Change search
Refine search result
1 - 20 of 20
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the Create feeds function.
  • 1.
    Ahlsén, Jimmy
    et al.
    Perfomers of environmental monitoring, Companies, Marine Monitoring AB.
    Bergkvist, Johanna
    Perfomers of environmental monitoring, Companies, Marine Monitoring AB.
    Magnusson, Marina
    Perfomers of environmental monitoring, Companies, Marine Monitoring AB.
    Granmo, Åke
    Perfomers of environmental monitoring, Companies, Marine Monitoring AB.
    Undersökning av biota i anslutning till dumpade fartyg med kemisk ammunition2018Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    På uppdrag av Havs- och vattenmyndigheten har en undersökning utförts i ett dumpningsområde utanför Måseskär där fartyg lastade med kemiska stridsmedel (CWA) sänktes efter andra världskriget.

    Studien som utfördes av Marine Monitoring AB omfattade fiske efter fisk och skaldjur under 2016 och 2017 i anslutning till tidigare identifierade vrak. Kemiska analyser av de fångade organismerna utfördes av ALS Scandinavia AB och the Finnish Institute for Verification of the Chemical Weapons Convention, University of Helsinki (VERIFIN).

    Valet av målarter gjordes med avseende på deras kommersiella betydelse, födoval samt deras avgiftningsförmåga. Bland fiskar valdes torsk, rödtunga, gråsej, vitlinglyra och pirål och av skaldjur havskräfta och nordhavsräka. På grund av utebliven fångst av nordhavsräka under 2016 års undersökning analyserades det året även den bottenlevande valthornssnäckan.

    Två typer av försöksdesign användes. Den första frågeställningen var huruvida de fångade arterna var lämpliga som livsmedel. Fiske med garn gjordes därför i nära anslutning till och på vraken och räkburar placerades även i deras omedelbara närhet. Den andra frågan var om den intensiva bottentrålningen i området kunde medföra spridning av sedimentbundna kemiska stridsmedel till ett större område. Kräftburar placerades därför ut i ett område längs den dominerande strömriktningen.

    Resultaten från de kemiska analyserna från 2016 och 2017 års undersökningar visade på spår av nedbrytningsprodukter från de arsenikhaltiga stridsmedlen Clark I och/eller Clark II i 6 av 49 prover. Vävnadsprover från en havskräfta, två fiskar av arten rödtunga, samt tre samlingsprover av nordhavsräka gav utslag vid analysen. Inga kemiska stridsmedel kunde påvisas i övriga prover.

    De funna halterna är mycket låga men visar att dessa stridsmedel är sänkta i området, vilket är ny kunskap. Tidigare undersökningar (Sjöfartsverket, 1992 och Spiridonov, M.A., Zhamoida, V.A. 1999) har visat rester av nedbrytningsprodukter av senapsgas (thiodiglykol) och av arsener i sediment i dumpningsområdet.

    De låga halterna av Clark I och/eller Clark II i vävnaden hos individerna medför ingen ökad hälsorisk vid konsumtion (personlig kommunikation, Salomon Sand, Livsmedelsverket) men rester av kemiska stridsmedel bör inte finnas alls i organismerna. Detektion av rester av kemiska stridsmedel har varit koncentrerad kring de centrala delarna av det vrakområde som undersökts av Sjöfartsverket (2015).

    Det har under undersökningens gång varit fortsatt intensiv trålaktivitet inom området, men huruvida det har skett någon tydlig spridning av sedimentbundna kemiska stridsmedel utanför vrakområdet har inte kunnat fastställas.

  • 2.
    Cimbritz, Michael
    et al.
    Perfomers of environmental monitoring, Universities, Lund University.
    Mattsson, Ann
    Perfomers of environmental monitoring, Companies, Gryaab.
    Reningstekniker för läkemedel och mikroföroreningar i avloppsvatten: Redovisning av åtta projekt som fått medel från Havs- och vattenmiljöanslaget 2014-20172018Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    På uppdrag av regeringen har Havs- och vattenmyndigheten under åren 20142017 finansierat olika projekt för utveckling av reningsteknik i syfte att minska utsläpp av läkemedelsrester och andra svårnedbrytbara föroreningar från kommunala avloppsreningsverk. Sex olika forsknings- och utvecklingsprojekt har genomförts under ledning av forskare kopplade till RISE, Tekniska verken i Linköping, Högskolan Kristianstad, IVL Svenska Miljöinstitutet, Umeå universitet, Lunds universitet och Kungliga tekniska högskolan. I de olika projekten har även kommunala va-organisationer och företag haft centrala roller. Inom ramen för dessa projekt har omfattande försök genomförts, från laboratorieskala till långtidsförsök i fullskala vid avloppsreningsverk i olika delar av landet. Utöver dessa projekt har ytterligare två projekt genomförts inom ramen för utlysningen. Vid Högskolan Kristianstad utfördes en interkalibreringsstudie i syfte att uppnå ökad analyskvalitet och öka medvetenheten om problem förknippade med spåranalys av läkemedelsrester. Vid Lunds universitet genomfördes en omvärldsbevakning med en studieresa till Tyskland och Schweiz för att överföra kunskap och driftserfarenheter från avloppsreningsverk som kompletterats med avancerad rening.  Resultaten från projekten visar att det finns teknik som idag kan tillämpas på svenska kommunala avloppsreningsverk i syfte att avlägsna olika typer av mikroföroreningar, däribland läkemedelsrester. De tekniska lösningar som utvärderats baseras i huvudsak på ozonering eller filtrering genom aktivt kol samt olika kombinationslösningar. Lösningarna har i de flesta fall testats och utvärderats i nära samarbete med personal på avloppsreningsverk, vilket är en förutsättning för att kunna utvärdera teknikerna på ett trovärdigt sätt. Detta skapar goda förutsättningar för fungerande lösningar i stor skala. I ett av projekten har även källsorterande system studerats. Arbetet har i flera fall banat väg för nya forsknings- och utvecklingsprojekt där de parter som arbetat inom nuvarande utlysning kan bidra till och leda utvecklingen av framtidens avloppsvattenrening. Det gäller exempelvis ekotoxikologiska effekter av ozonering, utveckling och förståelse av tillämpningar baserade på aktivt kol och utveckling av analysteknik.  Genom regeringsuppdraget och arbetet i de olika projekten har det skapats en mycket stark plattform att bygga vidare på för införande av avancerad rening vid svenska avloppsreningsverk. I denna rapport beskrivs i korthet och i populärvetenskaplig form bakgrunden till arbetet och resultat från de olika projekten. Kostnader för olika reningstekniker har tagits fram och sammanfattas i rapporten som också erbjuder vägar vidare för den intresserade läsaren.

  • 3.
    Florén, Karl
    et al.
    Perfomers of environmental monitoring, Companies, Aquabiota Water Research AB.
    Wijkmark, Nicklas
    Perfomers of environmental monitoring, Companies, Aquabiota Water Research AB.
    Fyhr, Frida
    Perfomers of environmental monitoring, Companies, Aquabiota Water Research AB.
    Beltrán, José
    Perfomers of environmental monitoring, Companies, Aquabiota Water Research AB.
    Tano, Stina
    Perfomers of environmental monitoring, Companies, Aquabiota Water Research AB.
    Enhus, Carolina
    Perfomers of environmental monitoring, Companies, Aquabiota Water Research AB.
    Kartering av marina naturvärden i Västerbottens län2018Report (Other academic)
    Abstract [en]

    As a part of the mapping of the seafloor along the Swedish coasts performed by the Swedish Agency for Marine and Water Management, benthic ecosystem components and conservation values were mapped in high resolution in Västerbotten County. The mapping was performed with spatial modelling based on both already existing biological data as well data from new surveys performed within this project and continuous layers of physical, chemical and anthropogenic variables. In total 11 continuous maps of vegetation and epifauna, five maps of infauna, one map of whitefish fry, one map of Helcom Underwater Biotopes (HUB) and one map of conservation values were created.

  • 4.
    Florén, Karl
    et al.
    Perfomers of environmental monitoring, Companies, Aquabiota Water Research AB.
    Wijkmark, Nicklas
    Perfomers of environmental monitoring, Companies, Aquabiota Water Research AB.
    Fyhr, Frida
    Perfomers of environmental monitoring, Companies, Aquabiota Water Research AB.
    Tano, Stina
    Perfomers of environmental monitoring, Companies, Aquabiota Water Research AB.
    Beltrán, José
    Perfomers of environmental monitoring, Companies, Aquabiota Water Research AB.
    Kartering av bentiska naturvärden i Bottniska Viken2018Report (Other academic)
    Abstract [en]

    As a part of the mapping of the seafloor along the Swedish coasts performed by the Swedish Agency for Marine and Water Management, benthic ecosystem components and conservation values were mapped on a coarse level in the Gulf of Bothnia. The mapping was performed with spatial modelling based on both already existing biological data as well data from new surveys performed within this project and continuous layers of physical, chemical and anthropogenic variables. In total 17 continuous maps of vegetation and epifauna, seven maps of infauna and one map of total conservation values were created.

  • 5.
    Forsman, Björn
    et al.
    Perfomers of environmental monitoring, Companies, SSPA.
    Forsman, Nelly
    Perfomers of environmental monitoring, Companies, SSPA.
    Sjöfartsanalyser i havsplaneringen: Konsekvenser av möjlig omdirigering av fartygstrafik kring tre planerade vindbruksområden: Södra Skåne, Långgrund utanför Norrköping/Oxelösund och Campsgrund i Gävlebukten2017Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    I sitt uppdrag att ta fram havsplaner identifierar Havs- och vattenmyndigheten (HaV) bl.a. ytor för; användningsområde sjöfart. I vissa fall måste dessa anpassas till andra identifierade användningsområden, såsom exempelvis energiproduktion och planerade vindbruksprojekt. På uppdrag av HaV har SSPA analyserat möjliga omdirigeringsalternativ för sjöfarten kring tre olika planerade vindbruksområden genom att jämföra dagens sjötrafik och konsekvenserna av olika omdirigeringsalternativ vad avser bränsleförbrukning och -kostnader, tidsåtgång, avgasemissioner samt olycksrisker. 

    AIS-registreringar från 2016 och kompletterande fartygsdata används för att beräkna fartygens framdrivningsmotstånd, effektbehov samt bränsleförbrukning. Inverkan av vattendjupet på framdrivningsmotståndet beaktas särskilt och detaljerade djupdata hämtas från EMODnet. Bedömning av om och hur omdirigeringarna påverkar grundstötnings-  och kollisionsrisker görs med ledning av resultat framtagna med beräkningsprogrammet IWRAP Mk2. De tre analyserade områdena omfattar: 

    Södra Skåne – För trafikflödet med ca 16 000 fartygspassager per år mellan Falsterborev och Bornholmsgattet utreds omdirigering till en något sydligare rutt. Härigenom ökas avståndet till ett planerat vindkraftsområde söder om Trelleborg.  

    Långgrund utanför Norrköping/Oxelösund – Ca 850 fartyg per år passerar idag på olika rutter genom ett planerat vindkraftsområde och omdirigering till ett stråk söder om vindkraftsområdet utreds. 

    Gävlebukten – Ett vindkraftsområde utreds vid Campsgrund och omdirigeringsförslaget innebär att ca 1 400 fartygspassager samlas till ett stråk norr om grundet. För södra Skåne visar konsekvensberäkningarna för omdirigeringen på en mycket liten förbrukningsökning; ca 0,13 % och en förlängd passagetid av endast ca 1 minut. Grundstötningssannolikheten ökar inte nämnvärt av omdirigering jämfört med nuläget. Beräkningarna indikerar en liten ökning av kollisioner vid omkörningar men i praktiken bedöms ändå en föreslagen ny TSS bidra till ökad säkerhet och minskad kollisionsrisk för omdirigeringsalternativet.  För Långrund innebär omdirigeringen att ett fåtal fartyg får upptill 45 % längre distans, men totalt ökar förbrukningen med 13 % för trafik som berörs av omdirigeringen. Grundstötningsriskerna påverkas inte av omdirigeringen men IWRAP-beräkningarna indikerar en liten ökning av kollisionsrisker. Beräknad ökning kan delvis förklaras av förlängd distans. Nuvarande lokalisering av ankringsplats B innebär att omdirigerat trafikflöde kan komma att passera nära ankarliggare och omlokalisering bör övervägas. För Gävle innebär omdirigeringen förlängd distans av ca 1,3 nm, men medför ändå en minskning av den totala bränsleförbrukningen av ca 3,1 %, till följd av minskad inverkan av grunt vatten. Ökade marginaler till Campsgrund och grunda kustområden medför något mindre grundstötningsrisker, men beräkningarna indikerar något ökade kollisionsrisker genom att flera trafikflöden samlas. Farledsutrymmet kring det omdirigerade trafikflödet bedöms dock var tillräckligt för att säkerställa god kollisionssäkerhet.

  • 6.
    Franzén, Frida
    et al.
    Perfomers of environmental monitoring, Companies, DHI Sweden AB.
    Ivarsson, Mats
    Perfomers of environmental monitoring, Companies, DHI Sweden AB.
    Moreno, Patricia
    Perfomers of environmental monitoring, Companies, DHI Sweden AB.
    Wallentin, Erik
    Perfomers of environmental monitoring, Companies, DHI Sweden AB.
    Utvärdering projektverksamhet: ”De 5 stora”2016Report (Other academic)
    Abstract [en]

    The main task in this report has been to evaluate a number of projects designed to reduce the impact on eutrophication from farmlands by reducing the discharge of nutrients. The projects are de “5 stora” (The five great”), with funding from the havsmiljöanslaget, and in addition, three minor projects financed through LOVAfunding.      

    To facilitate comparable and robust project evaluations, an analysis-tool has been developed in parallel with the compilation of project data. The tool is used for evaluating the contribution from a project to environmental, economic and social sustainability. The overall assessment consists of a weighted sustainability index accompanied by a number of descriptive criteria.     

    The evaluation of the ”5 stora” reveals among many things the following: 

    • The most successful projects among de “5 stora” are Greppa Fosforn and Tullstorpsån. The evaluation shows that the indexes for the three sustainability dimensions are correlated (generally high) for most successful projects. This illustrates e.g. that the possibility to achieve the project objectives regarding measures (ecological sustainability) is enhanced when accompanied by a high level of acceptability and cooperation from local actors and land owners (social sustainability).  
    • Some project evaluations show high social indexes while the ecological and economic indexes are relatively. This might imply that the project has resulted in an increased level of acceptability, participation and knowledge which in turn is expected to foster continued engagement. One such example is Slätbaken where great effort has been invested into the development of cooperation and institutional arrangements.  
    • The outcome of the project evaluations can to a large extent be explained by the descriptive criteria focusing on how the projects have been executed and individual preconditions e.g. was the project initiated locally, regionally, nationally, or by an individual actor or a governmental agency.           
    • In order to draw statistically significant conclusion regarding project success factors and risk, a greater number of projects need to be evaluated. The analysis would provide a data set to facilitate statistical analysis yielding information on the connection between different features and successful projects.       

    A comparison between the evaluations of de ”5 stora” and the three LOVA-projects reveals the following:   

    • The sizes of the LOVA-budgets are in general only between 5 and 10% of the budgets in the larger projects. The LOVA-projects are thus much smaller but achieves approximately the same sustainability indexes as the bigger projects. 
    • In addition, the LOVA-projects were initiated locally, in two cases by a municipality.  
    • The smaller LOVA-projects might have an advantage by being adapted to, and designed for local needs facilitating local acceptability.   
    • Another important success factor among the LOVA-projects also mentioned above is the clear projects delimitation and in addition, that authorities and project owners have a clear agreement on the project focus.  
    • The smaller project does on the other hand lack the possibility to benefit from synergies offered by larger organizations, e.g. existing infrastructure, adjoining research projects etc.   

    Three recommendations is made based on the outcome of the project:   

    • The requirements regarding reporting of projects need to be more extensive. The compilation of data for evaluating de “5 stora” and the three LOVA-projects has revealed the need for improvements regarding the reporting of the projects. To facilitate the future project evaluation and prioritization of future projects at SwAM (Swedish Agency for marine and water management), the reporting from ongoing projects need to be much more comprehensive when it comes to describing achievements as well as economic and social circumstances. The reporting must at least be good enough to allow for evaluation of ecological, economic and social sustainability.  
    • Stricter requirements on applications regarding presentation of project implementation and organization. An important feature, at least in larger projects where the measures relies on voluntariness, is the creation of acceptability and participation. A thorough presentation already in the application on how the project plans to achieve vertical as well as lateral cooperation should therefore be a precondition for co-financing from Havs- och vattenmiljöanslaget (previously havsmiljöanslaget) and LOVA. The application should also clearly show what methods that are planned for stimulating participation, cooperation and dissemination of the project outcome.   
    • Evaluate a greater number of projects with the analysis tool In order to draw conclusions regarding success factors and risks on a more general level, a greater number of projects need to be evaluated with the analysis tool. A more comprehensive data set could be used for statistical analysis describing e.g. the dependence of individual criteria for project outcome in different circumstances. It could also be used to illustrate the relationship between uncertainty in reported project data and achieved sustainability indexes in varying projects. This would in turn yield information on what improvements of the reporting of projects that is most important in order to facilitate future project evaluations.
  • 7.
    Franzén, Frida
    et al.
    Perfomers of environmental monitoring, Companies, DHI Sweden AB.
    Ivarsson, Mats
    Perfomers of environmental monitoring, Companies, DHI Sweden AB.
    Wallentin, Erik
    Perfomers of environmental monitoring, Companies, DHI Sweden AB.
    Guide för utvärdering av projekt: ”De 5 stora”2016Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Denna vägledning för projektutvärdering är tänkt att användas tillsammans med huvudrapporten Utvärdering projektverksamhet – De fem stora, Havs- och vattenmyndighetens rapport 2016:5 och en Excel-mall för projektutvärdering. Utvärdering projektverksamhet - utvärderingsmall, Enveco rapport 2015:9. Varje delmoment i vägledningen innehåller hänvisningar till huvudrapporten där användaren kan finna mer och utförligare information om kriterier, poängskalor för bedömningar samt beräkningar av hållbarhetsindex. I huvudrapporten beskrivs även den teoretiska bakgrunden till metoden. I anslutning till de praktiska stegen för projektutvärdering som presenteras i guiden görs hänvisningar utvärderingsmallen i bilagan.

  • 8.
    Gullström, Martin
    et al.
    Perfomers of environmental monitoring, Universities, Stockholm University, SU, Department of Ecology, Environment and Plant Sciences.
    Sundblad, Göran
    Perfomers of environmental monitoring, Companies, Aquabiota Water Research AB.
    Mörk, Erik
    Svensk Ekologikonsult.
    Lilliesköld Sjöö, Gustaf
    Svensk Ekologikonsult.
    Naeslund, Mona
    Perfomers of environmental monitoring, Universities, Swedish University of Agricultural Sciences, SLU, Swedish Species Information Centre.
    Halling, Christina
    Perfomers of environmental monitoring, Universities, Swedish University of Agricultural Sciences, SLU, Swedish Species Information Centre.
    Lindegarth, Mats
    Institutionen för marina vetenskaper, Göteborgs universitet och Havsmiljöinstitutets enhet vid Göteborgs universitet.
    Utvärdering av videoteknik som visuell undervattensmetod för uppföljning av marina naturtyper och typiska arter: Metodsäkerhet, precision och kostnader2017Report (Other academic)
    Abstract [en]

    Nature conservation in Sweden is today strongly linked to nature conservation in the EU and is to a significant part regulated by various directives. The EU Habitat Directive is an important directive and focuses on conservation of biodiversity. This report presents a national study where the primary objective was to assess underwater video as a visual method for monitoring of marine habitats and typical species defined in the EU Habitat Directive. The overall goal is to develop a well-functioning and harmonized environmental monitoring program designated to protect and monitor our coasts and oceans. 

    The project is conducted within the framework of a joint project between the Swedish Agency for Marine and Water Management, the Swedish Environmental Protection Agency and the Swedish Species Information Centre, and the findings are the basis for the manual Visual underwater methods for monitoring of marine habitats and typical species (Havs- och vattenmyndigheten manus) and contribute to the project Biogeographic monitoring (contract 2574-13). The study was conducted during the summer of 2012 with the main objective to compare and evaluate data collected using four different photographic methods, two video analyzing methods and two still image analyses, among themselves and against data collected using SCUBA diving. Variables tested included taxonomic resolution, the ability to estimate various organisms’ coverage with good precision and the cost efficiency of the different methods. To get a general picture of the Swedish coast, five geographically dispersed areas were selected (from the Gulf of Bothnia in the northern Baltic Sea to the Koster archipelago near the Norwegian border). Within each area investigations were carried out on hard- and soft bottoms and included five replicates per bottom type. 

    The results show that SCUBA gives a higher taxonomic resolution than photographic methods, while video techniques where the whole film was analysed turned out to be better than image photography methods where a number of still images from the videos were analysed. Interesting from a monitoring perspective is that video analyses from the whole film showed equivalent precision and repeatability as SCUBA. Regarding costs, the findings showed that the photographic methods are clearly advantageous in comparison with SCUBA diving technique. To create a harmonized environmental monitoring instrument and to monitor marine habitats and typical species under the EU Habitat Directive underwater video can be regarded as an interesting and good option, as also other recent studies (e.g. Sundblad et al. 2013a, b, c) have indicated.

  • 9.
    Hammar, Jonatan
    et al.
    Perfomers of environmental monitoring, Companies, Medins Havs och Vattenkonsulter AB.
    Mattsson, Martin
    Perfomers of environmental monitoring, Companies, Medins Havs och Vattenkonsulter AB.
    Möjliga klimatrefugier i Östersjön baserat på två olika scenarier: Kunskapsunderlag för havsplanering2017Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Havs- och vattenmyndigheten har i uppdrag att ta fram förslag på statliga havsplaner som ska visa den mest lämpliga användningen i olika havsområden. Planering är att ta fram en riktning för framtiden. Klimatförändringar är ett omfattande hot mot havets ekosystem, särskilt i Östersjön. Därför bör både förebyggande av och anpassning till klimatförändringarna återspeglas i havsplaneringen.

    Generellt framträder en trend där utbredningen för saltvattenberoende arter vandrar söderut medan arter beroende av kallt vatten vandrar norrut och ner i djupled. Den generella bilden av Östersjön baserat på de olika scenarierna visar på ett hav under snabb förändring och stora skillnader kommer att kunna ses i Östersjöns ekosystem framöver. Detta kommer att ske gradvis och troligen resultera i att Egentliga Östersjön sakta kommer att förlora stora delar av sin marina vegetation och möjligen övergå till mer sötvattenassocierade arter.

    Rapporten har identifierat ett flertal områden som potentiella klimatrefugier kopplat till specifika arter och som ett led i detta arbete bör utpekade områden följas upp av en grundlig inventering av respektive områden för att kontrollera att de framarbetade områdena fyller sin funktion som klimatrefug. De bör även utföras återkommande undersökningar inom varje klimatrefugium för att kontrollera att området upprätthåller sin funktion som klimatrefug.

    Det bör poängteras att denna analys är utförd på enstaka arter och faktorer och för att öka kvalitén på resultaten är det önskvärt med en utvidgad studie som tar hänsyn till fler arter och faktorer och även interaktionen mellan olika arter. En sådan utvidgad studie innebär ett omfattande arbete men bedöms vara av stor vikt för Östersjöns framtid.

  • 10.
    Hasselström, Linus
    et al.
    Perfomers of environmental monitoring, Companies, Anthesis Sweden.
    Cole, Scott
    Perfomers of environmental monitoring, Companies, Anthesis Sweden.
    Löfmarck, Anna
    Perfomers of environmental monitoring, Companies, Anthesis Sweden.
    Samhällsekonomisk konsekvensanalys av förslag till havsplan Östersjön2019Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Den 14 mars 2019 publicerade HaV förslag på havsplaner för de tre havsplans­områden, Bottniska viken, Västerhavet och Östersjön. Havsplanernas syfte är att bidra till en långsiktigt hållbar utveckling.

    Denna rapport redovisar ekonomiska aspekter av hållbarhet genom att presentera en samhällsekonomisk konsekvensanalys av granskningsförslaget för havsplan Östersjön. Samhällsekonomiska konsekvenser kan uppstå på många sätt till följd av havsplaneringen, och har dels att göra med marknadsvärden och dels att göra med bredare välfärdseffekter som inte visar sig på marknader. Ekosystemtjänster och näringslivseffekter hänger ihop med varandra. Analysen i rapporten bygger på att identifiera och värdera dessa konsekvenser.

  • 11.
    Hertonsson, Pia
    et al.
    Perfomers of environmental monitoring, Companies, Ekoll AB.
    Nyström, Per
    Perfomers of environmental monitoring, Companies, Ekoll AB.
    Stenberg, Marika
    Perfomers of environmental monitoring, Companies, Ekoll AB.
    Åtgärdsprogram för temporära sötvatten: med fokus på organismer i naturbetesmarker, hällkar och alvarmiljöer2019Report (Other academic)
    Abstract [en]

    This Action plan focuses on the preservation of temporary freshwaters occurring in pastures, rock pools and on Nordic alvar, as well as the organisms dependent on these habitats. Temporary waters are small, stagnant areas of freshwater which have a high probability of drying out on a yearly basis. It includes a wide range of habitats, ranging from small rain puddles to larger wetlands. These temporary habitats are either entirely groundwater fed or created by water from precipitation. Temporary waters are typically formed in depressions in the landscape or in the bedrock.   Today temporary waters with high biological values have become rare, primarily due to the historical draining of the landscape in favour of more arable land. Furthermore, some temporary habitats located in rock-pools were subjected to acid rain in the 1970s and 1980s, having had negative effects on the fauna and flora.  This action plan pays special attention to four target species that all are dependent on temporary waters for their survival; the diving beetle Hydaticus continentalis, the tadpole shrimps Triops cancriformis and Lepidurus apus and the clam shrimp Limnadia lenticularis. They all have in common being listed on the Swedish Red list in 2015, but also that their ecology, distribution and habitat requirements in Sweden are poorly known.   

    The guidelines in this Action plan are effective from 2019 to 2023 and include several measures that should lead to improved knowledge and improved conditions for the temporary freshwaters and their organisms. The long-term goal of the action plan is to improve the general knowledge and distribution of temporary freshwaters in the landscape, in particular of those harbouring any of the target species. In addition to this, an important challenge is to increase the awareness of authorities and the public about temporary habitats and their unique fauna. To succeed in this, their existence in the landscape as important habitats for biodiversity must be generally accepted, and guidelines to preserve these habitats must be given.  

    The short-term goal of the action plan is to identify and characterise existing and potential temporary freshwaters for the target species, with traditional mapping methods as well as with supplementary environmental DNA (eDNA) monitoring.  The Action plan proposes for instance the following actions: 

    Create or restore at least 20 habitats for each habitat type.  

    Inventory of known and historic localities of the target species   

    Inventory of target species by means of eDNA in temporary waters 

    Educate unexperienced inventors, as well as personnel working with advice and management at local and regional authorities 

    Present strategies to reduce conflicts between creation of permanent waters and the conservation of temporary waters 

    Write a literature review that result in guidelines for monitoring and conservation of temporary habitats and their organisms. 

    Re-introduce target species where there may be requisites for a longterm conservation.  

    Form at least four protected areas (e.g. nature reserves) to benefit the target species  The expected costs for the conservation measures, to be funded from the Swedish Agency for Water and Marine management allocation for action plans is estimated at € 184 000 during the actions plans' validity period 2019-2023.  

  • 12.
    Ivarsson, Mats
    et al.
    Perfomers of environmental monitoring, Companies, COWI.
    von Bahr, Emelie
    Perfomers of environmental monitoring, Companies, COWI.
    Magnussen, Kristin
    Perfomers of environmental monitoring, Companies, Menon Economics AS.
    Navrud, Ståle
    Perfomers of environmental monitoring, Companies, Menon Economics AS.
    Delregional analys Gävlebukten: Samhällsekonomisk konsekvensanalys av delområde i Bottenhavet utifrån samrådsförslag för havsplan Bottniska viken2018Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Samhällsekonomisk konsekvensanalys av delområde i Bottenhavet utifrån samrådsförslag för havsplan Bottniska viken.

    Bakgrund

    Genom miljöbalken(1998:808) och havsplaneringsförordningen(2015:400) har Sverige införlivat EU:s ramdirektiv för havsplanering (2014/89/EU) i svensk lagstiftning. Enligt miljöbalken ska det finnas tre statliga havsplaner – en för Bottniska viken, en för Östersjön och en för Västerhavet. Planerna ska ge vägledning till myndigheter och kommuner vid planläggning och prövning av anspråk på användning av området. Havsplanerna ska omfatta Sveriges ekonomiska zon och de områden som inte ingår i fastigheter i svenskt territorialhav från en nautisk mil utanför den baslinje som avses i lagen om Sveriges sjöterritorium (2017: 1272). Havsplanerna beslutas av regeringen. Enligt havsplaneringsförordningen ska Havs- och vattenmyndigheten ta fram förslag till havsplaner med hjälp av berörda länsstyrelser och med stöd från nationella myndigheter som ska bistå med underlag för planeringen. Planförslaget ska integrera miljömål samt näringspolitiska och sociala mål.

    De tre havsplanerna ska bedömas utifrån vilka konsekvenser användningen kan antas få. En miljökonsekvensbeskrivning (MKB) har upprättats och en samlad hållbarhetsbedömning har tagits fram där även ekonomiska och sociala konsekvenser redovisas. Havsplaneringen är en process som genomförs över flera år och som kan beskrivas i cykler. Processen omfattar flera olika steg från informationsinsamling och nulägesanalys till planering där havsplanerna utgör resultaten av planeringsprocesserna. Havs- och vattenmyndighetens målsättning är att förslag till havsplaner ska överlämnas till regeringen år 2019.

    Inför samrådsfasen kring de föreslagna havsplanerna (februari – augusti 2018) har COWI AB på uppdrag av Havs- och vattenmyndigheten vidareutvecklat de miljökonsekvensbeskrivningar och den hållbarhets-bedömning som tagits fram tidigare i planeringsprocessen. Som stöd i metodutvecklingsarbetet har två delregionala studier utförts parallellt, en för Gävlebukten (denna rapport) och en rapport för ett område i Kattegatt, Västerhavet (Havs- och vattenmyndigheten, 2018f). I respektive område tillämpas en metod för ekosystemtjänstanalys som sedan utgör en del av underlaget i samhällsekonomiska konsekvensanalyser av att tillämpa havsplanerna.

  • 13.
    Ivarsson, Mats
    et al.
    Perfomers of environmental monitoring, Companies, COWI.
    von Bahr, Emelie
    Perfomers of environmental monitoring, Companies, COWI.
    Magnussen, Kristin
    Perfomers of environmental monitoring, Companies, Menon Economics AS.
    Navrud, Ståle
    Perfomers of environmental monitoring, Companies, Menon Economics AS.
    Delregional analys Kattegatt: Samhällsekonomisk konsekvensanalys av delområde i Kattegatt utifrån samrådsförslag havsplan Västerhavet2018Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Den 15 februari 2018 publicerade HaV samrådsförslag på havsplaner för de tre havsplansområden, Bottniska viken, Västerhavet och Östersjön. Inför samrådet gav HaV uppdrag till extern part att bedöma planförslag ur ett hållbarhetsperspektiv relaterat till ekosystemtjänster, miljömässiga och sociala aspekter. Inom ramen för detta uppdrag genomfördes två delregionala analyser.

    Samhällsekonomiska konsekvenser kan uppstå på många sätt till följd av havsplaneringen, och har dels att göra med marknadsvärden och dels att göra med bredare välfärdseffekter som inte visar sig på marknader. Ekosystemtjänster och näringslivseffekter är nära sammankopplade. I rapporten presenteras och värderas nyttor och konsekvenser avseende ekonomiska aspekter av hållbarhet i delområde i Kattegatt och samrådsförslag havsplan Västerhavet.

  • 14.
    Kinell, Gerda
    et al.
    Enveco Environmental Economics Consultancy.
    Söderqvist, Tore
    Enveco Environmental Economics Consultancy.
    Moreno-Arancibia, Patricia
    Perfomers of environmental monitoring, Companies, DHI Sweden AB.
    Liungman, Olof
    Perfomers of environmental monitoring, Companies, DHI Sweden AB.
    Ahrensberg, Nick
    Perfomers of environmental monitoring, Companies, DHI Sweden AB.
    Marine litter in Sweden: A study for the Economic and Social Analysis of the Initial Assessment of the Marine Strategy Framework Directive2012Report (Other academic)
    Abstract [en]

    The initial assessment (IA) of the implementation of the EU Marine Strategy Framework Directive (MSFD) includes an economic and social analysis (ESA). This analysis is about two areas: (1) the use of marine waters and (2) the cost of degradation of the marine environment. Marine litter is one descriptor relevant for assessing good environmental status (GES) within the MSFD. Based on the ecosystem approach this report provides information on marine litter in Sweden involving status of marine litter (amounts, composition, sources etc.), how marine litter affects the provision of ecosystem services and costs and benefits connected to marine litter. This report is based on a literature review and a survey carried out in October 2011 to Swedish organizations causing marine litter or affected by marine litter. From the literature review and the survey it was evident that there is a general lack of data on the status of marine litter in Sweden as well as a lack of socioeconomic data describing effects of marine litter. The literature review and the survey also show that marine litter is an urgent environmental problem that causes negative effects on the provision of ecosystem services and causes costs to affected organizations and to society as a whole.     The lack of data on marine litter might be explained by the fact that there is no uniform way in which marine litter is monitored and measured in Sweden. The data found of amounts of marine litter in Sweden only covered the coast of the North Sea and no data were found for the coast of the Baltic Sea. Data on composition of litter showed that the litter commonly consists of plastic, packages, oil cans and fishing equipment etc. The most important sources of marine litter are both based on land and at sea and involve the fishing industry, shipping sector, tourism sector and other recreational activities.Several ecosystem services are judged to be affected by marine litter including supporting, regulating, provisioning and cultural ecosystem services. There are however several policy instruments in place for handling marine litter. The main sources of marine litter are also covered by the current legislation. Marine litter and effects of marine littering has however been apparent in the literature review and the survey in this report. This indicates that the current policy instruments might be inefficient or need to be complemented. The development of marine litter is uncertain and is likely to depend of the drivers of marine litter. Potential drivers of marine litter are closely related to the sources of marine litter and probably involve changes in consumption levels (affecting the use of packages), coastal and marine recreation and tourism, commercial fishing and shipping.   Data on cost of degradation due to marine litter are scarce and the data collected only covered the coast of the North Sea. Cost data indicate that cleaning the beaches from marine litter in the province of Bohuslän in the northern part of the Swedish west coast costs about 5-10 MSEK yearly based on data from the survey and over 10 MSEK based on data from the literature review. Data on benefits of reduced marine litter are even more scarce. The benefits of reduced marine litter involve increased aesthetic values, increased possibilities for coastal and marine recreational and tourism.

  • 15.
    Leonardsson, Kjell
    et al.
    Perfomers of environmental monitoring, Universities, Swedish University of Agricultural Sciences, SLU.
    Blomqvist, Mats
    Perfomers of environmental monitoring, Companies, Hafok AB.
    Utvärdering av provtagningsprogram i den fria vattenmassan i marin miljö2018Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Syftet har varit att undersöka om övervakningen är dimensionerad för att kunna följa upp miljömålen och för att göra bedömningar av miljötillståndet inom ramen för vatten- och havsmiljödirektivet. Programmet ska klara av att upptäcka relevanta trender, såväl lokala, regionala som storskaliga och samtidigt ge tillförlitliga svar på miljötillståndet i enskilda vattenförekomster. För att utvärdera olika provtagningsdesigner behövs varianskomponenter som återger variationen i tid och rum på olika skalor för var och en av variablerna.

    Resultaten visade att dagens övervakningsprogram är väldimensionerat för att kunna upptäcka måttligt stora trender inom 10 år, 2-5 % per år, för många av variablerna. Detta gäller i första hand storskaliga trender, dvs kust kontra utsjö inom varje bassäng, men i många fall även regionala (typområde) och lokala (station) trender. Ett undantag var klorofyll a, för vilken det skulle krävas trender på minst 10 % per år för att kunna upptäckas med 80 % statistisk styrka inom 10 år. Dagens övervakningsprogram framstod som kraftigt underdimensionerat för att kunna göra tillförlitliga tillståndsbedömningar inom ramen för vatten- och havsmiljödirektivet, med undantag av syre i bottenvatten.

    Eftersom flaskhalsen utgörs av kravet på tillförlitliga tillståndsbedömningar skulle det behövas en kraftig resursförstärkning för att öka den rumsliga och tidsmässiga replikeringen i merparten av typ- och bedömningsområdena. Vissa åtgärder kan dock vidtas för att förbättra precisionen i tillståndsbedömningarna utan ytterligare provtagning.

  • 16.
    Nilsson, Carin
    et al.
    Perfomers of environmental monitoring, Companies, Medins Havs och Vattenkonsulter AB.
    Kyrkander, Tina
    Örnborg Kyrkander biologi & miljö.
    Johansson, Karin
    Perfomers of environmental monitoring, Companies, Medins Havs och Vattenkonsulter AB.
    Örnborg, Jonas
    Örnborg Kyrkander biologi & miljö.
    Utvärdering av gynnsam bevarandestatus i sjöar: Vattenväxtinventering av tio sjöar i södra och mellersta Sverige 20162017Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Havs- och vattenmyndigheten har gett Medins havs- och vattenkonsulter AB i uppdrag att inventera tio sjöar med avseende på vattenväxter. Undersökningen omfattade även siktdjup och vattenkemiska analyser. 

    Sjöarna som är fördelade från Skåne till Dalarna är naturtypsklassade enligt art- och habitatdirektivet (Ecke 2012). Sex av sjöarna är klassade som naturtypen näringsfattiga slättsjöar (3110) eller ävjestrandssjöar (3130), en är klassad som kransalgssjö (3140) och tre är klassade som naturligt näringsrika sjöar (3150). Naturtyp 3110 och 3130 har inte separerats då de inte har bedömts vara möjliga att skilja åt i det tillgängliga underlagsmaterialet. Syftet med undersökningen var att ge underlag för en bedömning av naturtypernas bevarandestatus.

    Inventeringen har utförts av Medins havs- och vattenkonsulter och Örnborg Kyrkander biologi & miljö under juli och augusti 2016. Resultatet av undersökningen visade att kransalgssjön (3140) och de tre naturligt näringsrika sjöarna (3150) hade en vattenvegetation som visade på en gynnsam bevarandestatus för naturtypen. När det gäller de näringsfattiga slättsjöarna (3110) eller ävjestrandsjöarna (3130) var det endast två sjöar vars vattenvegetation indikerade gynnsam bevarandestatus. För naturtypens övriga sjöar var det tveksamt om de hade en gynnsam bevarandestatus med avseende på vegetationen. Flertalet av naturtypen 3110/3130 bedömdes snarare utgöra naturtyp 3130 ävjestrandsjöar än naturtyp 3110 näringsfattiga sjöar. I flera av sjöarna var sannolikt branta stränder och brist på lämpligt bottensubstrat, i kombination med ett begränsat siktdjup, begränsande för naturtypernas karaktäristiska kortskottsvegetation. I ett fall var förekomst av en främmande art- och regleringspåverkan bidragande till att bevarandestatusen inte bedömdes som gynnsam.  

  • 17.
    Sundberg, Per
    et al.
    Perfomers of environmental monitoring, Companies, SeAnalytics AB.
    Obst, Matthias
    Perfomers of environmental monitoring, Companies, SeAnalytics AB.
    Bourlat, Sarah J.
    Perfomers of environmental monitoring, Companies, SeAnalytics AB.
    Bergkvist, Johanna
    Perfomers of environmental monitoring, Companies, Marine Monitoring AB.
    Magnusson, Marina
    Perfomers of environmental monitoring, Companies, Marine Monitoring AB.
    Utvärdering av ny övervakning av främmande arter: Metodjämförelse mellan traditionell och DNA-baserad identifiering2018Report (Other academic)
    Abstract [en]

    Global shipping carries over 90 percent of world goods and is expected to play an increasing role in the future in terms of global trade. Shipping affects the environment in various ways, one being the transfer of harmful aquatic organisms and pathogens with ballast water releases. The significance of ballast water as a vector for foreign and invasive alien species (IAS) eventually led to the adoption of the UN International Convention for the Control and Management of Ship’s Ballast Water and Sediments. The Convention entered into force in September 2017, and states that the spread of harmful (invasive) species with ships' ballast water and sediment shall be prevented and ultimately eliminated. It is the responsibility of ships in international traffic to install facilities for the management of ballast water, although it is possible to apply for exemption subject to certain conditions. In order to apply for exemption, listed IAS which are likely to be spread by ship transport must be investigated in current ports. Port surveys are also important for management purposes.   

    In this report, traditional methods are compared with novel approaches of conducting fauna surveys in port areas. To this end, plankton and benthos samples were taken and then manually sorted to identify all specimens to species or higher taxonomic level (genus, family, phylum). At the same time, parallel samples were processed with a genomic approach where DNA was extracted from bulk samples without previous sorting, and species were identified based on DNA metabarcoding. DNA was sequenced using next generation sequencing techniques (Illumina), and the resulting sequences were matched against taxonomic reference sequences from public archives and target species databases.  The traditional method found 212 taxa overall, of which 131 taxa (62 percent) could be identified to species level. Four of these are listed as nonindigenous/invasive alien, and two of them are on the target species list of the HELCOM/OSPAR area: Mnemiopsis leydi och Crassostrea gigas. The DNA method recognized 153 taxa, of which 119 taxa (77 percent) could be determined to species level. This approach found five invasive alien species, all on the target species list : Acartia tonsa, Crassostrea gigas, Crepidula fornicata, Amphibalanus improvisus and Caprella mutica. Mnemiopsis leydi had been excluded from the plankton samples before they were put into ethanol and prepared for DNA extractions. Of the EU list of IAS where only one marine species exists, no match was made.  More species were identified from the settling plates (75 percent) and the benthic samples (82 percent), using the manual method compared to the DNAbased (56 percent and 64 percent respectively). However, when it comes to the zooplankton, the DNA based method identified more species (66 percent), compared to the traditional approach (9 percent) and found four invasive alien species, compared to none in the case of the traditional method. The DNA based method found three invasive species in the benthic sample, compared to none analysed by the traditional method.   A conclusion of the comparison between the two methods is that the traditional method found, and identified, more species in general. However, the DNA based method found (i) more invasive alien species (higher specificity); (ii) found invasive alien species more often (higher taxonomic sensitivity); and (iii) could detect invasive alien species in the plankton samples (early warning).

  • 18.
    Söderqvist, Tore
    et al.
    Enveco Environmental Economics Consultancy.
    Soutukorva, Åsa
    Enveco Environmental Economics Consultancy.
    Moreno-Arancibia, Patricia
    Perfomers of environmental monitoring, Companies, DHI Sweden AB.
    Liungman, Olof
    Perfomers of environmental monitoring, Companies, DHI Sweden AB.
    Ahrensberg, Nick
    Perfomers of environmental monitoring, Companies, DHI Sweden AB.
    Paulsson, Lars
    Resurs AB.
    Marine tourism and recreation in Sweden: A study for the Economic and Social Analysis of the Initial Assessment of the Marine Strategy Framework Directive2012Report (Other academic)
    Abstract [en]

    This report provides input regarding the marine recreation and tourism components of the ecosystem service approach to the Economic and Social Analysis of the Initial Assessment of the EU Marine Strategy Framework Directive. The main content of the report is the following. See also Figure 0.1 for an illustration that also provides an interpretation of the report in terms of the Drivers-Pressure-State-Impact-Response (DPSIR) framework.  Chapter 1 presents the general methodology followed in the report. It also gives an introduction to Swedes’ recreation in or at the sea.  Chapter 2 presents a number of definitions related to marine recreation and tourism. Six sectors of marine tourism are identified:  A. Cruise-ship traffic in marine waters B. International passenger ferry traffic in marine waters C. National passenger ferry traffic in marine waters D. Other commercial passenger transportation in marine waters E. Leisure boating in marine waters F. Holiday housing associated with marine recreation G. Commercial accommodation (e.g. hotels, camping sites, etc.) associated with marine recreation H. Same-day visits associated with marine recreation  For sectors A-E, the connection to marine waters is unambiguous since the activities in these sectors take place in marine waters. Sectors F-H have a less direct connection but are still relevant to include because a substantial proportion of these sectors is likely to depend on the enjoyment of marine recreation. However, including sectors F-H requires a reasonable and objective delimitation of these sectors. It was chosen to use  two alternative geographical definitions for these sectors; one (called MAX) that is likely to result in an overestimate of the sectors in relation to their association with marine recreation and one (called MIN) that is likely to result in an underestimate. The MAX definition is to include those parts of sectors F-H which are located in Swedish coastal municipalities or on islands in marine waters. The MIN definition is to include those parts of sectors F-H which are located in subdrainage basins that drain directly into coastal or transitional water bodies (typology from the Water Framework Directive, 2000/60/EG) (delavrinningsområden som avvattnas direkt till kustvattenförekomster eller övergångsvatten) or on islands in marine waters. Based on the classification of marine ecosystem services in Garpe (2008) and SEPA (2009) and a survey of people’s use of marine waters (SEPA, 2010a, 2010b), Chapter 2 identifies the following seven subcategories of the ecosystem service C1 Enjoyment of recreational activities:  C1.1  Swimming C1.2  Diving C1.3  Windsurfing, water skiing C1.4  Boating C1.5  Fishing C1.6 Being at the beach or seashore for walking, picnicking, sunbathing, visiting touristic or cultural sites, etc. C1.7  Using water-based transportation  Chapter 3 describes the extent of use of Swedish marine waters by the sectors of marine tourism. The findings are summarized in Tables 0.1 and 0.2, where the former is based on the MIN definition for sectors E-H and the latter is based on the MAX definition for these sectors. When interpreting the figures, note that turnover and employment are defined differently for the different sectors: For sector A, they are about passengers’ expenditures ashore and the jobs these expenditures create; for sectors B-D, turnover and employment are for the companies found in these sectors – for employment this implies an underestimation because a substantial part of the employment is accounted for in the country where ships are registered; and for sectors E-H, turnover and employment are about tourists’ spending when boating, having holiday housing, making use of commercial accommodation and making same-day visits and the jobs associated with this turnover. The tables illustrate the considerable extent of coastal and marine tourism in Sweden. For example, the estimated turnover of this part of the Swedish tourism industry is between SEK 58 578 million (MIN) and SEK 75 153 million. The turnover of the Swedish tourist industry as a whole in 2010 was SEK 255 000 million (Tillväxtverket, 2011), which means that coastal and marine tourism accounted for between 23 % (MIN) and 29 % (MAX) of the total turnover.

  • 19.
    Tano, Stina
    et al.
    Perfomers of environmental monitoring, Companies, Aquabiota Water Research AB.
    Forsman, Björn
    SSPA.
    Balosch, Alexandra
    SSPA.
    Andersson, Axel
    SSPA.
    Sjöfartens rumsliga behov och miljöpåverkan i Kattegatt: fördjupat underlag för svensk havsplanering2017Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    AquaBiota Water Research och SSPA genomfört en utredning med syfte att ge underlag till Havs- och vattenmyndighetens havsplaneringsuppdrag. Det i myndighetens planskiss föreslagna, förhållandevis rumsligt breda, användningsområdet för sjöfart i Kattegatt utvärderas utifrån både sjöfartens behov och utifrån naturhänsyn. 

    Utredningen analyserar den nuvarande trafiksituationen i avseende på fartygstrafikens karaktär och jämför denna med den förväntade fartygstrafiken efter genomförandet av föreslagna ruttsystemen i Kattegatt. De nya ruttsystemen syftar till ökad sjösäkerhet, viket uppnås genom att trafiken till/från Öresund respektive Stora Bält separeras genom att Öresundstrafiken hänvisas till en ny rutt närmare svenska kusten och genom att nord- och sydgående trafikflöden separeras i respektive led. Distansen i den nya rutten för trafik mot Öresund skiljer endast lite mot den idag nyttjade, men väntas ändå medföra en viss minskning av bränsleförbrukningen för denna trafik.

    Rapporten beskriver också de kartlagda naturvärdena i Kattegatt, med fokus på de värdefulla Natura 2000-områden som ligger inom eller i nära anslutning till farleder, trafiksepareringszoner och . Sjöfartens potentiella påverkan på naturmiljöerna inom de berörda områdena identifieras, och de påverkansfaktorer som bedöms vara relevanta diskuteras.

    Resultaten indikerar att bredden som anges för  i havsplanen i huvudsak bedöms vara väl dimensionerad och lokaliserad ursjösäkerhetssynpunkt, liksom ifråga om sjötrafikintressen. Justeringar rekommenderas dock för att anpassa området till de bredder och lokaliseringar som definieras av föreslagna nya trafiksepareringar, djupvattenleder och rekommenderade rutter. Föreslagna nya ruttsystem bedöms bidra till ökad sjösäkerhet och trafikbilden bedöms bli mer samlad med mindre trafik utanför farledsstråken. De farledsytor som definieras av de nya ruttsystemen bedöms därför också vara lämpliga för dimensionering av bredden på

    Eftersom flertalet marina naturvärden i området bedöms vara mycket sårbara och svårsanerade vid oljeutsläpp, anses en ökad sjösäkerhet vara viktig även ur naturvårdshänseende. Då det finns indikationer på att sjöfart kan påverka tumlare, och även andra organismer i havsområdet, är det eftersträvansvärt att bredden på  inte överstiger den bredd som krävs för en bibehållen sjösäkerhet. I övrigt rekommenderas att utreda möjligheterna att minska buller från sjöfarten i områden som anses särskilt känsliga för bullerpåverkan, och att följa upp värdefulla områden som tidigare inventerats i Kattegatt för att kunna utvärdera konsekvenserna av den förändrade fartygstrafikens påverkan. Utöver detta skulle en mer ingående analys behövas för att fastslå om de nya rutterna riskerar att leda till bottenpåverkan, och det är även av intresse att utvärdera om trålfiske inom de aktuella rutterna kan utgöra en risk för sjösäkerheten.

  • 20.
    Tano, Stina
    et al.
    Perfomers of environmental monitoring, Companies, Aquabiota Water Research AB.
    Forsman, Björn
    Perfomers of environmental monitoring, Companies, SSPA.
    Balosch, Alexandra
    Perfomers of environmental monitoring, Companies, SSPA.
    Andersson, Axel
    Perfomers of environmental monitoring, Companies, SSPA.
    Sjötrafikbelastning på Salvorev, norr om Gotland2017Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    AquaBiota Water Research och SSPA har, genomfört en utredning som syftar till att utreda de prognosticerade trafikförändringarna i Salvorevsområdet, samt sjöfartens konsekvenser för naturvärdena vid Salvorev, norr om Gotland.

    Utredningen avser specifikt de förändringar som förväntas då rutten mellan Hoburgs bank och Gotland inte längre används. Utredningen innefattar en beskrivning av nuvarande fartygstrafik i området samt en bedömning av hur sjöfarten över Salvorev skulle öka om fartyg framöver omdirigeras från rutten vid Hoburgs bank till leden väster om Gotland. Därtill görs en kvalitativ konsekvensbedömning med iakttagande av hur sjöfartens trafikmönster påverkar Natura 2000-områden, skyddsvärda habitat samt för området viktiga arter som alfågel och gråsäl.

    Resultaten visar att dagens sjötrafik vid Salvorev utgörs av ca 2 100 årliga passager, vilka domineras av passager inom den dubbelriktade farledskorridoren Two-way Route Salvorev, vilken även korsas av linjetrafik mellan Nynäshamn och Ventspils, Lettland. Det finns indikationer på att nuvarande trafik kan påverka naturvärdena i området negativt, men det är svårt att fastslå i vilken omfattning. Den förhöjda risken för oljeutsläpp i området illustrerar en ökad riskbild för känsliga naturvärden såsom övervintringsområden för alfågel, fartygspassager kan störa sjöfågel, och undervattensbuller kan till exempel ge negativa effekter på ung fisk.  

    Vid en omdirigering kan stora delar av den fartygstrafik som i dagsläget trafikerar rutten sydost om Gotland komma att adderas till den redan existerande trafiken vid Salvorev. Detta innebär en mycket omfattande ökning i antalet passager (16 000 årliga passager), en ökning av antalet fartyg med större djupgående, samt en möjlig ökning av fartygens medelhastighet i området. Sannolikheten för grundstötnings- och kollisionsolyckor antas öka med ökad passagefrekvens och ökad trafik med lastade oljetankfartyg medför risker för stora utsläpp med allvarliga miljökonsekvenser. Detta utgör också den huvudsakligt ökade risken för naturvärdena i området, då flertalet arter och biotoper bedöms som sårbara för oljeutsläpp. Särskilt för sjöfågel, som även kan komma att påverkas negativt av störningar uppkomna av det ökade antalet fartygspassager, bedöms detta utgöra en betydligt ökad risk för områdets naturvärden i jämförelse med dagens trafikläge. 

    Vattendjupet är ungefär samma vid passagen förbi Salvorev som mellan Gotland och Hoburgs bank, men den anvisade dubbelriktade farledszonen är bara omkring hälften så bred som passagen vid Hoburg. Den förtätade trafikbild som kan uppstå vid Salvorev kompliceras även av det idag diagonalt korsande stråket med trafik mellan Nynäshamn och Ventspils. Om de beskrivna omdirigeringsåtgärderna ska genomföras, rekommenderas därför att sjösäkerhetsmässiga frågor om bredden på farledszonen vid Salvorev och eventuella behov av förändrade routing-åtgärder utredas närmare.

1 - 20 of 20
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf