Havs- och Vattenmyndigheten

Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1 - 16 av 16
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Bergström, Lena
    et al.
    Utförare miljöbevakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Institutionen för akvatiska resurser, SLU Aqua.
    Lagenfelt, Ingvar
    Havs- och vattenmyndigheten.
    Sundqvist, Frida
    Utförare miljöbevakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Institutionen för akvatiska resurser, SLU Aqua.
    Andersson, Ingemar
    Havs- och vattenmyndigheten.
    Andersson, Mathias H.
    Utförare miljöbevakning, Universitet, Stockholms universitet, SU, Zoologiska institutionen. Utförare miljöbevakning, Institut, Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI.
    Sigray, Peter
    Utförare miljöbevakning, Institut, Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI.
    Study of the Fish Communities at Lillgrund Wind Farm: Final Report from the Monitoring Programme for Fish and Fisheries 2002–20102013Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    In 2001, the Swedish Government authorised the construction of an offshore wind farm at Lillgrund in the Öresund Strait between Denmark and Sweden. In 2002, the Environmental Court defined the final terms and conditions for the wind farm development and the extent of the monitoring programme required.  Lillgrund wind farm came into full operation in 2008, and is currently the largest offshore wind farm in operation in Sweden.  The Swedish National Board of Fisheries conducted a monitoring programme, in the area, in the years before (2002–2005) and after (2008– 2010) the construction of the wind farm; a base line study and a study when the wind farm was operational, respectively. No investigation was conducted during the construction phase. The aim was to investigate the impact of the wind farm during the operational phase on the benthic and pelagic fish as well as on fish migration. These studies have partly been integrated into work conducted as a part of the Vindval Research Programme, funded by the Swedish Energy Agency.

    Acoustics (sound) 

    • The overall sound energy from the wind farm under water is mainly generated by vibration from the gearbox.

    • An analysis of the sound pressure level for the wind farm area, showed a correlation between noise level and the number of turbines in the wind farm (the so called park effect), where each individual turbine helps to increase the overall noise level in the area. 

    • Sound measurements from Lillgrund wind farm showed that noise levels within a distance of 100 metres from a turbine at high wind speeds are high enough to be a risk for some species of fish to be negatively affected, e.g. in the form of direct escape behaviour, or masking of vocal communication between individuals. 

    • Stress reactions can also occur at distances of more than 100 metres from a turbine. This is due to the fact that the noise from the turbines is continuous and louder than the ambient noise levels within some frequencies.   

    Measurements of the underwater noise levels were carried out at varying distances from individual turbines, from longer distances away from the entire wind farm as well as within a reference site (Sjollen) 10 km north of the wind farm. The results show that the wind farm produces a broadband noise below 1 kHz as well as one or two tones where the 127 Hz tone is the most powerful (vibrations from the first stage in the gear box). The majority of the overall underwater sound energy from the wind farm lies around the tone of 127 Hz.  The maximum noise levels, generated by the wind turbine, working at full production (12 m/s), at 1 m were 136 dB re 1µPa(RMS) for the dominant tone of the turbine which was 127 Hz (integrated across 123–132 Hz) and 138 dB re 1µPa(RMS) at the full spectrum (integrated across 52–343 Hz). At a distance of 100 m from the turbine, the noise levels are reduced to 104–106 dB re 1µPa(RMS) across the full spectrum, which is close to the locally measured ambient noise in the Öresund Strait, but the noise level was still around 23 dB above the background level for the 127 Hz tone.

    An analysis of the sound pressure level for the wind farm area showed a correlation between noise level and the number of turbines in the wind farm (called the park effect). Close to the wind farm (<80 m), the noise environment was dominated by the individual wind turbine with a calculated sound propagation loss of 17•log (distance). At greater distances (80 m to 7000 m) the sound propagation loss was non-linear and less than 17•log (distance). This is explained by the fact that the other turbines in the wind farm contributed to the total noise level. At even greater distances (>7 km) the entire wind farm functioned as a point source and the sound propagation loss was once again measured as 17•log (distance). The noise levels equivalent to those recorded and calculated from Lillgrund wind farm have not been shown to cause any physical injury to fish according to the current published scientific literature. It was only within some 100 metres from a turbine at high wind speeds that the noise levels were high enough to result in the risk of negative effects on some species of fish in the form of direct escape behaviour or possible masking of communication. The response depends upon the individual species’ sensitivity to sound. Fish have been shown to become stressed when they find themselves in a consistently noisy environment, which in turn can result in for example, lower growth rates or can have an impact on reproduction. Stress in general can also, in combination with other negative factors, make them more susceptible to disease etc., due to an impaired immune system. Animals can choose however, to remain in an area despite the disturbance, if the area is sufficiently important for their survival or reproduction.  Based on the calculated sound propagation around the wind farm, salmon and eel could theoretically detect the 127 Hz tone at 250 m and 1 km distances respectively at a productivity rate of 60 and 100 %, which is equivalent to a wind speed of approximately 6 and 12 m/s. The calculated distances would be limited by the hearing ability of both fish species and not the background noise levels in the Öresund Strait. For herring and cod, the theoretical detection distance was calculated to be between 13 and 16 km respectively for a production rate of 60 and 100 %. This distance should have been greater, but is limited for these species due to the ambient noise levels in the area. These calculations indicate that fish can potentially detect sound from the wind farm at relatively long distances. Local variations with regard to depth and physical barriers such as peninsulas, e.g. Falsterbonäset in the southern end of the Öresund Strait, can however, have a large impact on the actual sound propagation. 

    Benthic Fish

    • The temporal development of the fish community in Lillgrund was similar to that observed in the reference areas during the study period. For the wind farm as a whole, no effect was observed on species richness, species composition or on the abundance of fish. 

    • Several species of fish however, showed an increase in abundance close to the wind turbines compared with further away, especially eel (yellow eel) (Anguilla anguilla), cod (Gadus morhua), goldsinny wrasse (Ctenolabrus rupestris) and shorthorn sculpin (Myoxocephalus scorpius). The results reflect a redistribution of fish within the wind farm, rather than a change in productivity or migration from surrounding areas. The increase in abundance is probably due to the wind turbine foundations providing an opportunity for protection and improved foraging. The distance within which an increased abundance could be observed was estimated, for different species, to be between 50– 160 metres from a wind turbine. 

    • Fish distribution may to some extent have been influenced by the local acoustic environment, as a lower degree of aggregation close to the wind turbines at higher noise levels. The effect was most obvious for eelpout and eel (yellow eel). No response was seen for cod in relation to sound levels.   

    Changes in the species composition of the fish communities over time were studied in comparison with two reference areas. Of these, the northerly reference area (Sjollen) had a larger marine component than the southern reference area (Bredgrund). The species composition at Lillgrund had similarities with both of the reference areas.  The results from fish sampling with fyke nets and gill net series indicate that there have been no significant changes in the number of species, the species composition or the fish abundance after the wind farm was built, looking at the wind farm as a whole. Some changes have however been noted in relation to individual species. An increased catch of shore crab and eel (yellow eel) was observed during the first two years of production, but not in the third year. The catch of eelpout increased in all areas during the period studied, but to a slightly lesser extent at Lillgrund when compared to the reference areas. For the other species, the changes observed at Lillgrund were similar to at least one of the reference areas. These results suggest that the fish communities within the wind farm were primarily affected by the same general environmental conditions as the fish communities within the reference areas, rather than by the effects of the wind farm.  An analysis of the distribution patterns of fish close to the turbines showed an increased abundance in the immediate vicinity of the wind turbines in four of the eight species of fish studied: specifically shorthorn sculpin, goldsinny wrasse, cod and eel (yellow eel). The effects were seen already after the first year and were similar over all three years studied. An effect was also identified for eelpout, but only in 2010. The aggregation effect was seen within a distance of 50–160 metres from the wind turbines, different for the different species.  A comparison of the relative effect of different factors, based on the data from an extended survey in 2010, showed that the observed distribution pattern could be explained to a larger extent by the presence of the turbines rather than the underwater topography of the area. The analysis also indicated weak effects of the local acoustic environment on fish distribution patterns, with a reduced presence of fish at higher noise levels. The response was strongest for eelpout and eel. No response in relation to noise level was seen for cod. For shorthorn scuplin and common shore crab a response was seen only 11 Swedish Agency for Marine and Water Management Report 2013:19  during the autumn. The magnitude of the effect of noise was, however, lower than the aggregation effect. Hence, fish aggregated close to the wind turbines in all conditions, but the effect was weaker when the noise levels were higher. It is recommended that the the wind farm area is reinvestigated after a number of years to follow the long-term development of the fish populations, and to see if the aggregation effect observed continues and potentially also increases over time. A prerequisite for a long term positive development of fish abundance is that the removal of fish, such as from fishing or predation by marine mammals and fish-eating birds, does not increase in the area. 

    Pelagic Fish

    • There was a dramatic increase in commercial fishing for herring north of the Öresund Link (close to the north of the wind farm) in the first years of operation of the wind farm, in contrast to south of the bridge that forms a part of the Öresund Link, where it virtually completely stopped. This change may imply that the Rügen herring migration was affected by the Lillgrund Wind Farm. Due to the fact that there were other factors in addition to the wind farm contributing to the herring movements, it proved difficult to identify any correlation.   

    The evaluation was based on catch statistics from the commercial fisheries in the Öresund Strait (ICEs subdivision SD 23) and fisheries independent statistics from ICES for adult herring (Rügen herring) (ICES subdivision SD 21–23, western Baltic Sea and southern Kattegatt) and density of juvenile fish (ICES subdivision SD 24). There was a dramatic increase in commercial fishing for herring north of the Öresund Link in the first years of operation of the wind farm, in contrast to south of the bridge where it virtually completely stopped. The reason may be largely explained by the regulations banning drift-net fishing and a favourable market for herring, but potentially also because of the Öresund Link which was completed in 2000.The potential impacts of the wind farm are therefore difficult to distinguish from the impacts of these other factors because detailed resolution in the catch statistics are missing from the years before 1995 prior to the start of the building work on the Öresund Link. The statistics independent of commercial fishing from ICES showed no significant correlation between the density of herring juveniles in the western Baltic Sea and the number of adult herring (3 years old or more) in the following years in the Öresund Strait (ICES SD 21–24). There was however a weak tendency towards a negative development of the fish population over the period 1993 – 2010. The presence of Rügen herring and their migration through the Öresund Strait is likely strongly influenced by the fact that the population shows large fluctuations between the years. In addition, there is a possible overlapping effect on the soundscape from the wind farm and the Öresund Link, which has been in use since 2000.  Overall, the variety of factors together mean that it is difficult to identify any clear results with regard to if the migration of Rűgen herring is influenced by Lillgrund wind farm.

    Fish Migration 

    • According to the results from this work, the wind farm at Lillgrund is not a barrier for the migration of the eels that come into contact with it. An equally large proportion of the tagged and released silver eels (approximately one third) passed the transect line with receivers, at Lillgrund both before the wind farm was constructed (baseline study) and after it was in operation. 

    • There was no statistically significant difference indicating any alteration in the migration speed of eels, but there were occasional longer migration times when the wind farm was working at higher levels of production (>20 % of maximum) which may indicate that some eels are affected by the wind farm. The fact that the eels also showed a tendency towards being noted on fewer occasions than expected within the wind farm at low productivity (<20 %) and on slightly more occasions than expected at higher productivity (>20 %), could indicate that they have greater difficulty in navigating past the wind farm at higher levels of productivity than lower. 

    The impact of the wind farm on migration was studied via tagging of migrating silver eels. In total, 300 acoustically individually tagged eels were included in the study and of these, 100 contributed with useable information. The baseline study period started on a small scale in 2001 and ended in 2005. The majority of the eels were tagged and monitored during the production period (2008– 2010). All tagged silver eels were released south of the wind farm. 

    The results showed that an equally large proportion of the tagged and released silver eels; approximately one third, passed a transect with receivers at Lillgrund wind farm, both during the baseline period 2001–2005, and when it was in production 2008–2009. The greatest proportion of eels passed through the deeper part of the transect by the navigation channel Flintrännan close to the Danish border at Drogden during the production phase (31 %) and baseline period (43 %). A somewhat larger proportion of the eels were registered passing the most easterly part of the transect, close to Klagshamn, during the production phase (14 %) compared with the baseline period (5 %). A behaviour which occurred during the production phase, was that some individuals moved back to the release site, after being in the vicinity of wind farm. The most commonly observed behaviour during the study in 2010 was that an eel was registered moving south of the wind farm in a more or less northerly direction, but without being registered to the north of the wind farm.  The range in the time taken for the movement of the eels from the release site to the transect running through the wind farm was very great, from four to more than 1000 hours. There was no statistically significant difference in the time taken to travel, between periods with low production (<20 % of maximum) and periods with high production (>20 %) or for individuals which passed through or outside of the wind farm.  Even if the eels did not show any statistically significant behaviour, changes in movement patterns may occur for some individuals. The fact that there was a tendency towards longer periods of time taken for movement at higher production levels (not statistically significant) (>20 %) could indicate that some individual eels are influenced by the wind farm. The proportion of eels that took more than a week (168 hours) to make the journey was 48 % during the period with higher production (>20 %) compared with 28 % at lower production. No significant difference in the proportion of passes within or outside of the wind farm respectively could be shown. The eels showed however, – a tendency of being recorded on fewer occasions than expected inside the wind farm at low production levels (<20 %) and on more occasions than expected at higher production levels (>20 %). The irregularities in the proportions, compared with the expected result, could indicate that individual eels stayed longer in the wind farm when it was functioning at higher productivity. If the eels discover the wind turbine only when they are very close and do not change course, then other factors such as the speed of the current across the shallow marine areas become significant and can mean that the time spent in the area is shorter and records fewer. At high productivity, the eels may hesitate and/or divert their course and be recorded from close to or within the area, to then be recorded on the transect outside of the wind farm.  The mechanisms that lie behind the possible impact from the electromagnetic field or the noise pattern are difficult to distinguish, as both can have an impact on the same areas. Travelling speed showed no linear relationship with the level of production in the wind farm. 

    Conclusions

    The study at Lillgrund has resulted in an increase in the understanding of how offshore wind farms can affect fish, which is very valuable. Even within an international context, there are currently very few experience-based studies of offshore wind farms in operation.  The results from three years of monitoring during the operational phase show that the effects of the wind farm on fish populations and fishing were limited. One of the clearest results showed that some benthic fish species were attracted to the foundations of the wind turbines with their associated scour protection (reef effect). In addition, the effect on the local noise environment in the form of increased noise in the Öresund Strait was documented. The results of the eel tracking study may indicate that some eels are influenced by the wind farm on their migration. Some care should be taken however, when applying the results of these studies in other offshore environments and on a larger scale. The monitoring has only been carried out for three years and thus reflects only a short-term perspective. Lillgrund wind farm is also one of the first large-scale wind farms and is situated in an area with regular and noisy shipping traffic and both frequent and large variations in environmental factors such as salinity and currents.  A key knowledge gap that remains after the completion of this work is the lack of studies over a longer period of time, to help identify the long term ecological effects of, for example, the reef effect. Ideally, the wind farm should be re-visited after a number of years to see how the fish populations have developed over the longer term, and see if the observed aggregation of certain fish species close to the wind turbines continues, and to possibly see if any quantitative effects have taken place. Studies are also required in relation to how stress may affect fish species/individuals which choose the reef-like foundations and their noisier environment. Additional studies, primarily for the Baltic Sea, are also required to establish if there are any cumulative effects on migratory fish such as silver eels.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
    Ladda ner (jpg)
    presentationsbild
  • 2. Graham, Dr Mark
    et al.
    Lewis, Mrs. Fonda
    Mander, Mr. Myles
    de Winnaar, Mr. Gary
    Whyte, Mr. Chris
    Pano, Mrs. Nathalie
    Socio-Economic Analysis of the Costs of inaction of plastic debris leakage into the uMngeni River catchment in KwaZulu-Natal, Durban, South Africa: Final report2022Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Översvämningarna i KwaZulu Natal i april 2022 belyste många av de sprickor i det institutionella och fysiska landskapet som utgör en stor del av den kris som konstaterats när det gäller regional plastförorening i denna miljö. Det var många rapporter och fotografier av tonvis med plastskräp som hamnade på stadens stränder som en följd av översvämningarna, och detta inför hela världens ögon. (BBC, 2022)

    Över 440 personer rapporteras ha dött, nästan 4 000 bostäder förstördes och mer än 8 000 skadades, främst i Durban och dess omgivningar. Vatten- och elförsörjningen har störts allvarligt, liksom annan kommunal infrastruktur (vägar, broar, kommunikationer etc.).

    Provinsens premiärminister (Sihle Zikalala) sägs ha sagt att skadornas omfattning kommer att uppgå till miljarder rand (Pijoos, 2022), och eThekwini-kommunen uppger att skadorna uppgår till minst 757 miljoner rand (Pijoos, Devastating KwaZulu-Natal floods may have cost eThekwini R757 million, 14).

    Hur yttrar sig dessa institutionella och fysiska sprickor i fråga om plastfrågan, och hur avslöjades de i samband med denna översvämning?

    För det första har många år av bristande funktionalitet och dålig service inom Durbans avfallshantering (och dålig hantering av plast i synnerhet) gjort det möjligt för en stor del av det plastavfall som hittats i floden och på stränderna att tydliggöras. De olika korruptionsanklagelser om avfallshanteringen som för närvarande är föremål för en brottsutredning visar också på den bristfälliga hanteringen avfallsfrågan på institutionell nivå och särskilt i lantliga områden och townships som drabbats hårdast av översvämningarna.

    Som framgår av denna rapport finns det en stark koppling mellan dålig hantering av plast vid källan (i avrinningsområdet, på gatorna och i stads- och tätortsnära områden) som sedan hamnar i floderna. På vägen till den lägsta punkten i avrinningsområdet blockeras ofta många av de dåligt underhållna dagvattenavloppen (ofta med överflödig plast och annat skräp) och blir överfyllda. Detta gör att dagvatteninfrastrukturen inte längre är effektiv, vilket leder till större stormskador i de nedre delarna av avrinningsområdet, vilket var uppenbart vid de senaste översvämningarna.

    När plasten väl har hamnat i floden och nu färdas nedåt i översvämmade flodsystem fastnar den dessutom i annat bråte, särskilt kring kulvertar, mindre broar och vägbroar. Öppningarna på dessa vägar, kulvertar och broar blockeras ofta av detta bråte, varav en stor del består av plast och annat skräp, och detta material leder till att broarna översvämmas och att den tillhörande infrastrukturen kollapsar. Detta har enorma konsekvenser för reparationskostnaderna för infrastrukturen.

    På samma sätt sätter sviktande och överfyllda dagvattensystempress på avloppsinfrastrukturen, som ofta ligger i samma låglänta områden i avrinningsområdena, och som sedan översvämmas av dagvatten. Denna kaskadverkan och koppling leder i sin tur till att avloppsledningar och brunnar överbelastas och orenat avloppsvatten tränger ut i floder, flodmynningar och ut i havet. Detta har en enorm inverkan på uppfattningen om vattenkvaliteten och strändernas lämplighet för rekreation och därmed turism. I denna rapport betonas, och detta är en av de viktigaste slutsatserna, de ekonomiska kopplingarna mellan turismens värde på kommunal nivå (cirka 20 miljarder rand) och den potentiella minskningen av dessa turistintäkter, som främst beror på turismens minskade attraktionskraft på grund av turistområdenas försämrade estetik. Denna mindre uppenbara effekt av plastföroreningar och kopplingen till andra, mer uppenbara aspekter som vattenkvalitet är ofta inte tydlig förrän denna typ av landskapsanalyser görs.

    UMngeni-flodens avrinningsområde är det största avrinningsområdet i eThekwini-kommunen och har ett betydande inflytande på andra system inom avrinningsområdet.År 2017 var dock flera av uMngeni-flodens bifloder i dåligt/mycket dåligt skick, medan huvudfloden rapporterades vara i måttligt ekologiskt skick. Det dåliga tillståndet i denna del av avrinningsområdet beror delvis på den stora mängden fast avfall som kommer in i floden - främst plast. Det finns bevis för att plastansamlingen i floderna inte bara är av estetisk karaktär utan också leder till föroreningar som förändrar flodens fysikalisk-kemiska egenskaper, orsakar blockeringar och stillastående vatten. Dessutom kan plastblockeringar orsaka att avloppssystemen svämmar över och leda till fekaliska föroreningar i flodsystemet.

    Det försämrade tillståndet i uMngenis avrinningsområde har allvarliga konsekvenser för ekosystemets välbefinnande och flodernas och strändernas förmåga att förse samhället med ekosystem tjänster och produkter. Sydafrika har dessutom åtagit sig att uppfylla de mål för hållbar utveckling som fastställts av Förenta nationerna (FN). Lösningen på problemet med plastföroreningar måste bli en nationell prioritering - för att skydda människornas och miljöns välbefinnande (den främsta drivkraften för att leverera miljötjänster) och för att upprätthålla åtagandet gentemot FN och dess mål för hållbar utveckling.

    I den studie som gjordes 2019 av Havs- och vattenmyndigheten (SwAM), Source-to-Sea, presenterades information om det senast kända tillståndet i området. Studien granskade relevanta aspekter för bra vattenförvaltning i KZN-provinsen, till exempel nyckelflöden, intressenter och styrning, tillsammans med information om plastens källor, spridningsvägar och effekter samt möjliga lösningar i avrinningsområdet. Dessa centrala aspekter inkluderades i den aktuella studien (2022).

    Det huvudsakliga målet för SwAM-studien 2022 var att undersöka de sociala och ekonomiska konsekvenserna av att plastavfall samlas i uMngeni-flodens avrinningsområde och dess ekosystem (nedströms från Inanda-dammen).

    "Sociala konsekvenser" omfattar hur plast påverkar följande:

    • Människors hälsa (psykologiskt och fysiskt välbefinnande).
    • Rekreation.
    • Andliga värden.

    "Ekonomiska konsekvenser" fokuserar på hur plast påverkar följande:

    • Företags/industriers inkomster.
    • Kostnader i samband med sanering av ekosystemen i undersökningsområdet.

    I studien beaktas en rad olika scenarier runt plastavfallsproblemet och flera framtida utfall förutsägs, baserat på hur kraftfullt man agerar på problemet. Innovativa lösningar föreslås för att ta itu med de viktigaste frågorna.

    Studiens huvudmetoder var följande:

    • Intervjuer med intressenter och en analys av uppfattningar om plast i undersökningsområdet.
    • Modellering av flödet av ekosystemens varor och tjänster inom systemet och de som påverkas av plast, och sedan
    • Modellering av en rad troliga scenarier kring plastfrågan.

    Onlineintervjuer genomfördes med nyckelintressenter som tidigare identifierats i SwAM-studien 2019. Alla intressenter hade, vilket är viktigt, interagerat med det berörda flod-/marinsystemet på någon nivå. Ett dokument med bakgrundsinformation (BID), som tillhandahölls före intervjun, gjorde det möjligt för intressenterna att vara välinformerade före intervjuerna.

    Intervjuerna syftade till att utveckla en förståelse för de socioekonomiska frågor som är förknippade med plastföroreningar. Intressenterna fick öppna frågor om sina uppfattningar om två nyckelfrågor - de sociala respektive ekonomiska kostnaderna i samband med plastavfall.

    Intressenterna ansåg att plast påverkade negativt, främst när det gäller följande ekosystemtjänster:

    • kulturellt (miljöns estetik, samhällets lycka, turismens attraktionskraft och andlighet),
    • försörjning (intressenternas möjlighet att interagera med vattenmiljön på ett sätt som ger dem möjlighet att bedriva fiske och jordbruk) och
    • stöd (försvagad kommunal infrastruktur som påverkas negativt av översvämningar).

    I mötena med intressenterna framkom det att plastföroreningar är en del av en större uppsättning frågor som är förknippade med avfallshanteringssystemet. Intressenternas uppfattningar tyder starkt på att en sanering av plastavfallet skulle leda till en förbättrad livskvalitet för samhällena i det berörda området.

    Plastförsörjningskedjan, plastens kostnader och plastens inverkan på ekosystemtjänsterna sammanfattades utifrån litteratur och opublicerade uppgifter från intressenterna. Syftet var att identifiera de rutter som plastprodukterna följde innan de hamnade i miljön som avfall - till exempel (men inte bara) rutter i bostadsområden, industriområden, rekreationsområden och vägar.

    De främsta ekonomiska kostnaderna förknippade med plastföroreningar var följande:

    • Kostnader för sanering av plast i miljön (främst för stränder och floder),
    • Skador på kommunal infrastruktur,
    • Minskade turistintäkter (som berodde på turistområdenas försämrade estetik),
    • Hälsovårdskostnader och psykologiska kostnader,
    • Förlust av rekreationsvärde ochMinskning av fastighetsvärdet.

    Det finns många, ofta inte uppenbara, men allvarliga negativa effekter av plastavfall som förvärras i miljön och påverkar andra aspekter av systemet.

    Dessa kan i detta sammanhang sammanfattas på följande sätt:

    • Försämrade översvämnings och vattenkvalitetsproblem: Plast kan fastna i växtmaterial och skräp, vilket begränsar öppningarna i kulvertar och broar och minskar deras kapacitet vid översvämningar, vilket leder till översvämningar, högre översvämningsnivåer och därmed skador på den omgivande infrastrukturen.
    • Plastavfall som tränger in i dagvatten- och avloppssystem orsakar blockeringar och fel i vatten- och sanitetsinfrastrukturen, vilket förvärrar effekterna av översvämningar och leder till att orenat avloppsvatten kan fyllas upp och förorena akvatiska ekosystem (floder, flodmynningar och den kustnära marina miljön).
    • Plastavfall och patogener - Plastavfall kan vara en bärare av bakterier och skydda vattenburna patogener från de naturliga steriliserande effekterna av solens ultravioletta ljus och ytterligare förvärra fekal förorening.

    Utbud och efterfrågan på ekosystemtjänster simulerades för en tioårsperiod med hjälp av ECOFUTURES-modelleringssystem. Geografiska och socioekologiska uppgifter om undersökningsområdet samlades in och sammanställdes i Microsoft Excel.

    Dessa uppgifter användes också för att fastställa de relativa storlekarna av servicenivåerna, marktypen som tillhandahåller flest tjänster och de största nivåerna av tjänster per hektar.

    Flera simuleringsscenarier utarbetades och delades med intressenter och lokala experter under en workshop som hölls den 10 mars 2022.

    Baserat på de insikter som erhölls under workshopen förfinades modellen till tre troliga framtidsscenarier - nämligen:

    • Maximum (övre gräns för förbättrad nytta, upp till 60 % ökning av servicenivåerna),
    • High Road (mest troliga lösning, mellan 0–30 % ökning av servicenivåerna) och
    • Low Road-scenarier (inga förändringar/förbättringar görs, 20–80 % minskning av nuvarande servicenivåer).

    Efterfrågan på tjänster fastställdes på grundval av Human Benefit Index (HBI), en parameter som rangordnar ekosystemtjänsterna i förhållande till den nytta som dessa tjänster genererar för människor. Resultaten visade en hög nivå av efterfrågan och beroende av tjänster som rörde Durbans turistindustri - till exempel marknadsföringsikon, strandrekreation och visuell upplevelse. På grund av den stora efterfrågan och det begränsade utbudet, är dessa tjänster också de tjänster som löper störst risk att drabbas av negativ påverkan.

    Plastavfall har infiltrerat och stört viktiga ekologiska och urbana system, vilket har minskat deras förmåga att tillhandahålla varor och tjänster och därmed hotar välbefinnandet för intressenterna i undersökningsområdet. Traditionella lösningar, såsom deponier och förbränningsanläggningar, har dock begränsad kapacitet eller tenderar att generera avfall - och erbjuder därför tillfälliga lösningar på ett oundvikligt problem, vilket inte stämmer överens med målen för hållbar utveckling.

    Därför krävs det innovativa lösningar, och för Durban föreslås scenariot High Road. I detta scenario föreslås flera kostnadseffektiva, hållbara lösningar. The Transformative Riverine Management Programme, TRMP, syftar till att rensa bort fast avfall och främmande vegetation från undersökningsområdet, med den extra fördelen att det främjar samhällets engagemang. Passiva fällor för fast avfall rekommenderas också som ett enkelt sätt att fånga upp och avlägsna plast från försörjningskedjan.

    Olika sociala och institutionella insatser, till exempel utbildning av EnviroChamps, miljöprogram i skolor, medvetenhet om och utbildning om floder, rekommenderades också. Dessa åtgärder är inriktade på bristen på medvetenhet hos allmänheten och syftar till att ändra allmänhetens beteende till mer hållbara och plastmedvetna metoder. Slutligen syftar lösningar som pyrolys- och förgasningsenheter till att skapa en värdekedja för plast. Dessa lösningar genererar intäkter genom att förbruka plast för att producera användbara produkter, till exempel bränsle eller gas (som kan användas för energiproduktion) - vilket i praktiken skapar en avkastning på investeringar som kan finansiera andra åtgärder.

    För att lösa problemet med plastavfall kommer det att krävas insatser för att införa nya, hållbara lösningar.Det nuvarande status quo har varit ineffektivt mot den fortsatta ansamlingen av plast i stadsmiljöer och ekologiska miljöer och kommer så småningom leda till en ohållbar situation. Detta kommer oundvikligen att leda till att de urbana och ekologiska tjänsterna misslyckas, vilket kommer att ha en negativ inverkan på människors och miljöns hälsa.

    Ekonomiska kostnader för företag och branscher som är beroende av dessa tjänster kan förväntas, med de mest omfattande kostnaderna till följd av tillbakagången av Sydafrikas turistindustri - som bidrog med 125 miljarder rand till den sydafrikanska ekonomin 2016. Att lösa problemet med plastavfall ger dock också nya möjligheter till skapande av arbetstillfällen, kompetensutveckling och genomförande av långsiktiga, hållbara lösningar som genererar intäkter.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
    Ladda ner (jpg)
    presentationsbild
  • 3.
    Göthberg, Maria
    et al.
    Havs- och vattenmyndigheten.
    Carneiro, Gonçalo
    Havs- och vattenmyndigheten.
    Hammar, Linus
    Havs- och vattenmyndigheten.
    Gårdmark, Wilhelm
    Havs- och vattenmyndigheten.
    Isaksson, Ingela
    Havs- och vattenmyndigheten.
    9 facteurs permettant la croissance bleue locale dans les pays en développement: Document d’orientation basé sur quatre études de référence2022Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [fr]

    Le présent document d’orientation résume les résultats de quatre études de référence explorant les conditions permettant de sortir les communautés côtières de la pauvreté

    Le document énumère neuf facteurs institutionnels et infra-structurels clés qui favorisent la croissance bleue locale à partir de l’utilisation des ressources marines dans les pays en développement.

    Le présent document d’orientation est le résultat de SwAM Ocean, le programme de coopération au développement international géré par l’Office suédois de gestion des ressources marines et aquatiques.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
    Ladda ner (jpg)
    presentationsbild
  • 4.
    Göthberg, Maria
    et al.
    Havs- och vattenmyndigheten.
    Carneiro, Gonçalo
    Havs- och vattenmyndigheten.
    Hammar, Linus
    Havs- och vattenmyndigheten.
    Gårdmark, Wilhelm
    Havs- och vattenmyndigheten.
    Isaksson, Ingela
    Havs- och vattenmyndigheten.
    9 factores posibilitando el crecimiento azul a nivel local en los países en desarrollo: Informe de orientación política basado en cuatro estudios2022Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Denna rapport presenterar nio viktiga institutionella och infrastrukturella faktorer som främjar lokal blå tillväxt från användningen av marina resurser i utvecklingsländer.

    Rapporten tillhandahålls av Havs- och vattenmyndigheten,och bygger på fyra bakgrundsstudier som alla tar upp samma fråga:

    Vad behövs för att marina resurser faktiskt ska generera lokal blå tillväxt.

    Här avser lokal blå tillväxt ekonomiska intäkter och välmående i lokalsamhälletfrån hållbar användning av havets resurser, såsom fiske, vattenbruk eller turism.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
    Ladda ner (jpg)
    presentationsbild
  • 5.
    Göthberg, Maria
    et al.
    Havs- och vattenmyndigheten.
    Carneiro, Gonçalo
    Havs- och vattenmyndigheten.
    Hammar, Linus
    Havs- och vattenmyndigheten.
    Gårdmark, Wilhelm
    Havs- och vattenmyndigheten.
    Isaksson, Ingela
    Havs- och vattenmyndigheten.
    9 Factors enabling local blue growth in developing countries: Policy brief based on four background studies2022Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Denna rapport presenterar nio viktiga institutionella och infrastrukturella faktorer som främjar lokal blå tillväxt från användningen av marina resurser i utvecklingsländer.

    Rapporten tillhandahålls av Havs- och vattenmyndigheten,och bygger på fyra bakgrundsstudier som alla tar upp samma fråga:

    Vad behövs för att marina resurser faktiskt ska generera lokal blå tillväxt.

    Här avser lokal blå tillväxt ekonomiska intäkter och välmående i lokalsamhälletfrån hållbar användning av havets resurser, såsom fiske, vattenbruk eller turism.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
    Ladda ner (jpg)
    presentationsbild
  • 6.
    Göthberg, Maria
    et al.
    Havs- och vattenmyndigheten.
    Carneiro, Gonçalo
    Havs- och vattenmyndigheten.
    Hammar, Linus
    Havs- och vattenmyndigheten.
    Gårdmark, Wilhelm
    Havs- och vattenmyndigheten.
    Isaksson, Ingela
    Havs- och vattenmyndigheten.
    9 fatores que permitem o crescimento azul local em países em desenvolvimento: Resumo de políticas baseado em quatro estudos de base2022Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [pt]

    Este resumo de políticas agrega resultados de quatro estudos de base explorando as condições para tirar comunidades costeiras da pobreza.

    Este resumo alista nove principais fatores institucionais e de infraestrutura que promovem o crescimento azul local a partir do uso de recursos marinhos em países em desenvolvimento.

    Este resumo de políticas é resultado do SwAM Ocean, o programa internacional de cooperação para desenvolvimento operado pela Agência Sueca para o Gestão Marinha e da Águas

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
    Ladda ner (jpg)
    presentationsbild
  • 7.
    Göthberg, Maria
    et al.
    Havs- och vattenmyndigheten.
    Carneiro, Gonçalo
    Havs- och vattenmyndigheten.
    Hammar, Linus
    Havs- och vattenmyndigheten.
    Gårdmark, Wilhelm
    Havs- och vattenmyndigheten.
    Isaksson, Ingela
    Havs- och vattenmyndigheten.
    Mambo 9 yanayowezesha ukuaji wa bluu kwa wenyeji katika nchi zinazoendelea: Muhtasari wa sera kutokana na tafiti nne za usuli2022Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Denna rapport presenterar nio viktiga institutionella och infrastrukturella faktorer som främjar lokal blå tillväxt från användningen av marina resurser i utvecklingsländer.

    Rapporten tillhandahålls av Havs- och vattenmyndigheten,och bygger på fyra bakgrundsstudier som alla tar upp samma fråga:

    Vad behövs för att marina resurser faktiskt ska generera lokal blå tillväxt.

    Här avser lokal blå tillväxt ekonomiska intäkter och välmående i lokalsamhälletfrån hållbar användning av havets resurser, såsom fiske, vattenbruk eller turism.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
    Ladda ner (jpg)
    presentationsbild
  • 8.
    Hogdin, Susanna
    et al.
    Havs- och vattenmyndigheten.
    Dahlberg, Ann
    Havs- och vattenmyndigheten.
    Jansson, Emil
    Utförare miljöbevakning, Myndigheter, Naturvårdsverket.
    Karlsson, Magnus
    Utförare miljöbevakning, Myndigheter, Naturvårdsverket.
    Thews, Björn
    Utförare miljöbevakning, Myndigheter, Naturvårdsverket.
    Tillstånd till användning av bekämpningsmedel inom vattenskyddsområden: Vägledning för prövningen2016Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Havs- och vattenmyndigheten och Naturvårdsverket har ett gemensamt vägledningsansvar för tillståndsprövning för växtskyddsmedelsanvändning inom vattenskyddsområden. Myndigheterna tog därför fram en gemensam vägledning som publicerades under 2016: Tillstånd till användning av bekämpningsmedel inom vattenskyddsområden (Havs- och vattenmyndighetens rapport 2016:7). Denna vägledning har nu uppdaterats och ersatts av Havs- och vattenmyndighetens publikation Tillstånd till användning av växtskyddsmedel inom vattenskyddsområde, rapport 2022:22.

    Den här vägledningen kan användas av såväl tillsynsmyndigheter som verksamhetsutövare när det gäller ansökan om användning av bekämpningsmedel inom vattenskyddsområden. Vägledningen behandlar såväl tillståndsprövning enligt vattenskyddsföreskrifter som fastställts med stöd av 7 kap. 22 § miljöbalken som enligt 6 kap. Naturvårdsverkets föreskrifter (NFS 2015:2) om spridning och viss övrig hantering av växtskyddsmedel. 

    Vägledningen har avgränsats till att gälla tillståndsprövning av kemiska växtskyddsmedel med tyngdpunkt på sådana frågeställningar som uppkommer i lantbrukets hantering av växtskyddsmedel. Även användning av kemiska växtskyddsmedel inom annan verksamhet hanteras emellertid i viss utsträckning i vägledningen.  Det övergripande syftet med denna vägledning är att bibehålla en god råvattenkvalitet fritt från bekämpningsmedelsrester i våra vattentäkter. Vägledningen syftar dessutom också till att skapa förutsättningar för en enklare och mer enhetlig hantering av tillståndsansökningar för användning av bekämpningsmedel i vattenskyddsområden. 

    Inledningsvis i vägledningen ges en allmän orientering av regelverken beträffande vattenskyddsområden samt regler för användning av bekämpningsmedel. Därefter lämnas vägledning om handläggningen av tillståndsärenden från det att en ansökan inkommer till det att beslut fattas. Viktiga delar i handläggningen av tillståndsärenden som belyses i denna vägledning är vilka uppgifter en ansökan om tillstånd bör innehålla, riskbedömningen som ska göras av myndigheten, samt vad beslut i ett tillståndsärende bör innehålla och hur det bör utformas.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Engelsk version
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
    Ladda ner (jpg)
    presentationsbild
  • 9.
    Tengberg, Anna
    et al.
    Stockholm International Water Institute (SIWI), International Centre for Water Cooperation - UNESCO.
    Wikman, Anna
    Stockholm International Water Institute (SIWI), International Centre for Water Cooperation - UNESCO.
    Yusuf Ali, Hussein
    Stockholm International Water Institute (SIWI).
    Anwar Seid, Hanan
    Stockholm International Water Institute (SIWI), International Centre for Water Cooperation - UNESCO.
    Could Flood Risk Management Measures contribute to a Sustainable Blue Economy in Somalia?: Literature Review and Case Study from the Juba and Shabelle Basin2023Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Somalia experiences cyclic droughts every two to three years accompanied by devastating floods, particularly in the Southwestern regions. The floods occur when the Juba and Shabelle rivers burst their banks, affecting the livelihoods of about 1.8 million people. Flood control measures are therefore urgently needed, but their impacts on downstream communities and ecosystems have not been analyzed.

    This study therefore aims to investigate how floods and different control measures in the Juba and Shabelle river basins, including mitigation and prevention measures affect the coastal environment and the development of a sustainable blue economy in Somalia.

    A mixed-methods approach was used combining reviews of academic as well as grey literature on flood risk management and the Blue Economy of relevance to Somalia, with a questionnaire survey and interviews with local stakeholders in the central Juba-Shabelle River basin as well as key informants from international development partners. However, the literature and data from Somalia covering the targeted watersheds and rivers are limited, which has impacted the results and what is feasible to recommend.

    Key Blue Economy sectors considered important include fisheries, livestock and agriculture, ports and shipping as well as energy and tourism. All sectors have been affected by floods and associated pollution, but especially small-scale fisheries.

    This study has identified the following recommendations on actions to address challenges related to flood risk management and development of the Blue Economy in Somalia:

    The enabling environment needs to be strengthened to allow for multi-level policy implementation that links state-level and federal institutions and involve local communities and civil society.The destruction and decay of water infrastructure needs to be addressed as well as the very serious pollution related to solid waste, untreated sewage and chemicals from hospitals and farms from upstream sources of the Juba-Shabelle Rivers that also affects coastal areas and threatens small-scale fisheries.To strengthen the conditions for the Blue Economy, there are opportunities to implement more nature-based solutions and work with landscape features, such as forests, dunes and reefs.Planning and preparedness also need to be improved and a flood risk management strategy developed.Information, data sharing and monitoring should be strengthened and transboundary cooperation with Ethiopia pursued through for example transboundary water diplomacy and other security and reconciliation mechanisms.To save artisanal fisheries, the Juba and Shabelle Rivers need to be cleaned, and laws need to be enacted to reduce waste and pollution from upstream sources.The coastal area needs to be cleaned up and stabilized through use of landscape features and nature-based solutions, such as dune stabilization, planting of trees, mangroves and sea grass, and protection of natural habitats, such as wetlands, mangroves and coral reefs, building on analysis conducted by UNEP.Governance approaches that link upstream floods with downstream impacts are required, where multi-level and multi-scale governance arrangements can account for links across sectors and scales.Environmental flows should also be considered to ensure conservation of natural habitats important for regulation of water flows downstream and for conservation of biodiversity and provision of fish spawning grounds and nurseries, such as mangroves, coral reefs and sea grass beds.Trade-offs need to be considered between socio-economic benefits from development of the Blue Economy downstream with upstream flood risk management priorities and measures. Consideration must also be given to the effects of climate change and the ongoing drought.

    In general, Somalia is at the early stages of readiness and awareness raising on source-to-sea linkages and the need for a holistic approach to development challenges.

    However, as some progress has been made with coordination between sectors and development of a shared vision for FRM through the Hiiraan/Beledweyne Flood Committee and the federal Flood Risk Management Committee, the source-to-sea approach could be piloted in the Juba-Shabelle basin for priority flows of pollutants and waste that are threatening the development of the Blue Economy through capacity building of key stakeholders, action planning and development of monitoring and accountability mechanisms, building on ongoing support from UNDP, FAO and the World Bank.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
    Ladda ner (jpg)
    presentationsbild
  • 10.
    Turpie, Jane
    et al.
    Environmental Policy Research Unit (EPRU), School of Economics, University of Cape Town, South Africa.
    Mulwa, Richard
    2 CASELAP and School of Economics, University of Nairobi, Kenya.
    Leiman, Tony
    Environmental Policy Research Unit (EPRU), School of Economics, University of Cape Town.
    Brühl, Johanna
    Environmental Policy Research Unit (EPRU), School of Economics, University of Cape Town.
    Köhlin, Gunnar
    Environment for Development, University of Gothenburg, and School of Economics, University of Cape Town, South Africa.
    Poverty and gender considerations in marine spatial planning: Conceptual and analytical framework2022Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Havsplanering är en strategisk och anpassningsbar process för fysisk planering av mänsklig verksamhet i havet på nationell, subnationell eller regional nivå. Den anses främja en hållbar utveckling av marina och maritima sektorer för att uppnå ekologiska, ekonomiska och sociala mål. Havsplaneringen har fått ett stort genomslag globalt under de senaste två decennierna, på senare år även i utvecklingsländerna. 

    Den här rapporten innehåller ett tillvägagångssätt för att se till att havsplanering inte förvärrar fattigdom eller ojämlikhet mellan könen i utvecklingsländer, och att potentiellt marginaliserade grupper beaktas och engageras på lämpligt sätt i havsplaneringsprocessen. Även om oro har uttryckts har mycket lite forskning genomförts rörande integrering av fattigdoms- och jämställdhetsperspektivet i havsplaneringsprocessen och dess inverkan på marginaliserade grupper. Dessutom tar de många riktlinjer och verktyg som finns för att genomföra havsplanering inte uttryckligen upp dessa frågor.

    I den här rapporten föreslår vi att en checklista används för att vägleda och säkerställa den sociala hållbarheten i havsplaneringsprocessen. Som en del i denna checklista bör ett index för specifika kriterier som rör välbefinnandet hos potentiellt marginaliserade grupper som fattiga och kvinnor användas i multikriterieanalysen av de planeringsalternativ som övervägs samt i övervakningen av resultaten av havsplaneringen. Dessa kriterier omfattar makt och inflytande, resurser, möjligheter och valmöjligheter, trygghet i samhället och harmoni i hemmet. Kriterierna bygger på Sidas ramverk för bedömning av flerdimensionell fattigdom. 

    Riktlinjer ges för de olika stegen i en mer inkluderande marin planeringsprocess. Pilotstudier med begränsad omfattning genomfördes i Kenya, Tanzania och Madagaskar för att testa dessa metoder för att införliva jämställdhets- och fattigdomsdimensionerna i havsplaneringen i enlighet med det utvecklade ramverket. Tillgången till data varierade från land till land, vilket gjorde det nödvändigt att samla in ny lämplig data för att kunna analysera effekterna på utsatta samhällen och grupper av havsplaneringen. Frågeformulären resulterade i en stor mängd data som skulle kunna minskas i framtida datainsamlingar, t.ex. genom att förenkla vissa åtgärder till en enda fråga. Inkomst användes som ett mått på tillgång till resurser och var utan tvekan det viktigaste måttet. Värdet för de flesta indikatorer varierade lite inom varje land, men variationen mellan länderna var större. 

    Den här rapporten är en del av Havs- och vattenmyndighetens insatser för att stödja genomförandet av havsplaneringen i västra Indiska oceanen.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
    Ladda ner (jpg)
    presentationsbild
  • 11.
    Coexistence of offshore wind power with commercial fishing, aquaculture and nature conservation: A synthesis of knowledge about preconditions and measures2023Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    In February 2022, the Swedish Agency for Marine and Water Management (hereinafter SwAM) and the Swedish Energy Agency (hereinafter Energy Agency) were tasked by the Government of Sweden with compiling a knowledge synthesis of the possibilities and preconditions for coexistence of offshore wind power with commercial fishing, aquaculture and nature conservation. The agencies have interpreted the assignment as referring to coexistence in the same location, highlighting in particular the importance of and prerequisites for adapting the different activities. This final report is based on a review of literature and projects, an analysis of navigational safety conditions, exchanges of experiences with other countries and dialogue with Swedish authorities and stakeholders.

    Offshore wind power

    The increasing demand for electricity is increasing interest in developing new offshore wind power. As a result, wind power’s claims on marine space have also increased, which could lead to conflicts with existing uses. The impacts of offshore wind power and the conditions for coexistence differ between the construction, operation and decommissioning phases, and are dependent on factors such as the choice of technology and type of installation. The rapid technological development that characterises offshore wind power creates both opportunities and challenges for coexistence, and there are currently several uncertainties that remain to be resolved. 

    The regulatory framework applicable to the establishment of offshore wind power is extensive and complex, particularly in terms of regulating its environmental impacts. At the same time, there are no regulations explicitly aimed at coexistence with other activities. Both in Sweden and other countries, there is limited experience in testing co-location of activities in offshore wind farms.

    For offshore wind power, the lack of predictability in the permitting process is an important challenge both for the state and the developer in terms of enabling coexistence while promoting new electricity generation. The planning and establishment system for offshore wind power that is currently in place in Sweden is limited in its ability to steer the expansion of offshore wind power in terms of the cumulative effects on the environment and other activities. More broadly, the system is ill-suited to promote coexistence at a more strategic level. This report presents arguments for a revised establishment system with stronger state steering and control of where offshore wind power may be located. The arguments highlight factors such as the potential for improved steering based on benefits for the electricity system, for better coexistence with other uses and assessment of cumulative effects, as well as for greater control over the pace of establishment and knowledge gathering.

    Coexistence between offshore wind power and commercial fishing

    The potential for coexistence between offshore wind power and commercial fishing differs depending on the fishing method, the type of wind park and the environmental conditions in the area. Coexistence with fishing with active gear is largely untested and is considered difficult or very difficult, mainly due to the associated safety risks. The current knowledge of opportunities and obstacles is largely based on experiences from older installations. The conditions for coexistence in future wind farms are judged to be better, although opinions vary. To date, the vast majority of countries have not planned for offshore wind in the most valuable fishing areas. This may be about to change in some countries, as governments are beginning to realise that conflict-free areas are not sufficient to meet offshore electricity generation targets. In Sweden, where there are wind power projects in some of the country's most valuable fishing grounds, two recent draft permits have proposed measures requiring the development of coexistence solutions. Coexistence is one of the fundamental objectives of Swedish marine spatial planning, and it is primarily within the framework of marine spatial planning that trade-offs between competing activities should be made.

    Where the coexistence of wind power and fishing is deemed possible, guidance on conditions may be relevant in terms of both the design of the wind park and the fishing activities. The focus should be on the safety and efficiency of both activities. The guidance may be of a general nature in marine spatial planning, and more detailed for the permit granting process. In the latter case, such guidance should contribute to uniform permit granting processes for future wind power projects. In the future, it may be necessary for the state to impose specific requirements regarding coexistence in certain areas. There is a need to investigate what opportunities the Swedish state has to impose such requirements within the existing wind power establishment system.

    This report also highlights the need for a robust, quantitative analysis of navigational risks related to fishing within wind parks in Swedish waters. Opportunities and obstacles to insurance of fishing activities in wind parks also need further analysis, taking fishermen, fishing boats and wind park developers into account. Cooperation between the sectors is crucial for the development of mutually beneficial coexistence solutions, which is why continued support for dialogue between fisheries and wind power is important.

    Coexistence between offshore wind power and aquaculture

    Offshore aquaculture is a new and growing activity. Although the industry is still in its infancy, there is a growing awareness of its commercial potential. Coexistence with offshore wind power can provide an opportunity for aquaculture to establish itself offshore and could lead to more efficient utilisation of wind power areas. At present, there is a very small number of combined aquaculture and wind power installations, all of which are at a research stage. There are currently no active facilities or license requests for offshore aquaculture in Swedish waters. Coexistence is currently hampered by a number of challenges relating primarily to the technology, operation and safety of combined installations, as well as to regulations, finances and insurance.

    The coexistence of aquaculture and offshore wind power can benefit from explicitly identifying sites for multi-use during the planning process, as recently introduced by the Netherlands. This may be the case in Sweden in the future, based on the ambition in the 2021 Aquaculture Action Plan to identify suitable areas for offshore aquaculture. Future marine spatial plans could provide guidance on coexistence in such sites. Ultimately, it may also be necessary to develop criteria for the assessment of combined installations, possibly taking into account both environmental risks and benefits.

    Continued support for the development of solutions of combined aquaculture and wind power installations is needed. Private actors play the most important role, but there is also scope for the state to support this development.

    Coexistence between offshore wind power and nature conservation

    The coexistence of wind power with nature conservation is strongly regulated in environmental legislation and concerns the assessment of permissibility in relation to conservation objectives. All countries, including Sweden, have extensive experience of environmental permitting of wind power. However, there are still significant knowledge gaps in knowledge about the impact of wind power on the marine environment, ranging from local impact on individual species to impact on populations at the sea basin level. The effects are often site-specific, which makes it more difficult to draw general conclusions about where and how coexistence may be possible.

    In most other countries, the state has steered offshore wind power away from protected areas and areas with particularly valuable species and habitats through marine spatial planning. Permit decisions are usually preceded by a site-specific assessment of whether the effects of wind power are within or above acceptable thresholds. There are currently no fixed threshold values for most effects, and decisions are instead based on the estimated impact on the conservation status of species and habitats. Clear assessment criteria for both effects and mitigation measures facilitate a uniform assessment of wind power and create predictability for both the permit review bodies and developers.

    For the establishment of offshore wind power in protected areas, the permitting process is even more complex and time-consuming, which increases the unpredictability and investment risks for the wind developer. To accelerate the development of offshore wind power, it may be necessary to divert wind power from protected areas or areas with protected species and habitats in the maritime spatial planning process. At a strategic level, it is also important to address future heightened marine protected area targets in the European Union Biodiversity Strategy.

    The coexistence of offshore wind power and nature conservation is hampered by a lack of knowledge about the environmental effects of wind power. Knowledge acquisition programmes are important in order to gradually develop robust assessment criteria for assessing wind power projects and develop conditions for construction and operation. It is important that the state collaborates with the wind power industry and academia to develop such a programme, taking inspiration from the experience of other European countries.

    Nature-inclusive design in or adjacent to wind power foundations is driven by the wind developers themselves based on the ambition for offshore wind parks to have a net positive contribution to the environment. The way in which the designs should be assessed and their actual environmental effects need to be clarified in order to assess whether they can help to make coexistence between offshore wind power and nature conservation more feasible.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
    Ladda ner (jpg)
    presentationsbild
  • 12.
    Andreasson, Arne (Redaktör)
    Havs- och vattenmyndigheten.
    Funegård, Peter (Redaktör)
    Havs- och vattenmyndigheten.
    Bjerner, Karin (Redaktör)
    Havs- och vattenmyndigheten.
    Hermansson, Annie (Redaktör)
    Havs- och vattenmyndigheten.
    Management of Large Rivers to Secure Functions of  Coastal Ecosystems: Seminar organized by the Swedish Agency  for Marine and Water Management at  World Water Week 2015 in Stockholm2015Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    En överblick av vårt seminarium på Världsvattenveckan 2015 med bland annat sammanfattningar av alla presentationer och slutsatser.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
    Ladda ner (jpg)
    presentationsbild
  • 13.
    Marine Spatial Planning - Current Status 2014: National planning in Sweden's territorial waters and exclusive economic zone (EEZ)2015Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    This report is a current status description, prior to the forthcoming national marine spatial planning. This report aims to provide an easily understandable picture of conditions as regards the utilisation of marine resources and the actors and claims on the sea, and is a starting point for the coming marine spatial planning process.

  • 14.
    Report: Global Trends in Fisheries Governance: Improving sustainability. Conference organized by the Swedish Agency for Marine and Water Management. Rosenbad Conference Centre, Stockholm 29-30 January 20142014Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    The new Common Fisheries Policy (CFP) of the European Union was adopted on 11 December 2013. Not only does it reform the fisheries policy governing the European waters, but for the first time in its thirty-year history, international aspects of fisheries management are included in the Basic Regulation. Until now these aspects have been covered by non-legally binding Council Conclusions.

    The conference Global Trends in Fisheries Governance – Improving Sustainability was organized by the Swedish Agency for Marine and Water Management, in Rosenbad Conference Centre, Stockholm 29-30 January 2014, with the aim of analysing the external dimension of the new CFP, and increasing the understanding and interpretation of the policy and its implementation at all different management levels for improved sustainability.

    The Conference explored possible tools, options, responsibilities and challenges for the implementation of the external dimension of the new CFP. It was funded by the Swedish Ministry of Rural Affairs. It focused on the European Union’s bilateral relations with third countries, and the EU as a member of regional fisheries bodies and other relevant international organizations in light of the reformed CFP.

    The CFP exists in a context of other policies, both within the EU and at a global level. The conference examined various connections with the fisheries policy and recent developments in the UN Convention of the Law of the sea, UNCLOS, the UN Convention of Biodiversity, CBD, and the Food and Agriculture Organization (FAO) of the United Nations.

    The conference highlighted the challenges of protecting biodiversity, both within Exclusive Economic Zones and in international waters. Necessary measures that must be taken to safeguard the potential of fish stocks to contribute to long-term food security were also discussed.

    The sessions followed a keynote adress by Mr Eskil Erlandsson, the Swedish Minister of Rural Affairs. Each session ended with a panel discussion. The sessions adressed the following issues:

    • What political and management changes can the new External Dimension lead to and what can EU decision makers and managers do to steer developments to meet the objectives?
    • Which global opportunities and challenges do fisheries and aquaculture face? These include the future role of the fisheries sector for food security and economic development in a growing blue economy.
    • Global developments within regional fisheries management organizations, UNCLOS developments, how biodiversity in the protection of national and international waters relates to fisheries management an how fisheries can contribute to global food security.

    There were 20 presentations and 110 participants from all continents. The conference was fascilitated by Anna Jöborn, Director, the Swedish Agency for Marine and Water Management, and Axel Wenblad, former Director-General of the Swedish Board of Fisheries. Mr Björn Risinger, Director General, the Swedish Agency for Marine and Water Management, gave the concluding remarks and closed the conference.

    A set of major issues and themes emerged from the presentations and discussions. The European Union is a major producer of fish and fish products, and it is also the largest importer of fish in the world. This gives reinforced impetus to the notion that all EU Member States, and not only the producing Member States, must pay more attention to the long-term sustainability of fish stocks in and beyond EU waters. The demand for fish will continue to rise in the Union, although the supply may not increase simultaneously. This will raise questions about the European Union’s fair share of the world market of fish and fish products. The question about the substitution of feed fish for consumption was also raised.

    The need for globally responsible governance and cooperation becomes imperative in light of the increasing competition between major producers and major markets in the world.

    The conference stressed the need for transparency in the allocation of resources and in the governance of the sector. The need for transparency was also raised in connection with sharing information about subsidies. In order to improve commitment and adherence to global, regional or local government measures, meaningful consultations with all relevant stakeholders is important. The potential of Advisory Councils (AC) to foster stakeholder participation was discussed.

    The legal and biological defintions of the concept of surplus, which is the basic issue for agreements pertaining to fishin rights according to UNCLOS and now embedded in the CFP, are essential for good governance. The defintion of surplus and, in relation to that, how to calculate and assess Maximum Sustainable Yield, will become increasingly important. The conference discussed the different roles of politicians, managers and scientists in this process.

    Consumers are becoming more vocal about their demands, which can alter the behaviour of producers of goods and services. Consumers, who demand supplies of fish and fish products from sustainable fish stocks, may have a positive influence on fisheries management and may improve sustainabilty in the long run.

    The conference highlighted the importance of continuing the battle against illegal, unreported and unregulated (IUU) fisheries. That battle has not been won as yet, and all potential means to attain this goal are required to reduce and prevent IUU fisheries. The European Commition plays a vital role in attaining this goal on a global level.

    The conference discussed the issue of sectoral integration, for example for the implementation of UNCLOS and the Biodiversity Convention, but no consensus was reached. While some participants emphasized the need for increased sectoral integration, others questioned if there are any successful examples of such integration.

    Regional fisheries management organizations play a key role for the management of resources in the high seas. The performance of these organizations has, however, varied, and some have been largely ineffective in promoting sustainable fisheries. The conference explored the performance of RFMOs and ways to improve their efficiency.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
    Ladda ner (jpg)
    presentationsbild
  • 15.
    Brockmark, Sofia (Redaktör)
    Havs- och vattenmyndigheten.
    Risk assessment of American lobster (Homarus americanus)2016Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
    Ladda ner (jpg)
    presentationsbild
  • 16.
    Nilsson, Jessica (Redaktör)
    Havs- och vattenmyndigheten.
    Snoeijs-Leijonmalm, Pauline (Redaktör)
    Utförare miljöbevakning, Universitet, Stockholms universitet, SU.
    Havenhand, Jon (Redaktör)
    Utförare miljöbevakning, Universitet, Göteborgs universitet, GU.
    Nilsson, Per (Redaktör)
    Utförare miljöbevakning, Universitet, Göteborgs universitet, GU.
    Scientific considerations of  how Arctic Marine Protected Area (MPA) networks may reduce  negative effects of climate change and ocean acidification: Report from the Third Expert Workshop on Marine Protected Area networks in  the Arctic, organised by Sweden and Finland under the auspices of the PAME  working group of the Arctic Council in Helsinki, Finland, 21-22 September 20172017Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    HaV representerar Sverige i Protection of the Arctic Marine Environment (PAME), en av Arktiska rådets arbetsgrupper. PAME arbetar bland annat med marint områdesskydd och marint skräp i Arktis.

    Ett av HaV:s åtaganden i arbetet var att ordna en workshop för marina experter om marint områdesskydd, med fokus på klimatförändring och havsförsurning. Sextiotre marina experter från tolv länder medverkande under workshopens två dagar, 21-22 september 2017. Deltagarna diskuterade hur marint områdesskydd potentiellt kan ge skydd för de biologiska förändringar som sker i Arktis på grund av uppvärmning och försurning.

    I denna rapport presenteras slutsatser från workshopen. Bland annat att forskare betonade att det redan idag finns mer än tillräckligt med vetenskap för att börja processen med att implementera marint områdesskydd även i det internationella vattnet i Arktis (kuststaterna gör det redan för sina nationella vatten). Forskarna kunde även konstatera att den biologiska påverkan i Arktis, på grund av varmare klimat, mindre och tunnare is, samt ökad försurning bidrar till signifikanta förändringar av de Arktiska ekosystemen. Samarbete kring forskning, övervakning och förvaltning är därför avgörande för att försöka öka resiliensen i Arktis.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
    Ladda ner (jpg)
    presentationsbild
1 - 16 av 16
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf