Swedish Agency for Marine and Water Management

Syftet med regionala vattenförsörjningsplaner är att säkra tillgången till vatten inom ett område i ett flergenerationsperspektiv för dricksvatten och andra samhällsbehov. Regionala vattenförsörjningsplaner behöver tas fram av länsstyrelserna som stöd för bland annat kommunens översiktsplanering. Havs- och vattenmyndigheten har pekats ut som den myndighet som ska vara vägledande i arbetet, med stöd av Boverket, men även andra berörda myndigheter. För att få en uppfattning om hur länsstyrelserna arbetet med frågan skickades en webbenkät ut till samtliga län samt kommunalförbundet Göteborgsregionen (GR). I enkäten efterfrågades hur länsstyrelserna ligger till i arbetet med regionala vattenförsörjningsplaner, hur planen förankrats hos andra aktörer, om och hur kommunerna använder planen i sin planering, vilka frågor som varit svåra respektive lätta att hantera, vilka de bedömer vara de främsta hoten mot vattenförsörjningen, och vilka frågor som länsstyrelserna önskar mer vägledning om. Samtliga 21 länsstyrelser och GR besvarade enkäten. 

Fyra länsstyrelser svarade att de har en aktuell vattenförsörjningsplan och sex län uppgav att arbete pågår. Sju länsstyrelser svarade att de har tagit fram regionala vattenförsörjningsplaner, men att de behöver uppdateras. Fem länsstyrelser planerar att ta fram en regional vattenförsörjningsplan, varav fyra under 2018.  I enkätsvaren uttrycktes önskemål om att ett tydligt syfte med den regionala vattenförsörjningen formuleras, samt att länsstyrelsens roll förtydligas.  Av de elva län som tagit fram en vattenförsörjningsplan upplever de flesta att kommunen använder planen i liten utsträckning som stöd i sin fysiska planering och va-planering. Det tyder på att mer vägledning behövs om hur den regionala vattenförsörjningsplanen ska hanteras i den fysiska planeringen. 

De frågor som länsstyrelserna främst önskade vägledning om var säkerhetsaspekter kopplade till lagring och spridning av känsliga uppgifter, bedömning av vattenbehov och prioritering av vattenresurser, juridiska aspekter och frågor kring arbetsprocess och förankring.  Det som länsstyrelserna bedömer vara de främsta hoten mot vattenförsörjningen i sina respektive län är brist på reservvatten, sårbarheter i de tekniska anläggningarna, vattenbrist i den ordinarie vattenförsörjningen, samt kvalitetsproblem. Brist på reservvatten ses som ett problem i nästan alla län. Många kommuner har ingen eller begränsad tillgång till reservvatten om den ordinarie vattenförsörjningen av någon anledning inte fungerar. Tretton länsstyrelser uppgav att de använt sig av en rapport om vattenförsörjningsplaner som SGU gav ut 2010. En kommande vägledning bör beakta och utgå från denna rapport men behöver kompletteras med ny kunskap framför allt kring frågor om klimatförändringar och dess påverkan på dricksvattenförsörjningen. Förutom enkäten har centrala aktörer intervjuats om nyttan med regionala vattenförsörjningsplaner, vilka problem sådana bör kunna lösa, samt vad som är viktigt att behandla i en kommande vägledning.  Några slutsatser från intervjuerna är att det är viktigt att lyfta det strategiska arbetet inom regionen och att det bör finnas en tydlig koppling till utvecklingsplaner och mellankommunal samverkan. En regional vattenförsörjningsplan ska ha ett övergripande regionalt perspektiv för att främja samverkan över läns- och kommungränser. Det är viktigt att planen utvärderas och följs upp regelbundet. Ett viktigt syfte med regionala vattenförsörjningsplaner är att säkra vattenförsörjningen på lång sikt genom att integrera vattenförsörjningen i den fysiska planeringen.

Klimatförändringar och översvämningar, ökade miljökrav och en åldrad infrastruktur innebär ökade krav på kommunernas vatten- och avloppsverksamhet. Utanför verksamhetsområdet riskerar bristfälliga små avloppsanläggningar att sprida smittoämnen och bidra till att vattenförekomster inte uppnår god status. Kommunerna står inför stora investeringar för att nå en hållbar VAförsörjning. En strategisk och långsiktig VA-planering som omfattar både dricksvatten, spillvatten och dagvatten blir kommunens verktyg för att lyfta fram problem och prioritera åtgärder för att kostnadseffektivt möta de utmaningar som man står inför. Vägledningen är framtagen för att underlätta kommunernas planering för en trygg och hållbar VA-försörjning. Den ger konkreta råd för att komma igång och föreslår en stegvis planeringsprocess. Arbetssättet bygger på att börja med det som är tillgängligt, identifiera de strategiska frågorna och göra vägval inför den fortsatta planeringen.  Vägledningen beskriver de olika stegen i planeringsprocessen och vilka styrdokument den bör omfatta. VA-planeringen bör initieras med ett tydligt uppdrag till en förvaltningsövergripande arbetsgrupp med tillräckliga resurser (steg 1). Steg 2 är att utarbeta en VA-översikt som beskriver omvärldsfaktorer, nuläge, förutsättningar och framtida behov. Steg 3 är att beskriva strategiska vägval för hantering av olika frågor, som fastställs i en VA-policy. Själva VAplanen (steg 4) tas fram utifrån VA-översikten och VA-policyn och innehåller en plan för såväl den allmänna anläggningen som för VA-försörjningen utanför verksamhetsområdet. VA-planen tillämpas sedan genom att åtgärderna förs in i kommunens löpande budgetprocess. Arbetet enligt VA-planen följs sedan upp regelbundet och planen revideras lämpligen varje mandatperiod (steg 5).  En förutsättning för en lyckad VA-planering är att det finns en god kommunikation mellan politiker och tjänstemän från olika enheter inom kommunen. Det finns också ett stort värde i att samverka med länsstyrelser och grannkommuner för att utbyta erfarenheter. En väl genomförd VA-planering ger en beredskap och gör kommunen betydligt bättre rustad för att möta utmaningarna på VA-området och möjlighet att påverka utvecklingen i positiv riktning.