Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1 - 5 av 5
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Berg, Sofia
    et al.
    Utförare miljöbevakning, Företag, EnviroPlanning AB.
    Kling, Johan
    Utförare miljöbevakning, Företag, DHI Sverige AB.
    Hammarbäck, Maria
    Utförare miljöbevakning, Företag, DHI Sverige AB.
    Handledning - Ekosystemtjänstanalys i Excelverktyget VEsta: Analys av påverkan på ekosystemtjänster vid exploatering i strandnära områden och i vatten2019Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Havs- och vattenmyndigheten har tagit fram ett verktyg för analys av blå (vattenrelaterade) ekosystemtjänster. Verktyget kallar vi för VEsta. Vatten är en förutsättning för liv och många ekosystemtjänster är kopplade till vatten.

    Många befintliga bedömningar av ekosystemtjänster fokuserar på de gröna ekosystemtjänsterna. Fokus för VEsta är de blå ekosystemtjänster även om de gröna tjänsterna också kan analyseras på liknande sätt i verktyget. Med blå ekosystemtjänster avses de tjänster som vi får från sjöar, vattendrag och hav.

    Hur kan VEsta användas?

    Spara ner dokumentet (se Excel-filen till höger) innan du gör din analys. Verktyget fungerar med Excel till Windows 365 och Excel 2019 eller senare.

    Du kan använda VEsta i en mängd olika situationer för att få en övergripande indikativ bild av ekosystemtjänstpåverkan vid en förändring.

    VEsta kan exempelvis användas när:

    • en brygga ska anläggas,
    • hus och andra byggnader ska byggas, i synnerhet nära vatten,
    • mindre detaljplaner tas fram för områden nära vatten,
    • verksamheter ska etableras i närheten till vatten,
    • markanvändningen förändras på olika sätt.

    Du kan använda VEsta i en mängd olika situationer för att få en övergripande indikativ bild av ekosystemtjänstpåverkan.

    Hur fungerar verktyget?

    Genom att besvara ett fyrtiotal frågor om miljöeffekterna som en förändring förväntas ge, genereras en bedömning på hur ekosystemtjänsterna påverkas.

    En bedömning av varje ekosystemtjänst presenteras utifrån svaren på frågorna men även en övergripande bild ges i ett spindelnätsdiagram (utifrån nuläget). Det innebär att ju bättre frågorna besvaras angående effekterna, ju bättre kvalitet fås på ekosystemtjänstbedömningen i VEsta.

    I tidig planeringsfas är användbarheten av verktyget begränsad eftersom man då sällan har en tydlig bild av effekterna. Användbarheten ökar allteftersom bilden framträder mer och mer. VEsta kan med fördel användas flera gånger under processen, även som utvärdering efter förändringen.

    Ekosystem har dock mycket komplicerade relationer och interna samband. Kompletterande studier är många gånger nödvändigt för att förstå påverkan ekosystemtjänster på djupet.

    Systemkrav för VEsta

    VEsta kräver någon av följande versioner av Excel

    • Excel till Windows 365
    • Excel 2019 eller senare 

    Boverkets verktyg för bedömning av ekosystemtjänster

    Ester (se länk högre upp) är ett annat verktyg för ekosystemtjänstbedömning som Boverket tagit fram, se filen till höger. Detta verktyg är inriktat mot gröna ekosystemtjänster och kräver inte samma detaljeringsgrad, vilket är en fördel i många lägen. Verktyget lämpar därför sig bättre i situationer då detaljeringsgraden är svår att uppnå, till exempel vid tidig planeringsfas eller vid komplicerade detaljplaner. Samt då vatten inte berörs av exploateringen.

  • 2.
    Franzén, Frida
    et al.
    Utförare miljöbevakning, Företag, DHI Sverige AB.
    Ivarsson, Mats
    Utförare miljöbevakning, Företag, DHI Sverige AB.
    Moreno, Patricia
    Utförare miljöbevakning, Företag, DHI Sverige AB.
    Wallentin, Erik
    Utförare miljöbevakning, Företag, DHI Sverige AB.
    Utvärdering projektverksamhet: ”De 5 stora”2016Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Den huvudsakliga uppgiften i denna rapport har varit att utifrån ett hållbarhetsperspektiv utvärdera ett antal projekt som syftat till att minska näringsläckaget från jordbruksmark i olika områden i Sverige. Projekten är dels de ”5 stora”, som finansierats genom havsmiljöanslaget, samt tre stycken mindre LOVAfinansierade projekt.   

    För att möjliggöra jämförbara och robusta utvärderingar av projekt har ett analysverktyg utvecklats parallellt med insamling av data för de olika projekten. I analysverktyget utvärderas hur projekt bidragit till miljömässig, ekonomisk och social hållbarhet. Den slutliga bedömningen av ett projekt utgörs av ett sammanvägt hållbarhetsindex tillsammans med ett antal deskriptiva kriterier.    

    Utvärderingen av de ”5 stora” visar bl.a. att: 

    • De mest framgångsrika projektet inom de ”5 stora” är Greppa Fosforn och Tullstorpsån. Utvärderingarna visar att de tre hållbarhetsdimensionerna är korrelerade (generellt höga) i de flesta framgångsrika projekt. Detta speglar exempelvis att möjligheten att uppnå målsättningar om åtgärder inom ett projekt (ekologisk hållbarhet) ökas av en hög grad av acceptans och deltagande från lokala aktörer och markägare (socialt hållbarhet).  
    • I några projekt är det sociala indexet högt, medan de ekologiska och ekonomiska är relativt låga. Detta kan innebära att projektet resulterat i ökad acceptans, deltagande och kunskap så att fortsatt engagemang också leder till fortsatta åtgärder. Ett exempel är Slätbaken där stor vikt lagts på samverkan och nya institutionella arrangemang. 
    • Förklaringar till utfallet i projektutvärderingarna kan till stor del sökas bland de deskriptiva kriterierna där fokus ligger på att beskriva hur projekten genomförts och på vilka behov som föregått projektet. Till exempel om projektet initierats lokalt, regionalt eller nationellt, av enskilda aktörer eller av myndigheter.  
    • För att kartlägga framgångsfaktorer och projektrisker med statistisk säkerhet/signifikans behöver att större antal projekt utvärderas med analysverktyget. Analys av ett större antal projekt skulle ge ett dataunderlag med goda möjligheter till statistiska analyser för att kartlägga vad som leder till höga hållbarhetsindex inom olika typer av projekt.   

    En jämförelse mellan utvärderingarna av de ”5 stora” och de tre fristående LOVAprojekten visar bl.a. att: 

    • Budget för respektive projekt är ungefär 5-10% av motsvarande budget för projekten i de ”5 stora”, som vägledande jämförelse. LOVA-projekten är således mycket mindre och de föreslagna åtgärderna likaså, men uppnår likartade hållbarhetsindex som projekten inom de ”5 stora”. 
    • Vidare är en stor skillnad att de tre LOVA-projekten är initierade lokalt, i två av fallen av kommuner.  
    • De mindre LOVA-projekten kan ha fördelar genom att vara anpassade och utformade efter lokala behov, och på så sätt även ha lättare att skapa lokal acceptans.  UTVÄRDERING PROJEKTVERKSAMHET – ”DE 5 STORA”  10   En annan betydelsefull framgångsfaktor är att projekten är väl avgränsade, och att myndigheter och projektägare är överens om åtgärdsfokus.  
    • Däremot saknar de mindre projekten i större grad möjligheten att dra nytta av de synergieffekter som de större projekten i de ”5 stora” har haft till följd av större organisation, befintlig infrastruktur, angränsande forskningsprojekt etc.   

    Med utgångspunkt från slutsatserna lämnas tre rekommendationer: 

    • Ställ högre krav på rapporteringen av genomförda projekt Arbetet med att samla in information och att utvärdera projekten inom de ”5 stora” och de tre fristående LOVA-projekten har tydligt visat på behovet av en förbättrad projektrapportering. För att underlätta Havs- och vattenmyndigheten framtida arbete med projektutvärderingar och prioriteringar mellan framtida projekt, behöver återrapporteringen bli bättre på att beskriva vad som görs inom projekten, hur framgångsrika åtgärderna är och vad de kostar. Krav måste åtminstone ställas på att rapporteringen görs på ett sätt som möjliggör utvärdering av genomförda projekt utifrån måluppfyllelse, ekonomi och sociala aspekter.  
    • Ställ högre krav i ansökan på genomförande och organisation.  En viktig aspekt, åtminstone i projekt av större dignitet, är att skapa acceptans och delaktighet i åtgärder som bygger på frivillighet. Medfinansiering genom medel från Havs- och vattenmiljöanslaget, eller LOVA, för projekt som omfattar flera års genomförande med betydande budget bör således grunda sig på en tydlig presentation redan i ansökan över hur projektet kommer att organiseras för att skapa samverkan i såväl vertikal som horisontell ledd. Ansökan bör också tydligt beskriva vilka metoder som kommer att användas för att stimulera deltagande, samverkan och kunskapsspridning.  
    • Utvärdera ett större antal bidragsfinansierade projekt med analysverktyget Det krävs att analysen tillämpas på ett större antal projekt för att mer långtgående slutsatser ska kunna dras om framgångsfaktorer och riskkällor i de genomförda projekten. Ett större dataunderlag skulle möjliggöra en mer ingående statistisk analys, exempelvis av betydelsen av enskilda kriterier för projektutfall i olika sammanhang. Underlaget kan sedan användas vid prioritering mellan förslag till framtida bidragsfinansierade projekt. Ett större dataunderlag kan också belysa förhållandet mellan osäkerhet i projektrapporteringen och uppnådda hållbarhetsindex inom olika projekt. Informationen kan ge stöd för beslut om vilka krav som ska ställas på förbättrad rapportering i framtida bidragsfinansierade projekt.
  • 3.
    Franzén, Frida
    et al.
    Utförare miljöbevakning, Företag, DHI Sverige AB.
    Ivarsson, Mats
    Utförare miljöbevakning, Företag, DHI Sverige AB.
    Wallentin, Erik
    Utförare miljöbevakning, Företag, DHI Sverige AB.
    Guide för utvärdering av projekt: ”De 5 stora”2016Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Denna vägledning för projektutvärdering är tänkt att användas tillsammans med huvudrapporten Utvärdering projektverksamhet – De fem stora, Havs- och vattenmyndighetens rapport 2016:5 och en Excel-mall för projektutvärdering. Utvärdering projektverksamhet - utvärderingsmall, Enveco rapport 2015:9. Varje delmoment i vägledningen innehåller hänvisningar till huvudrapporten där användaren kan finna mer och utförligare information om kriterier, poängskalor för bedömningar samt beräkningar av hållbarhetsindex. I huvudrapporten beskrivs även den teoretiska bakgrunden till metoden. I anslutning till de praktiska stegen för projektutvärdering som presenteras i guiden görs hänvisningar utvärderingsmallen i bilagan.

  • 4.
    Kinell, Gerda
    et al.
    Enveco Environmental Economics Consultancy.
    Söderqvist, Tore
    Enveco Environmental Economics Consultancy.
    Moreno-Arancibia, Patricia
    Utförare miljöbevakning, Företag, DHI Sverige AB.
    Liungman, Olof
    Utförare miljöbevakning, Företag, DHI Sverige AB.
    Ahrensberg, Nick
    Utförare miljöbevakning, Företag, DHI Sverige AB.
    Marine litter in Sweden: A study for the Economic and Social Analysis of the Initial Assessment of the Marine Strategy Framework Directive2012Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    The initial assessment (IA) of the implementation of the EU Marine Strategy Framework Directive (MSFD) includes an economic and social analysis (ESA). This analysis is about two areas: (1) the use of marine waters and (2) the cost of degradation of the marine environment. Marine litter is one descriptor relevant for assessing good environmental status (GES) within the MSFD. Based on the ecosystem approach this report provides information on marine litter in Sweden involving status of marine litter (amounts, composition, sources etc.), how marine litter affects the provision of ecosystem services and costs and benefits connected to marine litter. This report is based on a literature review and a survey carried out in October 2011 to Swedish organizations causing marine litter or affected by marine litter. From the literature review and the survey it was evident that there is a general lack of data on the status of marine litter in Sweden as well as a lack of socioeconomic data describing effects of marine litter. The literature review and the survey also show that marine litter is an urgent environmental problem that causes negative effects on the provision of ecosystem services and causes costs to affected organizations and to society as a whole.     The lack of data on marine litter might be explained by the fact that there is no uniform way in which marine litter is monitored and measured in Sweden. The data found of amounts of marine litter in Sweden only covered the coast of the North Sea and no data were found for the coast of the Baltic Sea. Data on composition of litter showed that the litter commonly consists of plastic, packages, oil cans and fishing equipment etc. The most important sources of marine litter are both based on land and at sea and involve the fishing industry, shipping sector, tourism sector and other recreational activities.Several ecosystem services are judged to be affected by marine litter including supporting, regulating, provisioning and cultural ecosystem services. There are however several policy instruments in place for handling marine litter. The main sources of marine litter are also covered by the current legislation. Marine litter and effects of marine littering has however been apparent in the literature review and the survey in this report. This indicates that the current policy instruments might be inefficient or need to be complemented. The development of marine litter is uncertain and is likely to depend of the drivers of marine litter. Potential drivers of marine litter are closely related to the sources of marine litter and probably involve changes in consumption levels (affecting the use of packages), coastal and marine recreation and tourism, commercial fishing and shipping.   Data on cost of degradation due to marine litter are scarce and the data collected only covered the coast of the North Sea. Cost data indicate that cleaning the beaches from marine litter in the province of Bohuslän in the northern part of the Swedish west coast costs about 5-10 MSEK yearly based on data from the survey and over 10 MSEK based on data from the literature review. Data on benefits of reduced marine litter are even more scarce. The benefits of reduced marine litter involve increased aesthetic values, increased possibilities for coastal and marine recreational and tourism.

  • 5.
    Söderqvist, Tore
    et al.
    Enveco Environmental Economics Consultancy.
    Soutukorva, Åsa
    Enveco Environmental Economics Consultancy.
    Moreno-Arancibia, Patricia
    Utförare miljöbevakning, Företag, DHI Sverige AB.
    Liungman, Olof
    Utförare miljöbevakning, Företag, DHI Sverige AB.
    Ahrensberg, Nick
    Utförare miljöbevakning, Företag, DHI Sverige AB.
    Paulsson, Lars
    Resurs AB.
    Marine tourism and recreation in Sweden: A study for the Economic and Social Analysis of the Initial Assessment of the Marine Strategy Framework Directive2012Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    This report provides input regarding the marine recreation and tourism components of the ecosystem service approach to the Economic and Social Analysis of the Initial Assessment of the EU Marine Strategy Framework Directive. The main content of the report is the following. See also Figure 0.1 for an illustration that also provides an interpretation of the report in terms of the Drivers-Pressure-State-Impact-Response (DPSIR) framework.  Chapter 1 presents the general methodology followed in the report. It also gives an introduction to Swedes’ recreation in or at the sea.  Chapter 2 presents a number of definitions related to marine recreation and tourism. Six sectors of marine tourism are identified:  A. Cruise-ship traffic in marine waters B. International passenger ferry traffic in marine waters C. National passenger ferry traffic in marine waters D. Other commercial passenger transportation in marine waters E. Leisure boating in marine waters F. Holiday housing associated with marine recreation G. Commercial accommodation (e.g. hotels, camping sites, etc.) associated with marine recreation H. Same-day visits associated with marine recreation  For sectors A-E, the connection to marine waters is unambiguous since the activities in these sectors take place in marine waters. Sectors F-H have a less direct connection but are still relevant to include because a substantial proportion of these sectors is likely to depend on the enjoyment of marine recreation. However, including sectors F-H requires a reasonable and objective delimitation of these sectors. It was chosen to use  two alternative geographical definitions for these sectors; one (called MAX) that is likely to result in an overestimate of the sectors in relation to their association with marine recreation and one (called MIN) that is likely to result in an underestimate. The MAX definition is to include those parts of sectors F-H which are located in Swedish coastal municipalities or on islands in marine waters. The MIN definition is to include those parts of sectors F-H which are located in subdrainage basins that drain directly into coastal or transitional water bodies (typology from the Water Framework Directive, 2000/60/EG) (delavrinningsområden som avvattnas direkt till kustvattenförekomster eller övergångsvatten) or on islands in marine waters. Based on the classification of marine ecosystem services in Garpe (2008) and SEPA (2009) and a survey of people’s use of marine waters (SEPA, 2010a, 2010b), Chapter 2 identifies the following seven subcategories of the ecosystem service C1 Enjoyment of recreational activities:  C1.1  Swimming C1.2  Diving C1.3  Windsurfing, water skiing C1.4  Boating C1.5  Fishing C1.6 Being at the beach or seashore for walking, picnicking, sunbathing, visiting touristic or cultural sites, etc. C1.7  Using water-based transportation  Chapter 3 describes the extent of use of Swedish marine waters by the sectors of marine tourism. The findings are summarized in Tables 0.1 and 0.2, where the former is based on the MIN definition for sectors E-H and the latter is based on the MAX definition for these sectors. When interpreting the figures, note that turnover and employment are defined differently for the different sectors: For sector A, they are about passengers’ expenditures ashore and the jobs these expenditures create; for sectors B-D, turnover and employment are for the companies found in these sectors – for employment this implies an underestimation because a substantial part of the employment is accounted for in the country where ships are registered; and for sectors E-H, turnover and employment are about tourists’ spending when boating, having holiday housing, making use of commercial accommodation and making same-day visits and the jobs associated with this turnover. The tables illustrate the considerable extent of coastal and marine tourism in Sweden. For example, the estimated turnover of this part of the Swedish tourism industry is between SEK 58 578 million (MIN) and SEK 75 153 million. The turnover of the Swedish tourist industry as a whole in 2010 was SEK 255 000 million (Tillväxtverket, 2011), which means that coastal and marine tourism accounted for between 23 % (MIN) and 29 % (MAX) of the total turnover.

1 - 5 av 5
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf