Change search
Refine search result
1 - 5 of 5
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the Create feeds function.
  • 1.
    Florén, Karl
    et al.
    Perfomers of environmental monitoring, Companies, Aquabiota Water Research AB.
    Wijkmark, Nicklas
    Perfomers of environmental monitoring, Companies, Aquabiota Water Research AB.
    Fyhr, Frida
    Perfomers of environmental monitoring, Companies, Aquabiota Water Research AB.
    Beltrán, José
    Perfomers of environmental monitoring, Companies, Aquabiota Water Research AB.
    Tano, Stina
    Perfomers of environmental monitoring, Companies, Aquabiota Water Research AB.
    Enhus, Carolina
    Perfomers of environmental monitoring, Companies, Aquabiota Water Research AB.
    Kartering av marina naturvärden i Västerbottens län2018Report (Other academic)
    Abstract [en]

    As a part of the mapping of the seafloor along the Swedish coasts performed by the Swedish Agency for Marine and Water Management, benthic ecosystem components and conservation values were mapped in high resolution in Västerbotten County. The mapping was performed with spatial modelling based on both already existing biological data as well data from new surveys performed within this project and continuous layers of physical, chemical and anthropogenic variables. In total 11 continuous maps of vegetation and epifauna, five maps of infauna, one map of whitefish fry, one map of Helcom Underwater Biotopes (HUB) and one map of conservation values were created.

  • 2.
    Florén, Karl
    et al.
    Perfomers of environmental monitoring, Companies, Aquabiota Water Research AB.
    Wijkmark, Nicklas
    Perfomers of environmental monitoring, Companies, Aquabiota Water Research AB.
    Fyhr, Frida
    Perfomers of environmental monitoring, Companies, Aquabiota Water Research AB.
    Tano, Stina
    Perfomers of environmental monitoring, Companies, Aquabiota Water Research AB.
    Beltrán, José
    Perfomers of environmental monitoring, Companies, Aquabiota Water Research AB.
    Kartering av bentiska naturvärden i Bottniska Viken2018Report (Other academic)
    Abstract [en]

    As a part of the mapping of the seafloor along the Swedish coasts performed by the Swedish Agency for Marine and Water Management, benthic ecosystem components and conservation values were mapped on a coarse level in the Gulf of Bothnia. The mapping was performed with spatial modelling based on both already existing biological data as well data from new surveys performed within this project and continuous layers of physical, chemical and anthropogenic variables. In total 17 continuous maps of vegetation and epifauna, seven maps of infauna and one map of total conservation values were created.

  • 3.
    Gullström, Martin
    et al.
    Perfomers of environmental monitoring, Universities, Stockholm University, SU, Department of Ecology, Environment and Plant Sciences.
    Sundblad, Göran
    Perfomers of environmental monitoring, Companies, Aquabiota Water Research AB.
    Mörk, Erik
    Svensk Ekologikonsult.
    Lilliesköld Sjöö, Gustaf
    Svensk Ekologikonsult.
    Naeslund, Mona
    Perfomers of environmental monitoring, Universities, Swedish University of Agricultural Sciences, SLU, Swedish Species Information Centre.
    Halling, Christina
    Perfomers of environmental monitoring, Universities, Swedish University of Agricultural Sciences, SLU, Swedish Species Information Centre.
    Lindegarth, Mats
    Institutionen för marina vetenskaper, Göteborgs universitet och Havsmiljöinstitutets enhet vid Göteborgs universitet.
    Utvärdering av videoteknik som visuell undervattensmetod för uppföljning av marina naturtyper och typiska arter: Metodsäkerhet, precision och kostnader2017Report (Other academic)
    Abstract [en]

    Nature conservation in Sweden is today strongly linked to nature conservation in the EU and is to a significant part regulated by various directives. The EU Habitat Directive is an important directive and focuses on conservation of biodiversity. This report presents a national study where the primary objective was to assess underwater video as a visual method for monitoring of marine habitats and typical species defined in the EU Habitat Directive. The overall goal is to develop a well-functioning and harmonized environmental monitoring program designated to protect and monitor our coasts and oceans. 

    The project is conducted within the framework of a joint project between the Swedish Agency for Marine and Water Management, the Swedish Environmental Protection Agency and the Swedish Species Information Centre, and the findings are the basis for the manual Visual underwater methods for monitoring of marine habitats and typical species (Havs- och vattenmyndigheten manus) and contribute to the project Biogeographic monitoring (contract 2574-13). The study was conducted during the summer of 2012 with the main objective to compare and evaluate data collected using four different photographic methods, two video analyzing methods and two still image analyses, among themselves and against data collected using SCUBA diving. Variables tested included taxonomic resolution, the ability to estimate various organisms’ coverage with good precision and the cost efficiency of the different methods. To get a general picture of the Swedish coast, five geographically dispersed areas were selected (from the Gulf of Bothnia in the northern Baltic Sea to the Koster archipelago near the Norwegian border). Within each area investigations were carried out on hard- and soft bottoms and included five replicates per bottom type. 

    The results show that SCUBA gives a higher taxonomic resolution than photographic methods, while video techniques where the whole film was analysed turned out to be better than image photography methods where a number of still images from the videos were analysed. Interesting from a monitoring perspective is that video analyses from the whole film showed equivalent precision and repeatability as SCUBA. Regarding costs, the findings showed that the photographic methods are clearly advantageous in comparison with SCUBA diving technique. To create a harmonized environmental monitoring instrument and to monitor marine habitats and typical species under the EU Habitat Directive underwater video can be regarded as an interesting and good option, as also other recent studies (e.g. Sundblad et al. 2013a, b, c) have indicated.

  • 4.
    Tano, Stina
    et al.
    Perfomers of environmental monitoring, Companies, Aquabiota Water Research AB.
    Forsman, Björn
    SSPA.
    Balosch, Alexandra
    SSPA.
    Andersson, Axel
    SSPA.
    Sjöfartens rumsliga behov och miljöpåverkan i Kattegatt: fördjupat underlag för svensk havsplanering2017Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    AquaBiota Water Research och SSPA genomfört en utredning med syfte att ge underlag till Havs- och vattenmyndighetens havsplaneringsuppdrag. Det i myndighetens planskiss föreslagna, förhållandevis rumsligt breda, användningsområdet för sjöfart i Kattegatt utvärderas utifrån både sjöfartens behov och utifrån naturhänsyn. 

    Utredningen analyserar den nuvarande trafiksituationen i avseende på fartygstrafikens karaktär och jämför denna med den förväntade fartygstrafiken efter genomförandet av föreslagna ruttsystemen i Kattegatt. De nya ruttsystemen syftar till ökad sjösäkerhet, viket uppnås genom att trafiken till/från Öresund respektive Stora Bält separeras genom att Öresundstrafiken hänvisas till en ny rutt närmare svenska kusten och genom att nord- och sydgående trafikflöden separeras i respektive led. Distansen i den nya rutten för trafik mot Öresund skiljer endast lite mot den idag nyttjade, men väntas ändå medföra en viss minskning av bränsleförbrukningen för denna trafik.

    Rapporten beskriver också de kartlagda naturvärdena i Kattegatt, med fokus på de värdefulla Natura 2000-områden som ligger inom eller i nära anslutning till farleder, trafiksepareringszoner och . Sjöfartens potentiella påverkan på naturmiljöerna inom de berörda områdena identifieras, och de påverkansfaktorer som bedöms vara relevanta diskuteras.

    Resultaten indikerar att bredden som anges för  i havsplanen i huvudsak bedöms vara väl dimensionerad och lokaliserad ursjösäkerhetssynpunkt, liksom ifråga om sjötrafikintressen. Justeringar rekommenderas dock för att anpassa området till de bredder och lokaliseringar som definieras av föreslagna nya trafiksepareringar, djupvattenleder och rekommenderade rutter. Föreslagna nya ruttsystem bedöms bidra till ökad sjösäkerhet och trafikbilden bedöms bli mer samlad med mindre trafik utanför farledsstråken. De farledsytor som definieras av de nya ruttsystemen bedöms därför också vara lämpliga för dimensionering av bredden på

    Eftersom flertalet marina naturvärden i området bedöms vara mycket sårbara och svårsanerade vid oljeutsläpp, anses en ökad sjösäkerhet vara viktig även ur naturvårdshänseende. Då det finns indikationer på att sjöfart kan påverka tumlare, och även andra organismer i havsområdet, är det eftersträvansvärt att bredden på  inte överstiger den bredd som krävs för en bibehållen sjösäkerhet. I övrigt rekommenderas att utreda möjligheterna att minska buller från sjöfarten i områden som anses särskilt känsliga för bullerpåverkan, och att följa upp värdefulla områden som tidigare inventerats i Kattegatt för att kunna utvärdera konsekvenserna av den förändrade fartygstrafikens påverkan. Utöver detta skulle en mer ingående analys behövas för att fastslå om de nya rutterna riskerar att leda till bottenpåverkan, och det är även av intresse att utvärdera om trålfiske inom de aktuella rutterna kan utgöra en risk för sjösäkerheten.

  • 5.
    Tano, Stina
    et al.
    Perfomers of environmental monitoring, Companies, Aquabiota Water Research AB.
    Forsman, Björn
    Perfomers of environmental monitoring, Companies, SSPA.
    Balosch, Alexandra
    Perfomers of environmental monitoring, Companies, SSPA.
    Andersson, Axel
    Perfomers of environmental monitoring, Companies, SSPA.
    Sjötrafikbelastning på Salvorev, norr om Gotland2017Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    AquaBiota Water Research och SSPA har, genomfört en utredning som syftar till att utreda de prognosticerade trafikförändringarna i Salvorevsområdet, samt sjöfartens konsekvenser för naturvärdena vid Salvorev, norr om Gotland.

    Utredningen avser specifikt de förändringar som förväntas då rutten mellan Hoburgs bank och Gotland inte längre används. Utredningen innefattar en beskrivning av nuvarande fartygstrafik i området samt en bedömning av hur sjöfarten över Salvorev skulle öka om fartyg framöver omdirigeras från rutten vid Hoburgs bank till leden väster om Gotland. Därtill görs en kvalitativ konsekvensbedömning med iakttagande av hur sjöfartens trafikmönster påverkar Natura 2000-områden, skyddsvärda habitat samt för området viktiga arter som alfågel och gråsäl.

    Resultaten visar att dagens sjötrafik vid Salvorev utgörs av ca 2 100 årliga passager, vilka domineras av passager inom den dubbelriktade farledskorridoren Two-way Route Salvorev, vilken även korsas av linjetrafik mellan Nynäshamn och Ventspils, Lettland. Det finns indikationer på att nuvarande trafik kan påverka naturvärdena i området negativt, men det är svårt att fastslå i vilken omfattning. Den förhöjda risken för oljeutsläpp i området illustrerar en ökad riskbild för känsliga naturvärden såsom övervintringsområden för alfågel, fartygspassager kan störa sjöfågel, och undervattensbuller kan till exempel ge negativa effekter på ung fisk.  

    Vid en omdirigering kan stora delar av den fartygstrafik som i dagsläget trafikerar rutten sydost om Gotland komma att adderas till den redan existerande trafiken vid Salvorev. Detta innebär en mycket omfattande ökning i antalet passager (16 000 årliga passager), en ökning av antalet fartyg med större djupgående, samt en möjlig ökning av fartygens medelhastighet i området. Sannolikheten för grundstötnings- och kollisionsolyckor antas öka med ökad passagefrekvens och ökad trafik med lastade oljetankfartyg medför risker för stora utsläpp med allvarliga miljökonsekvenser. Detta utgör också den huvudsakligt ökade risken för naturvärdena i området, då flertalet arter och biotoper bedöms som sårbara för oljeutsläpp. Särskilt för sjöfågel, som även kan komma att påverkas negativt av störningar uppkomna av det ökade antalet fartygspassager, bedöms detta utgöra en betydligt ökad risk för områdets naturvärden i jämförelse med dagens trafikläge. 

    Vattendjupet är ungefär samma vid passagen förbi Salvorev som mellan Gotland och Hoburgs bank, men den anvisade dubbelriktade farledszonen är bara omkring hälften så bred som passagen vid Hoburg. Den förtätade trafikbild som kan uppstå vid Salvorev kompliceras även av det idag diagonalt korsande stråket med trafik mellan Nynäshamn och Ventspils. Om de beskrivna omdirigeringsåtgärderna ska genomföras, rekommenderas därför att sjösäkerhetsmässiga frågor om bredden på farledszonen vid Salvorev och eventuella behov av förändrade routing-åtgärder utredas närmare.

1 - 5 of 5
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf