Havs- och Vattenmyndigheten

Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1 - 21 av 21
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1. B., Sjöstrand
    Resurs 90: Sammanställning över fiskbeståndens tillstånd i våra omgivande hav baserad på uppskattningar gjorda inom Internationella Havsforskningsrådet (ICES)1989Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Svenskt havsfiske utnyttjar de levande resurserna (fisk,skaldjur) i framför allt den svenska fiskezonen, och i så gott som hela Kattegatt och Skagerack. Dessutom gesfisket, efter förhandlingar och bytesaffärer, vissa möjligheter att utnyttja andra staters fiskezoner, framförallt i Östersjön och Nordsjön. Många av de ekonomiskt viktiga fiskslagen vandrar över stora områden och är inte bundna av gränserna för nationella fiskezoner. Det krävs därför ett fungerande internationellt samarbete för att kunna uppskatta deras storlek. Detta samarbete sker inom Internationella havsforskningsrådet (ICES) med deltagande av biologer från alla kuststater runt Östersjön, Nordsjön och NE Atlanten. ICES står för den biologiska rådgivningen angående fiskbeståndens skötsel och har som avnämare enskilda medlemsstater, fiskerikommissioner och andra sammanslutningar som har ansvar för skötseln av de levande resurserna i havet.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
    Ladda ner (jpg)
    presentationsbild
  • 2.
    Hagström, Olle
    Utförare miljöbevakning, Myndigheter, Havsfiskelaboratoriet.
    Beteende hos pelagisk fisk i samband med blomning av Chrysochromulina polylepis maj-juni 1988.1988Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Under maj-juni 1988 inträffade en kraftig blomning av den encelliga algen Chrysochromulina polylepis i Skagerrak och Kattegatt. Blomningen upptäcktes först den 9 maj i Gullmarsfjorden genom att fisk i odling visade tecken på onormalt beteende. Under de följande dagarna konstaterades fiskdöd i främst odling, men efterhand även bland viltlevande fisk längs Bohuskusten. Algblomningen som skedde ovanför temperatursprångskiktet, dvs de övre 15-20 metrarna, accelererade och spreds med strömmarna med en hastighet av ca 20-25 km per dygn längs den norska kusten. Algfronten nådde som längst upptill Bömlo på Vestlandet i slutet av maj (G.Berge och L.Föynred.,1988). De områden som drabbades av partiell fiskdöd och bottenfaunadöd var främst yttre skärgården ned till språngskiktets läge vanligtvis 8-9 m, inom vissa områden dock ner till 15-20 m. Rapporterna om död fisk omfattade ett flertal arter, främst arter som lever i kustzonens algbälten men även pelagisk fisk så som sill och skarpsill. En enkätundersökning över fiskarenas iakttagelse under maj-juni redovisas i nummer 3 i denna serie (C.KIang-Jonasson,1988). Under blomningen framfördes farhågor om att de rekryterande årsklasserna av kommersiellt viktig fisk skulle slås ut. För att studera reaktionen hos främst ung pelagisk fisk initierades från Havsfiskelaboratoriet en serie ekolodsundersökningar i ett begränsat område på Bohuskusten där erfarenheter om fiskförekomst och fiskens beteende under normala förhållanden förelåg. Under början av juni genomfördes kompletterande ekolodningar i Strömstad-Kosterområdet av Tjärnö-laboratoriet.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
    Ladda ner (jpg)
    presentationsbild
  • 3.
    Larsson, Joakim
    Avdelningen för biologi, Linköpings universitet.
    Födoval hos sandskädda (limanda limanda l.) och rödspotta (pleuronectes plalessa l.) i östra nordsjön i februari 19911991Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Plattfiskamas födoval varierar mycket mellan olika lokaler och tidpunkter, men beror också av artens specialicering och fiskens storlek (Wyche & Shackley, 1986). Åtskilliga arbeten har gjorts om plattfiskamas matvanor, men många behandlar huvudsakligen ung fisk på grunt vatten. (Steven, 1930; Edwards & Steele, 1968; Poxtonet al., 1970). Blegvad (1930) redovisar mycket omfattande undersökningar på rödspottor av olika ålder från Kattegatt. Han har jämfört resultaten med bottenprover. Braber & DeGroot (1973) och Wyche & Shackley (1986) har arbetat med fisk från södra Nordsjön respektive Carmarthen Bay, South Wales. De har båda jämfört sandskäddans och rödspottans födoval.Syftet med denna undersökning har varit att beskriva födovalet hos sandskädda och rödspotta i olika storleksgrupper. En storleksindelning har valts framför en åldersindelning, då åldern är av underordnad betydelse för valet av byte (Wyche &Shackley, 1986). En liten mängd fisk fångades vid ett tillfälle, varför materialet är litet Maganalys har därefter genomförts. Inga prover på bottenfaunan togs. Undersökningen är en 5p-uppsats i biologi vid Linköpings universitet. Arbetet har utförts på havsfiskelaboratoriet i Lysekil.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
    Ladda ner (jpg)
    presentationsbild
  • 4.
    Lindquist, Armin
    Utförare miljöbevakning, Myndigheter, Havsfiskelaboratoriet.
    Biografiska uppgifter om forskare och tjänstemän vid Havslaboratoriet i Lysekil: och dess tidigare hydrografiska avdelning i Göteborg samt den hydrografiska stationen på Stora Bornö.1995Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
    Ladda ner (jpg)
    presentationsbild
  • 5. Modin, J.
    Fiskeribiologisk rådgivning. Hösten 1991: Rapport från möte med rådgivande kommittén for fiskevård inom Internationella Havsforskningsrådet (ICES)1991Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Tillgången på fisk i våra hav har ofta avgörande betydelse för fiskelyckan hos svenska och andra fiskare. Bedömningar av fiskbestånd och deras avkastningsförmåga utförs därför varje år av Internationella Havsforskningsrådet. Rådet som grundades 1902 är en internationell organisation för vetenskapligt samarbete inom marin forskning i Nordostatlanten och Östersjön. Rådets fiskeribiologiska rådgivning till medlemsnationema formuleras av dess Rådgivande Kommitté för Fiskevård. Kommittén möts två gånger per år (maj och november) och består av fiskeribiologer från respektive medlemsland. Under novembermötet 1991 har den Rådgivande Kommittén för Fiskevård gjort bedömningar av 55 marina bestånd av fisk, räka och sälar. Några fiskbestånd av svenskt intresse presenteras kortfattat på sid 4-15. Kommittén har också formulerat en övergripande målsättnimg och i viss mån ändrat grunderna för sin fiskeribiologiska rådgivning.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
    Ladda ner (jpg)
    presentationsbild
  • 6. Modin, J.
    Resurs 93, del 2. Hösten 1992: Rapport från höstmötet 1992 med den rådgivande kommittén inom Internationella Havsforskningsrådet (ICES)1992Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Tillgången på fisk i våra hav har ofta avgörande betydelse för fiskelyckan hos svenska och andra fiskare. Bedömningar av fiskbestånd och deras avkastningsförmåga utförs därför varje år av Internationella Havsforskningsrådet (ICES). Rådet som grundades 1902 är en internationell organisation för vetenskapligt samarbete inom marin forskning i Nordostatlanten och Östersjön. Rådets fiskeribiologiska rådgivning till medlemsnationema formuleras av dess Rådgivande Kommitté för Fiskevård (ACFM1 2). Kommittén möts två gångerper år (maj och november) och består av fiskeribiologer från respektive medlemsland.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
    Ladda ner (jpg)
    presentationsbild
  • 7. Modin, J.
    Resurs 94. Del 2. Hösten 1993: Rapport från höstmötet 1993 med den rådgivande kommittén inom Internationella Havsforskningsrådet (ICES)1994Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Tillgången på fisk i våra hav har ofta avgörande betydelse för fiskelyckan hos svenska och andra fiskare. Bedömningar av fiskbestånd och deras avkastningsförmåga utförs därför varje år av Internationella Havsforskningsrådet (ICES) Rådet som grundades 1902 är en internationell organisation för vetenskapligt samarbete inom marin forskning i Nordostatlanten och Östersjön. Rådets fiskeribiologiska rådgivning till medlemsnationema formuleras av dess Rådgivande Kommitté för Fiskevård (ACFM1). Kommittén möts två gånger per år (maj och november) och består av fiskeribiologer från respektive medlemsland. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
    Ladda ner (jpg)
    presentationsbild
  • 8. Sjöstrand, B.
    Resurs 91: Sammanställning över fiskbeståndens tillstånd i våra omgivande havbaserad på uppskattningar gjorda inom Internationella Havsforskningsrådet (ICES1990Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Svenskt havsfiske utnyttjar de levande resurserna (fisk, skaldjur) i framför allt den svenska fiskezonen, och i så gott som hela Kattegatt och Skagerack. Dessutom ges fisket, efter förhandlingar och bytesaffärer, vissa möjligheter att utnyttja andra staters fiskezoner, framför allt i Östersjön och Nordsjön. Många av de ekonomiskt viktiga fiskslagen vandrar över stora områden och är inte bundna av gränserna för nationella fiskezoner. Det krävs därför ett fungerande internationellt samarbete för att kunna uppskatta deras storlek. Detta samarbete sker inom Internationella havsforskningsrådet (ICES) med deltagande av biologer från alla kuststater runt Östersjön, Nordsjön och NO Atlanten. ICES står för den biologiska rådgivningen angående fiskbeståndens skötsel och har som avnämare enskilda medlemsstater, fiskerikommissioner och andra sammanslutningar som har ansvar för skötseln av de levande resurserna i havet.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
    Ladda ner (jpg)
    presentationsbild
  • 9. Sjöstrand, B.
    Resurs 92: Sammanställning över fiskbeståndens tillstånd i våra omgivande hav baserad på uppskattningar gjorda inom Internationella Havsforskningsrådet (ICES)1991Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Svenskt havsfiske utnyttjar de levande resurserna (fisk, skaldjur) i framför allt den svenska fiskezonen, och i så gott som hela Kattegatt och Skagerack. Dessutom ges fisket, efter förhandlingar och bytesaffärer, vissa möjligheter att utnyttja andra staters fiskezoner, framför allt i Östersjön och Nordsjön. Många av de ekonomiskt viktiga fiskslagen vandrar över stora områden och är inte bundna av gränserna för nationella fiskezoner. Det krävs därför ett fungerande internationellt samarbete för att kunna uppskatta deras storlek.

    Detta samarbete sker inom Internationella havsforskningsrådet (ICES) med deltagande av biologer från alla kuststater runt Östersjön, Nordsjön och NO Atlanten. ICES står för den biologiska rådgivningen angående fiskbeståndens skötsel och har som avnämare enskilda medlemsstater, fiskerikommissioneroch andra sammanslutningar som har ansvar för skötseln av de levande resurserna i havet.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
    Ladda ner (jpg)
    presentationsbild
  • 10. Sjöstrand, B.
    Resurs 93, del 1: Sammanställning över fiskbeståndens tillstånd i våra omgivande hav baserad på uppskattningar gjorda inom Internationella Havsforskningsrådet (ICES)1992Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Svenskt havsfiske utnyttjar de levande resurserna (fisk, skaldjur) i framför allt den svenska fiskezonen, och i så gott som hela Kattegatt och Skagerack. Dessutom ges fisket, efter förhandlingar och bytesaffärer, vissa möjligheter att utnyttja andra staters fiskezoner, företrädesvis i Östersjön och Nordsjön.

    Många av de ekonomiskt viktiga fiskslagen vandrar över stora områ­den och är inte bundna av gränserna för nationella fiskezoner. Det krävs därför ett fungerande internationellt samarbete för att kunna uppskatta deras storlek.

    Detta samarbete sker inom Internationella havsforskningsrådet (ICES) med deltagande av biologer från alla kuststater runt Östersjön, Nordsjön och NO Atlanten. ICES svarar, genom sin Rådgivande Kommitté för Fiskevård (ACFM) för den biologiska rådgivningen angående fiskbeståndens skötsel och har som avnämare enskilda medlemsstater, fiskerikommissioner och andra sammanslutningar som har ansvar för skötseln av de levande resurserna i havet.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
    Ladda ner (jpg)
    presentationsbild
  • 11. Sjöstrand, B.
    Resurs 94. Del 1: Sammanställning över fiskbeståndens tillstånd i våra omgivande hav baserad på uppskattningar gjorda inom Internationella Havsforskningsrådet (ICES)1993Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Svenskt havsfiske utnyttjar de levande resurserna (fisk, skaldjur) i framför allt den svenska fiskezonen, och i så gott som hela Kattegatt ochSkagerack. Dessutom ges fisket, efter förhandlingar och bytesaffärer, vissa möjligheter att utnyttja andra staters fiskezoner, företrädesvis i Östersjön och Nordsjön.

    Många av de ekonomiskt viktiga fiskslagen vandrar över stora områ­den och är inte bundna av gränserna för nationella fiskezoner. Det krävs därför ett fungerande internationellt samarbete för att kunna uppskatta deras storlek.

    Detta samarbete sker inom Internationella havsforskningsrådet (ICES) med deltagande av biologer från alla kuststater runt Östersjön, Nordsjön och NO Atlanten. ICES svarar, genom sin Rådgivande Kommitté för Fiskevård (ACFM) för den biologiska rådgivningen angående fiskbeståndens skötsel och har som avnämare enskilda medlemsstater, fiskerikommissioner och andra sammanslutningar som har ansvar för skötseln av de levande resurserna i havet. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
    Ladda ner (jpg)
    presentationsbild
  • 12. Sjöstrand, B.
    Resurs 95. Del 1: Sammanställning över fiskbeståndens tillstånd i våra omgivande hav baserad på uppskattningar gjorda inom Internationella Havsforskningsrådet (ICES), maj 19941994Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Svenskt havsfiske utnyttjar de levande resurserna (fisk, skaldjur) i framför allt den svenska fiskezonen, och i så gott som hela Kattegatt och Skagerrak. Dessutom ges fisket, efter förhandlingar och bytesaffärer, vissa möjligheter att utnyttja andra staters fiskezoner, företrädesvis i Östersjön och Nordsjön.

    Många av de ekonomiskt viktiga fiskslagen vandrar över stora områ­den och är inte bundna av gränserna för nationella fiskezoner. Det krävs därför ett fungerande internationellt samarbete för att kunna uppskatta deras storlek.

    Detta samarbete sker inom Internationella havsforskningsrådet (ICES) med deltagande av biologer från alla kuststater runt Östersjön, Nordsjön och NO Atlanten. ICES svarar, genom sin Rådgivande Kommitté för Fiskevård (ACFM) för den biologiska rådgivningen angående fiskbeståndens skötsel och har som avnämare enskilda medlemsstater, fiskerikommissioner och andra sammanslutningar som har ansvar för skötseln av de levande resurserna i havet. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
    Ladda ner (jpg)
    presentationsbild
  • 13. Sjöstrand, B.
    Resurs 95. Del 2: Sammanställning över fiskbeståndens tillstånd i våra omgivande hav baserad på uppskattningar gjorda inom Internationella Havsforskningsrådet (ICES)1995Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Svenskt havsfiske utnyttjar de levande resurserna (fisk, skaldjur) i framför allt den svenska fiskezonen, och i så gott som hela Kattegatt och Skagerrak. Dessutom ges fisket, efter förhandlingar och bytesaffärer, vissa möjligheter att utnyttja EU:s och andra staters fiskezoner, företrädesvis i Östersjön och Nordsjön.

    Många av de ekonomiskt viktiga fiskslagen vandrar över stora områ­den och är inte bundna av gränserna för nationella fiskezoner. Det krävs därför ett fungerande internationellt samarbete för att kunna uppskatta deras storlek.

    Detta samarbete sker inom Internationella havsforskningsrådet (ICES) med deltagande av biologer från alla kuststater runt Östersjön, Nordsjön och NO Atlanten. ICES svarar, genom sin Rådgivande Kommitté för Fiskevård (ACFM) för den biologiska rådgivningen angående fiskbeståndens skötsel och har som avnämare enskilda medlemsstater, fiskerikommissioner och andra sammanslutningar som har ansvar för skötseln av de levande resurserna i havet. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
    Ladda ner (jpg)
    presentationsbild
  • 14. Sjöstrand, B.
    Resurs 97. Del 1: Sammanställning över fiskbeståndens tillstånd i våra omgivande hav baserad på uppskattningar gjorda inom Internationella Havsforskningsrådet (ICES)1996Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Svenskt havsfiske utnyttjar de levande resurserna (fisk, skaldjur) i framför allt den svenska fiskezonen i Östersjön samt i hela Kattegatt och Skagerack. I den delen av Nordsjön som utgör EU-vatten har Sverige rätt till ett begränsat fiske. För övrigt ges fisket vissa möjligheter att, efter förhandlingar och bytesaffärer, utnyttja andra staters fiskezoner företrädesvis i Östersjön. Sverige har ett avtal med Norge som medger uttag i norsk nordsjözon.

    Många av de ekonomiskt viktiga fiskslagen vandrar över stora områden och är inte bundna av gränserna för nationella fiskezoner. Det krävs därför ett fungerande internationellt samarbete för att kunna uppskatta deras storlek. Detta samarbete sker inom Internationella havsforskningsrådet (ICES) med deltagande av biologer från alla kuststater runt Östersjön, Nordsjön och NO Atlanten. ICES svarar, genom sin Rådgivande Kommitté för Fiskevård (ACFM) för den biologiska rådgivningen angående fiskbeståndens skötsel och har som avnämare enskilda medlemsstater, fiskerikommissioner, EU och andra sammanslutningar som har ansvar för skötseln av de levande resurserna i havet.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
    Ladda ner (jpg)
    presentationsbild
  • 15. Sjöstrand, B.
    Resurs 97. Del 2: Sammanställning över fiskbeståndens tillstånd i våra omgivande hav baserad på uppskattningar gjorda inom Internationella Havsforskningsrådet (ICES) samt en översikt av den gemensamma fiskeripolitiken inom EU1997Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Svenskt havsfiske utnyttjar de levande resurserna (fisk, skaldjur) i framför allt den svenska fiskezonen i Östersjön samt i hela Kattegatt och Skagerack. I den delen av Nordsjön som utgör EU-vatten har Sverige rätt till ett begränsat fiske. För övrigt ges fisket vissa möjligheter att, efter förhandlingar och bytesaffärer, utnyttja andra staters fiskezoner företrädesvis i Östersjön. Sverige har ett avtal med Norge som medger uttag i norsk nordsjözon.

    Många av de ekonomiskt viktiga fiskslagen vandrar över stora områden och är inte bundna av gränserna för nationella fiskezoner. Det krävs därför ett fungerande internationellt samarbete för att kunna uppskattaderas storlek. Detta samarbete sker inom Internationella havsforskningsrådet (ICES) med deltagande av biologer från alla kuststater runt Östersjön, Nordsjön och NOAtlanten. ICES svarar, genom sin Rådgivande Kommitté för Fiskevård (ACFM), för den biologiska rådgivningen angående fiskbeståndens skötsel och har som avnämare enskilda medlemsstater, fiskerikommissioner, EU och andra sammanslutningar som har ansvar för skötseln av de levande resurserna i havet. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
    Ladda ner (jpg)
    presentationsbild
  • 16.
    Ulmestrand, Mats
    Utförare miljöbevakning, Myndigheter, Havsfiskelaboratoriet.
    Erfarenheter och preliminära resultat från ett omplanteringsförsök med rödspätta1989Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Efter flera år av dåligt rödspättefiske vid svenska västkusten kom förslag från Svenska Västkustfiskares Centralförbund (SVC) att använda tillgängliga medel för extra utsättning av rödspätta i Bohuslän. Erfarenheter att förbättra bestånden genom massutsättning av yngel eller ungfisk saknas i Sverige. Fiskeristyrelsen sammankallade därför experter från Norge och Danmark till ett symposium för att belysa förutsättningar och problem i samband med utsättningsodlingar och utsättningsförsök. Symposiet gav vid handen att det föreligger stora svårigheter beträffande lönsamma utsättningar och att det är mycket väsentligt att uppfölja utsättningar för att belägga effekten av utsättningen kontra naturliga fluktuationer i bestånden. Vid ett möte med berörda myndigheter enades man om att Havsfiskelaboratoriet i samråd med SVC upprättade plan för utplantering och märkning av rödspätta i Bohuslän.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
    Ladda ner (jpg)
    presentationsbild
  • 17.
    Ulmestrand, Mats
    Utförare miljöbevakning, Myndigheter, Havsfiskelaboratoriet.
    Fisk i området mellan Nidingen och Falkenberg, höstarna 1986-891990Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Varje år genomför fiskeristyrelsens havsfiskelaboratorium rutinmässiga trålundersökningar bl. a. i området mellan Nidingen och Falkenberg. Yrkesfiskare längs hallandskusten har påpekat att fiskbestånden flytt området närmast Värö bruks pappersmassefabrik, och att det inte är lönsamt att fiska där längre. Föreliggande rapport redovisar resultat från trålfångster av de fyra vanligast förekommande arterna (torsk, vitling, rödspätta och sandskädda) i området under höstarna 1986-89. Motsvarande trålundersökningar från tiden innan etableringen av Värö bruk finns dock inte.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
    Ladda ner (jpg)
    presentationsbild
  • 18.
    Ulmestrand, Mats
    Utförare miljöbevakning, Myndigheter, Havsfiskelaboratoriet.
    Trålfisket efter havskräfta i Kattegatt och Skagerrack under det senaste årtiondet1988Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    I Skagerrak och Kattegatt fångas havskräfta framför allt av svenska och danska fiskare. Respektive lands totalfångster av havskräfta från Skagerrak och Kattegatt redovisas för perioden 1960-87 i diagram 1 och 2. De danska fångsterna är större än de svenska i både Skagerrak och Kattegatt. I Skagerrak kan man notera att både det svenska och danska fångstuttaget ökat markant (fördubblats) under 1980-talet. Fångstuttaget i Kattegatt är mera konstant under perioden, men man kan ana en minskning hos det svenska fisket och en ökning hos det danska. I Kattegatt är det danska fångstuttaget 8-9 gånger större än det svenska.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
    Ladda ner (jpg)
    presentationsbild
  • 19.
    Ulmestrand, Mats
    et al.
    Utförare miljöbevakning, Myndigheter, Havsfiskelaboratoriet.
    Sellborn, Anders
    Valentinsson, Daniel
    Utförare miljöbevakning, Myndigheter, Havsfiskelaboratoriet.
    Hummer. Fredningsområde som avelsbank?: Havskräfta.  Mundelarnas byggnad: Stora kräftdjur.  Födointag genom filtrering: Havskräfta.  Bohålsräkning från ytan1996Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Har ett hummerfredningområde någon betydelse som avelsbank? Av Mats Ulmestrand, Havsfiskelaboratoriet, Lysekil 

    Since 1989 a lobster (Homarus gammarus) fishing area of 1.05 km2 was closed and protected from all fishery except experimental fishery carried out by the Institute of Marine Research in Lysekil. All caught lobster were tagged and released in the area again. This paper gives an estimation of the change in egg production while the fishing mortality on H. gammarus stops. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
    Ladda ner (jpg)
    presentationsbild
  • 20. Walther, Yvonne
    Bycathes of cod in Swedish trawl fishery for pelagic species in the Baltic Sea1995Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Catches were sampled in two fishing methods; industrial fishing for sprat (Sprattus sprattus) using a pelagic trawl, and fishing for herring (Clupea harengus) using a bottomtrawl, to investigate bycatches of cod (Gadus morhua) and other species. Sampling took place in 1993 and 1994 in the Baltic Sea. The industrial fishing was sampled in SD 25-28, and the herring fishing was sampled in SD 25. Bycatches in industrial fishing comprised; herring (17.8 %), cod <33cm (0.06 %), and cod >33 cm (0.15 %). The only discernible bycatches of cod in industrial fishing were in SD 25. Other bycatches in industrial fishing were lumpsucker (Cyclopterus lumpus), three-spined stickleback (Gasterosteus aculeatus), flounder (Platichthys flesus) and salmon (Salmo salar). Catches in herring fishing comprised bycatches of cod <33 cm (0.6%), and cod>33cm (2.7%). Other species occuring as a bycatch in herringfishing were sprat, whiting (Merlangius merlangus), trout (Salmo trutta), and jellyfish (Aurelia aurita) 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
    Ladda ner (jpg)
    presentationsbild
  • 21.
    Sjöstrand, Bengt (Redaktör)
    Utförare miljöbevakning, Myndigheter, Havsfiskelaboratoriet.
    Fisktillgångar och fiske i Östersjön och Västerhavet: En naturresursöversikt1995Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Den officiella statistiken över mängd fångad fisk, fångstområden, använda fiskredskap etc. har hittills i huvudsak lagts upp för att belysa olika ekonomiska aspekter av det svenska fisket. Statistik över fisktillgångar och fiske med avseende på hushållning med havens levande resurser, biologisk mångfald och andra naturvårdsaspekter har inte haft någon framträdande plats i statistikproduktionen. Arbetsgruppen för Naturstatistik vid Naturvårdsverket och Statistiska centralbyrånhar i samverkan med företrädare för Fiskeriverket bedömt att ”fisktillgångar och fiske” bör vara ett prioriterat område vid utveckling av statistik inom programmet för naturstatistik med utgångspunkt i Naturvårdsverkets aktionsprogram för naturvård, Natur "90.

    En informell arbetsgrupp med företrädare för Fiskeriverket, Naturvårdsverket och Statistiska centralbyrån har funnit att ett utvecklingsarbete bör påbörjas för att i statistiska termer belysa utvecklingen av fisk- och skaldjursresurser. Gruppens arbete har som ett första steg resulterat i föreliggande rapport 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
    Ladda ner (jpg)
    presentationsbild
1 - 21 av 21
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf