonnes per year according to these calculations, of which 370 tonnes are background loads. This requires therefore that measures must even reduce the background load, for example through creation of wetlands. For even the Baltic  Proper to achieve good environmental status with regard to eutrophication, measures will be required in all sub-basins of the Baltic Sea.  Because of the major changes in methods and input data, it is not possible to directly compare how loads have changed since PLC 5 (based on 2006 data) or the in-depth analysis of the national environmental target ’Zero eutrophication’ (based on 2011 data). For example, the total area of agricultural land has fallen by 1900 km2 since 2006, which leads to a reduction in the estimated nutrient losses. The magnitude of this reduction cannot presently be read from the calculations as they have been made with higher resolution in data compared with earlier years. At the same time, the new calculations show that the anthropogenic part is lower than earlier calculated. Recalculation of the older PLC data with the new methods is necessary to clarify how much of the observed changes result from measures within farming and how much is due to the improved input data and calculations. Nutrient loads from point sources are calculated in the same way as before and for these it is clear that discharges have reduced. In PLC 6 (2014) sewage treatment works were responsible for 240 tonnes of phosphorus and 14 000 tonnes of nitrogen, while in PLC 5 (2006) loads were 350 tonnes of phosphorus and 17 000 tonnes of nitrogen (net). Industry have also reduced their impact and are responsible for 250 tonnes of phosphorus and 3 800 tonnes of nitrogen, compared with 320 tonnes phosphorus and 4 800 tonnes nitrogen in 2006.

  • 2.
    Hogdin, Susanna
    et al.
    Swedish Agency for Marine and Water Management.
    Dahlberg, Ann
    Swedish Agency for Marine and Water Management.
    Jansson, Emil
    Perfomers of environmental monitoring, Government Agencies, Swedish Environmental Protection Agency.
    Karlsson, Magnus
    Perfomers of environmental monitoring, Government Agencies, Swedish Environmental Protection Agency.
    Thews, Björn
    Perfomers of environmental monitoring, Government Agencies, Swedish Environmental Protection Agency.
    Tillstånd till användning av bekämpningsmedel inom  vattenskyddsområden: Vägledning för prövningen2016Report (Other academic)
    Abstract [en]

    These guidelines can be used by both supervisory authorities and operators with regard to applications for the use of pesticides in water protection areas The guidelines deal with both the permit authorisation procedure in accordance with the water protection regulations established pursuant to Chapter 7, Section 22 of the Environmental Code and in accordance with Chapter 6 of Swedish Environmental Protection Agency regulations (NFS 2015:2) on application and certain other handling of plant protection products.  The guidelines have been defined so that they relate to the permit authorisation procedure for chemical plant protection products with emphasis on the queries arising with regard to agricultural handling of plant protection products. However, use of chemical plant protection products in other fields is also discussed in the guidelines to a certain extent.  The overall purpose of these guidelines is to maintain good raw water quality in our water catchments, free of pesticide residues. The guidelines also aim to pave the way for simpler, more consistent handling of permit applications for the use of pesticides in water protection areas.  The guidelines begin with general information on the regulations with regard to water protection areas and regulations for the use of pesticides. Guidelines on the handling of permit cases, from the receipt of an application to a decision being made, are then provided. The information that should be included in the processing of permit cases, the risk assessment that has to be carried out by the authority, what decisions on permit cases should include and how they should be formulated are all important elements in the handling of permit cases described in these guidelines.

  • 3.
    Karlson, Bengt
    Perfomers of environmental monitoring, Government Agencies, SMHI.
    Monitoring Methods of Phytoplankton in the Baltic Sea and Kattegat-Skagerrak2014Report (Other academic)
    Abstract [en]

    The aim of the report is to give input to the revision of the Swedish National Marine Monitoring Program with regard to phytoplankton. The Swedish environmental objectives, the EU Marine Strategy Framework Directive, the Water Directive as well as the Helsinki and Oslo-Paris conventions all include requirements for phytoplankton monitoring. In areas where aquaculture is carried out special demands for monitoring harmful algae, i.e. biotoxin producing species, are in effect (EU hygiene directive). Climate change also result in needs for improved phytoplankton monitoring.

    A summary of suggestions:

    1. Use caution when making changes in long term monitoring programs. Do not change methodology if there are long time series based on a certain method; instead add new methods and new parameters.

    Changes that can be implemented in year 2015

    2. Continue using existing analysis method for phytoplankton (the Utermöhl method) but add analysis of large volume samples to get better data on rare species and micro-zooplankton.

    3. Use carbon as the unit for phytoplankton biomass instead of bio-volume.

    4. Make sure that the same methods are used in all sea areas surrounding Sweden. a. Add analysis of autotrophic picoplankton where this is missing (the Baltic Proper, the Kattegat and the Skagerrak) b. Chlorophyll analyses should be made both on samples collected using tube sampling and samples collected at discrete depths (the Gulf of Bothnia is the sea area that differ from the others)

    5. High frequent sampling should be carried out at sentinel sites every two weeks, weekly during algal blooms.

    6. All major sea basins surrounding Sweden should have one high frequent off shore sentinel site and one high frequent coastal sentinel site for high quality phytoplankton monitoring for biodiversity, cell numbers and biomass based on cell volume measurements. In addition high frequent sampling for chlorophyll should be carried out at three off shore and three coastal sites in each major basin.

    7. Use FerryBox-systems to increase the water sampling frequency and to measure chlorophyll fluorescence, a proxy for phytoplankton biomass.

    8. Measure the fluorescence for phycocyanin when doing CTD-casts during monitoring cruises with research vessels to get information on the vertical distribution of cyanobacteria.

    9. Carry out measurements of irradiance in air and in water when making CTD-casts during monitoring cruises to calculate the attenuation coefficient at selected wavelengths.

    Changes that should be evaluated during one to three years to be fully implemented e.g. in 2018

    10. Document phytoplankton using digital photography during microscopy. Save images at the national data host archive

    11. Save phytoplankton in a sample bank for future analysis using methids unknown today.

    12. Use automated imaging flow cytometry for phytoplankton analysis as a complement to microscopy.

    13. Use molecular biological methodology, e.g. 16S and 18S rDNA barcoding, as a complement to biodiversity analysis methods based on analysing morphology of organisms.

    14. Use the new network of coastal instrumented buoys around the coast of Sweden to measure chlorophyll fluorescence, light attenuation at selected wavelength (~Secchi depth) and for automated water sampling for phytoplankton analysis.

    15. Integrate satellite remote sensing of ocean colour for estimating chlorophyll a, the distribution of cyanobacteria blooms and blooms of coccolithophorids in the National Marine Monitoring Programme. The new ESA satellites Sentinel 3a and 3b are planned to be launched at the earliest in April 2015. The quality of data must be compared to data from in situ sampling.  

  • 4.
    Karlson, Bengt
    et al.
    Perfomers of environmental monitoring, Government Agencies, SMHI.
    Mohlin, Malin
    Hu, Yue O. O.
    Andersson, Anders F.
    Miljöövervakning av växtplankton i Kattegatt och Östersjön med rDNA-barcoding och mikroskopi: En jämförelse av molekylärbiologisk metodik och mikroskopi2018Report (Other academic)
    Abstract [en]

    Phytoplankton is a fundamental part of the marine food web. Therefore, a national monitoring programme that is focused on the spatial and temporal distribution of phytoplankton in the sea around Sweden is ongoing. The design of surveillance is based on EU directives and intergovernmental conventions. Since some algal blooms can be harmful, there is a special focus on the algae that produces toxins and are potentially harmful in other ways. To carry out the monitoring in a cost effective way, several methods are conducted. This report presents a comparison of the results yielded by microscope-based analysis and rDNA metabarcoding-based analysis. Sampling was done with the help of a Ferrybox system in July 2013 in eighteen locations along a salinity gradient (3 - 24‰) from the Bothnian Bay through the Bothnian Sea and the Baltic Proper to the Kattegat. Results of rDNA metabarcoding showed a much greater biodiversity compared to the result from microscopic counting (Utermöhl method). In total, only 89 organisms were identified by Utermöhl method and the rest were marked as "unidentified flagellates" and "unidentified unicellular organisms". rDNA metabarcoding recorded a total number of almost 2,000 different organisms (excluding heterotrophic bacteria), which means that more than 95% of biodiversity was overlooked by Utermöhl method. Altogether 36 Operational Taxonomic Units (OTUs) were identified as cyanobacteria from the prokaryotes data (16S rDNA) and 1860 different OTUs were found in eukaryotes data (18S rDNA). There were still several organisms missing from the list that microscopic counting yielded. This result suggests that the reference databases for the 16S and 18S rDNA sequences lack some species common in the seas surrounding Sweden. Another reason may be that the 18S rDNA is identical to other species or a genus leading to that the classification is at a higher taxonomic level. Metabarcoding provides different types of data than microscopic counting. The rDNA-based data can offer a high resolution on biodiversity but cannot offer data on cell counts and biomass as microscopic counting does. An alternative molecular biological method is known as quantitative PCR (qPCR) which can determine the amount of DNA from individual organisms so that the cell count of the organisms can be inferred. At present it is only possible to perform qPCR on a small number of organisms in a sample. The authors suggest introducing the rDNA metabarcoding approach of plankton analysis in Swedish marine monitoring programs as a complement to other methods. Besides its advantage regarding the high resolution on biodiversity, rDNA barcoding has a low price per sample when many samples are analysed in one go, and it is not dependent on the taxonomists’ skill on identifying organisms. The plan includes the following elements: 1. Pilot study - rDNA data from a full year should be compared with microscopy and flow cytometry data; 2: Sequencing of the common species in the Baltic that are missing in the reference databases; 3: Standardization of sampling protocols; 4: Standardization of sequencing method; 5: Developing qPCR method targeting selected harmful species; 6: Standardization of sequencing data and comparing it with the available reference databases; 7: Structuring the data management system for the monitoring data and 8: Development of the assessment of the environmental status regarding biodiversity and invasive species based on rDNA data.

  • 5.
    Karlson, Bengt
    et al.
    Perfomers of environmental monitoring, Government Agencies, SMHI.
    Strömberg, Patrik
    Perfomers of environmental monitoring, Government Agencies, SMHI.
    Skjevik, Ann-Turi
    Perfomers of environmental monitoring, Government Agencies, SMHI.
    Variability and Trends of Phytoplankton in the Baltic Sea and Kattegat-Skagerrak2015Report (Other academic)
    Abstract [en]

    The aim of the report is to describe results from analyses of time series of phytoplankton data from the Swedish marine monitoring programs. One issue is if it is possible to describe environmental change with the current sampling frequency. The three main aims are: (I) to investigate the statistical strength of time series of phytoplankton biomass, (II) to investigate the variability of species composition between stations and (III) to investigate the temporal variability regarding species composition. Results indicate how long time series are needed to detect change at a certain level. Also the variability in biodiversity is shown with some examples.  

    To quantify the biomass of phytoplankton different parameters may be investigated, e.g. chlorophyll content and the biovolume of phytoplankton. Chlorophyll a is designated in directives for describing the environmental status of the seas as an indicator for eutrophication. Sampling for chlorophyll is usually made using two different methods in the seas surrounding Sweden. Samples are collected using a hose, normally from 0-10 m depth, or by sampling at discrete depths, e.g. 1, 5 and 10 m. No difference was observed when comparing data from the hose sampling with depth-averaged data from the discrete depths. Thus the data from hose-sampling can be used together with the data based on sampling at discrete depths. To investigate if chlorophyll a works as a proxy for phytoplankton biomass data on total biovolume of phytoplankton, based on cell counts and cell volume estimates, was compared to chlorophyll a data. The data set include data from 1983 to 2014. A large part of the data emanates from 2010 and later. In the investigated data set there is a significant, but weak, correlation between chlorophyll a and total biovolume (n= 3119, p <0.01, R2 = 0.439).  

    Results about the statistical strength (power) of the time series of total biovolume of phytoplankton indicate that it on average takes 23 years to detect a change of 1% (p<0.01, power = 80%). A change of 10% is detected after 7 years and a change of 40% is detected in 5 years. Results regarding the statistical strength of time series of chlorophyll a show that it on average takes 33 years to detect a change of 1%. A change of 10% is detected after 14 years and a change of 40% in 7 years. Please note that these figures are based on data from monitoring programs that include the variability observed. When the data set was divided into geographical areas called the type areas it was evident that the amount of available data in the different type areas varies a lot. In some areas there is not enough data to carry out an analysis of the statistical strength. Another conclusion is that there is substantially less data on phytoplankton biodiversity and biomass based on cell counts and cell volume estimates compared to the amount of data on chlorophyll a.  

    Data was also split according to sea basins to show the statistical strength in the data if sampling frequency continues as up to now. To detect a change of Swedish Agency for Marine and Water Management report 2015:33  8 5% of chlorophyll a with the power of 80% the number of years needed if the present sampling frequency continues is on average:

    - The Kattegat-Skagerrak: 16 years

    - The Sound and the Southern Baltic Proper: 11 years

    - The Baltic Proper: 7->50 years

    - The Bothnian Sea: 19-41 years

    - The Bothnian Bay: 13-35 years  

    To investigate differences in biodiversity, data from intense sampling campaigns made in the period 2010-2012 was used. The sampling was made at a much larger number of locations compared to the normal monitoring program. Results of cluster analysis (Euclidian distance) on the species composition show that weekly sampling describes the natural variability in phytoplankton biodiversity well while sampling once a month does not resolve the natural variability in biodiversity. When investigating the spatial variability, i.e. the differences in species composition between stations, results indicate that samples from the same water mass, e.g. the southern Kattegat, are similar. The differences in closely located bays and fjords are large in regard to plankton biodiversity.

  • 6.
    Klein, Thomas
    et al.
    Swedish Agency for Marine and Water Management.
    Ingvander, Susanne
    Perfomers of environmental monitoring, Government Agencies, The Swedish Civil Contingencies Agency (MSB).
    Johansson, Anna Maria
    Perfomers of environmental monitoring, Government Agencies, Swedish Environmental Protection Agency.
    Boberg, Göran
    Perfomers of environmental monitoring, Government Agencies, Swedish National Space Agency.
    Lovén, Björn
    Perfomers of environmental monitoring, Government Agencies, Swedish National Space Agency.
    Öppna data från Copernicus: Möjligheter för klimatanpassningen2017Report (Other academic)
    Abstract [en]

    The European Earth Observation initiative Copernicus is a world-leading userdriven programme for the collection and dissemination of data on the Earth's environment, climate and security (Copernicus 2017). Data collection is largely carried out using satellites. Copernicus data are processed and provided freely and openly. This data policy also includes data delivered in the form of useradapted services. Copernicus currently has six thematic services that meet data and information needs in the areas of climate, marine, land and freshwater, atmosphere, emergency management and security. The services can be adapted to local and regional needs. One important area of use of Copernicus data is climate change adaptation. Copernicus has a long-term planning horizon. This is a prerequisite for the reliable detection and assessment of environmental changes, which then can underpin informed decisions. In order to create societal benefits, the programme's data and services need to be widely used. This report helps users in the field of climate change adaptation discover Copernicus and provides some concrete examples of how the programme can support Swedish work on climate change adaptation.

    Sweden is covered several times a week by satellites that observe the marine, terrestrial and atmospheric environment. The European space organizations ESA and EUMETSAT have the mandate of the European Commission to collect, store and provide satellite data from Copernicus as a basis for a wide range of applications, research and data-driven innovation. All data on Swedish territory are transferred automatically from ESA to the Swedish platform Swea, run by the Swedish National Space Board (Swedish National Space Board 2017). Swea is a satellite data portal containing a web interface and an open application programming interface (API). It is possible to search for and download data from Sentinel satellites (Sentinel 1-3) and the US Landsat satellites free of charge. Data in Swea are geo-corrected according to Swedish reference systems, elevation models and map projections, facilitating use and processing of satellite images in various geographic information systems and image processing programs applied by Swedish users.

    The European Commission is also preparing its own central data infrastructure – Copernicus Data and Information Access Services (DIAS). DIAS will ensure fast and secure access to data as well as access to computational capacity to process large amounts of data.

    Satellite images from Copernicus provide comprehensive and continuous information about the state of the environment, infrastructure and urban areas. This makes it possible to detect and follow long-term trends and changes in terrestrial or aquatic environments. An example of this is the large forest fire in Västmanland in 2014 when the Swedish Civil Contingencies Agency (MSB) took advantage of the Copernicus Emergency Management Service to get tailormade scenarios and interpretations on the fire area. Another example is drought where satellite images can identify changes in vegetation, but also in areas that dry out due to changes in water levels. Copernicus also provides information about water properties such as temperature, algal blooms, chlorophyll, suspended matter and humus which can support the assessment of water quality.

    The national land cover data project (NMD) coordinated by the Swedish Environmental Protection Agency (Swedish EPA) aims at creating and managing information about the landscape and how it changes (Swedish EPA 2017a). Data from this project will be nationwide, updated every five years and hence be comparable. NMD will support climate change adaptation in various societal sectors on issues such as nature protection and conservation, urban environments and fire risks.

    Several Copernicus thematic services provide data and information of relevance to climate change adaptation. The Copernicus Land Monitoring Service hosts, among other, data on European land cover as well as high-resolution data on permanent water bodies, wetlands, forests and impervious surfaces. Main application areas for the Copernicus Marine Environmental Monitoring Service are maritime safety, observation of coastal and marine environments, planning support, marine resources and support to weather prediction, seasonal forecasts and climate observations. The Copernicus Atmosphere Monitoring Service offers daily and delayed-mode computations of atmospheric composition, air quality and atmospheric pollen contents. The combination of heat waves and poor air quality can cause major health problems, especially in urban environments. The Copernicus Emergency Management Service uses satellite images as its main data source and has worldwide coverage. In the event of a crisis, MSB can activate the service. The Emergency Management Service is an important tool for climate change adaptation and has been used by Sweden in response to storms, fires and floods.

    The Copernicus Climate Change Service uses environment and climate observations from satellite and in-situ measurements combined with models of the Earth's atmosphere, sea, land, freshwater and ice. The Copernicus Climate Change Service will support work on climate change mitigation and in particular climate change adaptation in many sectors, including water management, coastal planning, agriculture and forestry, transport, energy, health, nature and ecosystems, infrastructure, risk reduction and disasters.

    The EU Earth Observation programme Copernicus thus offers a rapidly expanding amount of data that can support climate change adaptation in many ways and in many areas. This report provides a brief and easy-to-understand overview of Copernicus and illustrates the use of Copernicus in climate change adaptation by some simple examples. The amount of Copernicus data in support of climate change adaptation will increase further. At the same time, access to and handling of Copernicus data will improve. This will in turn improve the opportunities for the use of Copernicus in climate change adaptation. However, in order to achieve a more widespread use of Copernicus data there is a need for complementary efforts on knowledge building, communication and good examples that focus on the specific needs and challenges encountered by climate change adaptation users. There is also a need for skills development so that today's users, from government to research and business, easily can benefit from Copernicus data and services.

  • 7.
    Klein, Thomas
    et al.
    Swedish Agency for Marine and Water Management.
    Persson, Anders
    Perfomers of environmental monitoring, Government Agencies, The Swedish Forest Agency.
    Smartare klimatinformation: Verktyg för bättre kunskap och ökad förmåga till klimatanpassning2019Report (Other academic)
    Abstract [en]

    The project Smarter Climate Information (SKI) aims to contribute to better knowledge and increased ability to adapt to climate change. SKI is a cooperation project of the Swedish Agency for Marine and Water Management and the Swedish Forest Agency, which has been funded with special funds for climate change adaptation from SMHI in 2018.  The project has been based on the Swedish Forest Agency's existing satellite data management infrastructure. SKI has contributed to further development of the infrastructure with new functions for analysis and display of satellite data and made the infrastructure available to a larger group of Swedish authorities.

    The project has also developed a new tool so that data from the infrastructure can be reached with QGIS, an open source geographic information system. This facilitates the use of data from the Swedish Forest Agency’s infrastructure or similar image servers for more users. It will also be easy for users to combine satellite data from the Swedish Forest Agency with other data sources, such as users' local data.

    The experience from the project shows that access to an infrastructure such as the one used in the project is of great practical importance for many, perhaps most, of the users of the large amounts of data that are already provided by, among other, the European Earth observation program Copernicus. The report shows a number of examples of how these data can be used together with the SKI project's infrastructure to support climate adaptation and sustainable water and forest management.  

    A key in the project has been collaboration. The project teams at the Swedish Agency for Marine and Water Management and the Swedish Forest Agency have been supported by many colleagues who participated in internal steering and reference groups. An external reference group with experts from other Swedish authorities has contributed with user needs, ideas and suggestion for further developments. The SKI project has been driven by user needs. More long-term needs beyond the possibilities of the project have also been documented in a list that can be used by any continuation projects.

  • 8.
    Olsson, Jens
    et al.
    Perfomers of environmental monitoring, Universities, Swedish University of Agricultural Sciences, SLU, Aquatic Resources.
    Jonsson, Anna-Li
    Perfomers of environmental monitoring, Universities, Swedish University of Agricultural Sciences, SLU, Aquatic Resources.
    Duberg, Jon
    Perfomers of environmental monitoring, Universities, Swedish University of Agricultural Sciences, SLU, Aquatic Resources.
    Lingman, Anna
    Perfomers of environmental monitoring, Universities, Swedish University of Agricultural Sciences, SLU, Aquatic Resources.
    Naddafi, Rahmat
    Perfomers of environmental monitoring, Universities, Swedish University of Agricultural Sciences, SLU, Aquatic Resources.
    Förlin, Lars
    Perfomers of environmental monitoring, Universities, University of Gothenburg, GU, Department of Biological & Environmental Sciences.
    Parkkonen, Jari
    Perfomers of environmental monitoring, Universities, University of Gothenburg, GU, Department of Biological & Environmental Sciences.
    Larsson, Åke
    Perfomers of environmental monitoring, Universities, University of Gothenburg, GU, Department of Biological & Environmental Sciences.
    Asker, Noomi
    Perfomers of environmental monitoring, Universities, University of Gothenburg, GU, Department of Biological & Environmental Sciences.
    Sturve, Joachim
    Perfomers of environmental monitoring, Universities, University of Gothenburg, GU, Department of Biological & Environmental Sciences.
    Ek, Caroline
    Perfomers of environmental monitoring, Government Agencies, Swedish Museum of Natural History, NRM.
    Faxneld, Suzanne
    Perfomers of environmental monitoring, Government Agencies, Swedish Museum of Natural History, NRM.
    Nyberg, Elisabeth
    Perfomers of environmental monitoring, Government Agencies, Swedish Museum of Natural History, NRM.
    Miljön i Hanöbukten 2015-2017: finns det ett samband mellan tillståndet för fisken, dess hälsa och belastningen av miljöfarliga ämnen?2018Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Under slutet av 2000-talet inkom flertalet rapporter från allmänheten och fiskare i de västra delarna av Hanöbukten om låga förekomster av fisk, förekomst av sårskadad fisk och illaluktande vatten i området. Den här rapporten sammanfattar resultaten och slutsatserna från undersökningar i Västra Hanöbukten utförda under 2015-2017 med syfte att undersöka eventuella samband mellan miljöfarliga ämnen och fiskhälsa, samt orsakerna till uppkomsten av sårskadad fisk i området. Därtill presenteras resultaten från provfisken utförda i syfte att kartlägga bestånden av kustfisk i området. Följande fyra frågeställningar besvaras:  

    Vilka eventuella samband mellan miljöfarliga ämnen och fiskhälsa har framkommit?  

    Vilka orsaker till uppkomst av sårskadad fisk har dokumenterats?  

    Vilka resultat har kartläggningen av kustfiskbestånd, miljöfarliga ämnen respektive fiskhälsa lett till?  

    Vilka slutsatser kan dras gällande vilka arter och storleksklasser som påverkas mest av miljöfarliga ämnen?  

    Resultaten från analyserna av miljöfarliga ämnen i skrubbskädda och torsk visar inte på några generellt förhöjda halter av miljöfarliga ämnen i Västra Hanöbukten under 2015-2016 i jämförelse med referensstationerna Kvädöfjärden och Torhamn (Östra Hanöbukten, skrubbskädda) och sydöstra Gotland (torsk). För några miljögifter såsom DDE och PFOS var halterna hos skrubbskädda något högre i Västra Hanöbukten än i Kvädöfjärden, men halterna ligger under gränsvärden för båda dessa ämnen och inom den naturliga variation som är förväntad med hänsyn till inom- och mellanårsvariation i referensstationer. För torsk visade resultaten att sårskador som antas vara orsakade av nejonöga från Hanöbukten hade högre halter av PCB:er, DDT och dess metaboliter, bromerade flamskyddsmedel och PFAS (poly- och perfluorerade ämnen) jämfört med fiskar utan sårskador i området. Om de högre halterna av miljögifter i sårskadad fisk är ett resultat av lägre kondition och fettvikt hos fisken till följd av sårskadorna eller om gifterna i sig påverkar fisken negativt är idag oklart. För torsk med okända sårskador från Hanöbukten kunde ingen koppling göras mellan uppkomst av sårskador och de analyserade miljögifterna.  

    Undersökningarna av skrubbskäddans hälsa i Västra Hanöbukten visade på tydliga fysiologiska skillnader mellan skrubbskädda som fångats i området jämfört med referenslokalen Kvädöfjärden under 2015. Dessa skillnader kan tyda på påverkan av miljögifter. Men de undersökningar som genomfördes under 2016 och 2017 kunde emellertid inte belägga dessa tydliga skillnader när fisk från Västra Hanöbukten jämfördes med den från referensområdet Torhamn i östra Blekinge. Histopatologiska undersökningar på fisk insamlade 2017 visade även att fiskarna i Västra Hanöbukten är relativt friska. Orsaken till de möjligen episodiskt förekommande förändringarna av fiskens hälsotillstånd i Västra Hanöbukten under 2015 är inte känd, men kan vara ett resultat av variation mellan områden i olika omgivningsfaktorer som födotillgång och/eller vattentemperatur. Det kan dock inte uteslutas att de förändringarna i skrubbskädda som observerats kan vara orsakade av ett eller flera miljöfarliga ämnen som inte ingått i undersökningarna som presenteras i denna rapport.  

    Resultaten från provfiskena visar att fisksamhällets struktur och funktion i de västra delarna av Hanöbukten under 2015-2017 inte avviker i jämförelse med tidigare undersökningar i området och andra kustområden i södra Östersjön. Torsk och skrubbskädda är vanliga arter i fisksamhället i Västra Hanöbukten. Även om fångsterna av arterna generellt var låga i provfiskena under 2015-2017, avviker de inte tydligt från tidigare undersökningar i området och i andra kustområden i södra Östersjön utan speglar sannolikt förändringar under senare år i beståndssituationen för arterna i   Östersjön. Emellertid var också konditionen hos torsk och skrubbskädda låg i de västra delarna av Hanöbukten under 2015-2017, och det finns en antydan till lägre kondition hos båda arterna jämfört med andra kustområden i södra Östersjön som möjligen kan tyda på låg födotillgång i området. Frekvensen av fisk (framförallt torsk och skrubbskädda) med yttre fysiska avvikelser såsom bett, sårskador och deformationer verkar vara något förhöjd i Västra Hanöbukten jämfört med andra områden längs den svenska kusten. De typiska frätskador som allmänheten rapporterat i området kunde inte påvisas i provfiskena, och hudsår delvis sannolikt orsakade av andra djur som säl och nejonöga dominerade de yttre fysiska avvikelserna som noterades. Vad som orsakar övriga avvikelser är idag inte klarlagt, men skulle möjligen kunna kopplas till att fiskens låga kondition gör den mer känslig för yttre påverkan.  Med grund i de utförda undersökningar och erhållna resultat under 2015-2017 har inte några tydliga samband mellan miljöfarliga ämnen, fiskens hälsotillstånd och bestånd dokumenterats i Västra Hanöbukten. Det är därför inte heller möjligt att uttala sig om vilka storleksklasser av fisk som är känsligast för miljöfarliga ämnen. Förutom angrepp av andra djur som säl och nejonöga, har inte orsaken till de okända skador som observerats på fisken kunnat fastställas. Med utgångspunkt i de resultat som idag finns tillgängliga, kan det dock inte uteslutas att den avvikande hälsan hos skrubbskäddan i Västra Hanöbukten under 2015 och vissa av de yttre fysiska avvikelserna som noterades hos fisken under provfiskena kan ha orsakats av miljöfarliga ämnen.   Undersökningarna i Västra Hanöbukten under 2015-2017 har bidragit till en ökad kunskap om tillståndet för fisken i området gällande miljögiftsbelastning, hälsa, samhälle och bestånd, och huruvida det nuvarande tillståndet avviker från andra delar av Östersjön. Systemet i de västra delarna av Hanöbukten är relativt unikt i Sverige, med en öppen kust mot södra Östersjön, och informationen som presenteras i denna rapport bör utgöra en grund för en långsiktig miljöövervakning av fisken i området. En långsiktig miljöövervakning i Västra Hanöbukten medger även en framtida bedömning av miljötillståndet i området, och möjliggör samtidigt upptäckt och dokumentation av episodiska fenomen som påverkar fisksamhällets struktur och funktion, samt fiskens individuella hälsa och belastning av miljöfarliga ämnen.

  • 9.
    Sonesten, Lars
    Perfomers of environmental monitoring, Universities, Swedish University of Agricultural Sciences, SLU.
    Miljöövervakningen av Sveriges sjöar och vattendrag: Representativiteten av den kontrollerande miljöövervakningen2013Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Samtliga ytvattenkategorier inom ett vattendistrikt ska omfattas av övervakningsprogram inklusive övervakningsnät för kontrollerande övervakning som upprättas enligt kap. 7 VFF. En översyn av hur representativt Sveriges kontrollerade övervakningsnät är har tidigare inte kunnat utföras på grund av omfattande kvalitetsbrister i länsstyrelserna och vattenmyndigheternas datasystem VISS (VattenInformationsSystem Sverige). Kvaliteten på informationen i VISS har under senare år genomgått en omfattande kvalitetssäkring, vilket har gett förutsättningarna för att nu kunna genomföra den sammanställning och översyn över den svenska miljöövervakningen av sjöar och vattendrag. Denna översyn har varit starkt önskad under flera år, då det finns ett stort behov av att se över och analysera hur ett representativt samordnat kontrollerande övervakningsprogram skulle kunna se ut. Översynen sker mot bakgrund av den samlade vatten övervakning som bedrivs i Sverige, bland annat för att optimera befintlig övervakning och att kunna förstärka den där brister har identifierats. Arbetet är också viktigt för att säkerställa att kommande rapporteringar såväl internationellt som nationellt blir så bra som möjligt.

    Uppdraget för projektet Representativ kontrollerande miljöövervakning (RepKöp) syftar till att ta fram ett förslag på hur ett representativt kontrollerande övervakningsprogram med avseende på (vattentyper), kvalitetsfaktorer och statusklasser bör se ut på nationell­ och distriktsnivå i Sverige. Förslaget tas fram mot bakgrund av den samlade vattenövervakningen som bedrivs i Sverige idag och mot bakgrund av vad behövs för att uppfylla vattendirektivets krav på kontrollerande övervakning av vattenförekomster.

    Resultaten från översynen är tänkta att dels fungera som underlag för att underlätta Havs­ och vattenmyndighetens och Vattenmyndigheternas arbete inför rapporteringen 2012, men framför allt ska projektet ge underlag för att ta fram optimerade övervakningsprogram för sjöar och vattendrag till en långsiktig plan med en första anhalt 2016. För att RepKÖP ska få praktisk betydelse i övervakningsSverige skall projektet resultera i ett underlag för framtida revision av befintliga övervakningsprogram för respektive distrikt.

    Arbetet inom RepKöp är uppdelat i flera delar, vilka tillsammans ska fungera som vägledning till:

    • Vattenförvaltningens arbete med kontrollerande övervakning

    • Upplägg av nationell och regional miljöövervakning

    Målgruppen för arbetet är i första hand:

    • Vattenmyndigheter

    • Länsstyrelserna

    • Naturvårdsverket

    • Havs­ och vattenmyndigheten

    • Datavärdar och utförare av miljöövervakning

    Föreliggande rapport är en sammanställning och analys av miljöövervakningen av svenska sjöar och vattendrag så som de beskrevs i VISS vid datauttaget för sjöar i oktober 2011 och vattendrag i maj 2012. Sammanställningen av informationen från VISS har initierat en hel del korrigeringar i systemet, men tyvärr har det inte av praktiska skäl varit möjligt att ta hänsyn till dessa i arbetet. Man skall vara medveten om att VISS är en levande databas som ständigt uppdateras och korrigeras, vilket gör att endast en ”ögonblicksbild” kan analyseras. Detta gör att när analysen är färdig har verkligheten med stor sannolikhet redan till viss del hunnit förändrats.

  • 10.
    Tingström, Lena
    Swedish Agency for Marine and Water Management.
    Vägledning: Reglering av fiske i marina skyddade områden2013Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Under 2013 har Havs- och vattenmyndigheten tillsammans med de fem kustlänsstyrelserna Västerbotten, Stockholm, Östergötland, Halland och Västra Götaland arbetat fram en vägledning om reglering av fiske i skyddade områden.

    Syftet med vägledningen är att praktiskt beskriva hur och när reglering av fiske i marina skyddade områden är aktuellt och vilken lagstiftning som bör användas. Den beskriver också hur man bör gå tillväga för att genomföra en reglering. Den ska vara ett stöd för länsstyrelserna och kommunerna vid arbete med marint områdesskydd och ge tydliga riktlinjer för hur myndigheterna bör arbeta för att minska negativ påverkan från fiske i värdefulla miljöer.

  • 11.
    Törneke, Krister
    et al.
    Ecoloop.
    Tyréns, -
    Ecoloop.
    Johansson, Mats
    Ecoloop.
    Lundin Unger, Margareta
    Swedish Agency for Marine and Water Management.
    Ljunggren, Robert
    Perfomers of environmental monitoring, Government Agencies, Swedish Environmental Protection Agency.
    Vesterlund, Camilla
    Vattenmyndigheten Bottenviken.
    Esselström, Jean
    Vattenmyndigheten Bottenviken.
    Haapaniemi, Ulrika
    Perfomers of environmental monitoring, The County Administrative Boards, The County Administrative Board of Stockholm.
    Lundin, Carmita
    SKL - Sveriges Kommuner och Landsting.
    Sörngård, Peter
    Svenskt Vatten.
    Åhr Evertson, Anna
    Upplands Väsby kommun.
    Vägledning för kommunal VA-planering: för hållbar VA-försörjning och god vattenstatus2014Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Klimatförändringar och översvämningar, ökade miljökrav och en åldrad infrastruktur innebär ökade krav på kommunernas vatten- och avloppsverksamhet. Utanför verksamhetsområdet riskerar bristfälliga små avloppsanläggningar att sprida smittoämnen och bidra till att vattenförekomster inte uppnår god status. Kommunerna står inför stora investeringar för att nå en hållbar VAförsörjning. En strategisk och långsiktig VA-planering som omfattar både dricksvatten, spillvatten och dagvatten blir kommunens verktyg för att lyfta fram problem och prioritera åtgärder för att kostnadseffektivt möta de utmaningar som man står inför. Vägledningen är framtagen för att underlätta kommunernas planering för en trygg och hållbar VA-försörjning. Den ger konkreta råd för att komma igång och föreslår en stegvis planeringsprocess. Arbetssättet bygger på att börja med det som är tillgängligt, identifiera de strategiska frågorna och göra vägval inför den fortsatta planeringen.  Vägledningen beskriver de olika stegen i planeringsprocessen och vilka styrdokument den bör omfatta. VA-planeringen bör initieras med ett tydligt uppdrag till en förvaltningsövergripande arbetsgrupp med tillräckliga resurser (steg 1). Steg 2 är att utarbeta en VA-översikt som beskriver omvärldsfaktorer, nuläge, förutsättningar och framtida behov. Steg 3 är att beskriva strategiska vägval för hantering av olika frågor, som fastställs i en VA-policy. Själva VAplanen (steg 4) tas fram utifrån VA-översikten och VA-policyn och innehåller en plan för såväl den allmänna anläggningen som för VA-försörjningen utanför verksamhetsområdet. VA-planen tillämpas sedan genom att åtgärderna förs in i kommunens löpande budgetprocess. Arbetet enligt VA-planen följs sedan upp regelbundet och planen revideras lämpligen varje mandatperiod (steg 5).  En förutsättning för en lyckad VA-planering är att det finns en god kommunikation mellan politiker och tjänstemän från olika enheter inom kommunen. Det finns också ett stort värde i att samverka med länsstyrelser och grannkommuner för att utbyta erfarenheter. En väl genomförd VA-planering ger en beredskap och gör kommunen betydligt bättre rustad för att möta utmaningarna på VA-området och möjlighet att påverka utvecklingen i positiv riktning.

  • 12.
    Ytreberg, Agnes
    et al.
    Swedish Agency for Marine and Water Management.
    Andersson, Åsa
    Swedish Agency for Marine and Water Management.
    Axe, Philip
    Swedish Agency for Marine and Water Management.
    Börjesson, Patrik
    Swedish Agency for Marine and Water Management.
    Ejdung, Gunilla
    Swedish Agency for Marine and Water Management.
    Eriksson, Johanna
    Swedish Agency for Marine and Water Management.
    Hasslow, Anna
    Swedish Agency for Marine and Water Management.
    Hansson, Lars-Johan
    Swedish Agency for Marine and Water Management.
    Johansson, Daniel
    Swedish Agency for Marine and Water Management.
    Karlsson, Anna
    Swedish Agency for Marine and Water Management.
    Kaspersson, Rasmus
    Swedish Agency for Marine and Water Management.
    Klein, Thomas
    Swedish Agency for Marine and Water Management.
    Lettevall, Erland
    Swedish Agency for Marine and Water Management.
    Ljunghager, Fredrik
    Swedish Agency for Marine and Water Management.
    Norling, Karl
    Swedish Agency for Marine and Water Management.
    Pettersson, Karin
    Swedish Agency for Marine and Water Management.
    Piriz, Laura
    Swedish Agency for Marine and Water Management.
    Porsbring, Tobias
    Swedish Agency for Marine and Water Management.
    Sahlsten, Elisabeth
    Swedish Agency for Marine and Water Management.
    Samuelsson, Kristina
    Swedish Agency for Marine and Water Management.
    Samuelsson, Maria
    Swedish Agency for Marine and Water Management.
    Skarstedt, Anders
    Swedish Agency for Marine and Water Management.
    Aune, Marie
    SLV.
    Hägg, Ann-Christin
    SSM.
    Linderoth, Maria
    Perfomers of environmental monitoring, Government Agencies, Swedish Environmental Protection Agency.
    Litzén, Anders
    Kustbevakningen.
    Lundeberg, Tove
    Perfomers of environmental monitoring, Government Agencies, Swedish Environmental Protection Agency.
    Lüning, Maria
    SSM.
    Severin, Minna
    Perfomers of environmental monitoring, Government Agencies, Geological Survey of Sweden, SGU.
    Schönberg-Alm, David
    Perfomers of environmental monitoring, Government Agencies, Swedish Environmental Protection Agency.
    God havsmiljö 2020: Marin strategi för Nordsjön och Östersjön Del 3: Övervakningsprogram2014Report (Other academic)
  • 13.
    Nationell strategi för prioritering av vattenåtgärder inom jordbruket: Dialogprojekt Havs- och vattenmyndigheten – Jordbruksverket2015Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Projektets övergripande syfte har varit att ta fram ett underlag för en nationell prioritering av åtgärder som minskar jordbrukets fysiska påverkan på vatten. Prioriteringarna ska göras utifrån målsättningen att uppnå såväl ett konkurrenskraftigt och hållbart jordbruk som en god vattenmiljö.  Inom ramen för projektet har faktorer identifierats som kan ligga till grund för en avvägning mellan jordbruksproduktion och nyttan av åtgärder för att minska jordbrukets fysiska påverkan. Under arbetets gång har det framkommit att det i viss utsträckning saknas data för att kunna kvantifiera utvalda faktorer på delavrinningsområdesnivå. Analysen kan i det fortsatta arbetet kompletteras med mer data, om sådana tillgängliggörs. Materialet som har tagits fram i projektet utgör underlag till ett beslutsstödssystem för åtgärder som syftar till att minska jordbrukets fysiska påverkan på vattenmiljön genom att alla Sveriges drygt 50 800 delavrinningsområden1 har delats in i sju grupper utifrån jordbruksvärden. Fyra av grupperna utgörs av delavrinningsområden som har mer än 12 % jordbruksmark, och dessa grupper representerar olika typer av jordbruk a) intensivt jordbruk med specialgrödor, svinproduktion och värphöns, b) ängs- och betesmarker c) skogs- och mellanbygders jordbruk samt d) intensivt jordbruk med nötkreatur och mjölkproduktion. De tre resterande grupperna utgörs av delavrinningsområden med skogsmarker, fjällområden och områden med torvjord. 

    Statusen på vattenförekomsterna har jämförts mellan de olika grupperna. Analysen visar att delavrinningsområden med hög andel åkermark sällan uppnår god ekologisk status, medan det är betydligt vanligare i delavrinningsområden med hög andel betesmark. Orsaken till detta är att en hög andel åkermark i vattenförekomstens närområde och svämplan, i kombination med förändringar i vattendragets form som uppstår i samband med markavvattning, leder till att ekologiskt viktiga strukturer och funktioner försämras och att den morfologiska statusen klassas ned.  I projektet har underlag tagits fram som kan vara till hjälp i bedömningen av var åtgärder ger mest nytta för vattenmiljön till minsta inverkan på jordbruksproduktionen. För att en vattenförekomst ska uppnå god ekologisk status enligt det klassningssystem som används, krävs i många fall att det morfologiska tillståndet ska motsvara god status. För att det morfologiska tillståndet ska motsvara god status behöver åtgärder vidtas som kan påverka åkermarkens markavvattning i delavrinningsområdet. Dessutom behöver en del av åkermarken i vattenförekomsternas närområden och svämplan tas ur produktion och ersättas med ängs- och betesmark eller skog. Effekterna på åkermarken varierar mellan de olika grupperna och även utifrån de lokala förutsättningarna. I grupperna med intensivt jordbruk kan den nationella livsmedelsproduktionen påverkas då stora arealer berörs. I gruppen med skogs- och mellanbygders jordbruk kan åtgärder som vidtas i syfte att minska jordbrukets fysiska påverkan på vattenmiljön leda till ytterligare minskad konkurrenskraft, vilket i sin tur kan medföra att jordbruket läggs ned. Ändrat brukande, igenväxning och eventuell plantering av skog ökar också risken för att miljökvalitetsmålet Ett rikt odlingslandskap inte uppnås. I gruppen med ängs- och betesmark är jordbrukets fysiska påverkan på vattenmiljön generellt sett liten. 

    Projektresultaten kan användas som underlag för bedömning av vilka sjöar och vattendrag som kan klassas som kraftigt modifierade vatten (KMV) med hänvisning till jordbruket. I analysen har det framkommit att KMV skulle kunna vara särskilt relevant i grupperna med intensivt jordbruk och gruppen med skogs- och mellanbygders jordbruk. Genom att använda KMV sänks kraven avseende fysisk påverkan och målet god ekologisk status ersätts med god ekologisk potential. Det innebär dock fortfarande att alla åtgärder för att minska fysisk påverkan som bedöms vara rimliga utan att ge betydande negativ påverkan på jordbruket ska genomföras liksom åtgärder för att minska övergödning.  Projektet har lett till ökad samverkan och diskussion mellan Havs- och  vattenmyndigheten och Jordbruksverket i det nationella arbetet med vattenrelaterade åtgärder i jordbruksmark. Inom projektet har Havs- och vattenmyndigheten och Jordbruksverket tagit fram en strategi för det fortsatta gemensamma arbetet som behövs för att miljökvalitetsmålen Ett rikt odlingslandskap och Levande sjöar och vattendrag ska kunna nås samtidigt som jordbrukets konkurrenskraft bibehålls. Havs- och vattenmyndighetens och Jordbruksverkets roll i genomförandet av strategin är att ta fram kunskapsunderlag om hur olika åtgärder som kan vidtas i syfte att minska jordbrukets fysiska påverkan på vattenmiljön påverkar på jordbruket. Havs- och vattenmyndigheten och Jordbruksverket ska också ta fram vägledningar för tillämpning av kraftigt modifierade vatten, ekologiskt funktionella kantzoner samt hur miljöpåverkan av jordbrukets vattenanläggningar kan minska med bibehållen funktion.

1 - 13 of 13
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf