Swedish Agency for Marine and Water Management

Endre søk
Begrens søket
1 - 3 of 3
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Florin, Ann-Britt
    et al.
    Utförare miljöbevakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Institutionen för akvatiska resurser, Kustlaboratoriet, Sverige Lantbruksuniversitet, SLU.
    Jonsson, Anna-Li
    Utförare miljöbevakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Institutionen för akvatiska resurser, Kustlaboratoriet, Sverige Lantbruksuniversitet, SLU.
    Fredriksson, Ronny
    Utförare miljöbevakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Institutionen för akvatiska resurser, Kustlaboratoriet, Sverige Lantbruksuniversitet, SLU.
    Sik i Östersjön: en kunskapssammanställning2019Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Rapporten "Sik i Östersjön – en kunskapssammanställning" innehåller en kortfattad översikt över beståndets ekologi, status och utbredning. I sammanställningen ges förslag på metoder och ansatser, som ett led i arbetet med att förbättra beståndets status och utöka kunskapen om siken i Östersjön.

    Sik är en laxfisk som förekommer längs kusterna i Bottniska viken, Ålands hav och Egentliga Östersjön, men kan även påträffas i anslutning till sötvatten längs västkusten. I Östersjön delas siken in efter lekbeteende i de två formerna älvlekande sik (även kallad vandringssik) och havslekande sik (även kallad havssik). De skiljer sig åt med avseende på födoval, tillväxthastighet, lekbeteenden och morfologiska egenskaper. Genetiskt är dock skillnaden större mellan olika populationer än mellan olika former.

    Sik har traditionellt varit viktig både för yrkes- och fritidsfisket och fångas främst med bottensatta fällor och nät. Yrkesfiskets landningar av sik har mer än halverats i Östersjön sedan mitten av 1990-talet och är nu runt 100 ton årligen. Tydligast är denna minskning i Bottniska viken där merparten av sikfisket bedrivs. Skattningar av fritidsfiskets fångster är osäkra, men uppgifterna tyder på att omfattningen är betydande, motsvarande hälften upp till två gånger så stora som yrkesfiskets.

    Det finns ingen riktad regelbunden övervakning av sik i Östersjön och sik fångas enbart sparsamt i den reguljära kustfiskövervakningen. De data som finns från yrkesfisket och nätprovfisken visar att fångst per ansträngning har minskat i Bottniska viken sedan 1990-talet.

    De senaste åren är dock utvecklingen positiv i Bottenviken.Orsakerna till sikens tillbakagång är inte klarlagda men högt fisketryck, vattenkraftsutbyggnad, ökande vattentemperatur, minskande isutbredning, förändrat ekosystem, ökande säl- och skarvbestånd, eutrofiering och lågt pH kan ha bidragit till den negativa utvecklingen.Lekfredning och fiskefritt område i Södra Bottenhavet har visat sig ge goda effekter på sikbeståndet. I Finland sker stora utsättningar som är effektiva för att upprätthålla ett fiske.

    I denna sammanställning har vi identifierat följande kunskapsuppbyggande åtgärder för sik i Östersjön:

    • Långsiktig, standardiserad övervakning av beståndens utveckling
    • Undersökning av påverkan av predation från säl och skarv
    • Undersökning av påverkan av fiske
    • Utveckling av metoder för identifiering och kartläggning av ekotypernas förekomst
    • Kartläggning av viktiga lek- och uppväxtmiljöer
    • Analys av effekter av utsättningar av yngel och juvenil sik
    Fulltekst (pdf)
    fulltext
    Download (jpg)
    presentationsbild
  • 2.
    Kraufvelin, Patrik
    et al.
    Utförare miljöbevakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Institutionen för akvatiska resurser, Kustlaboratoriet, Sverige Lantbruksuniversitet, SLU.
    Bryhn, Andreas
    Utförare miljöbevakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Institutionen för akvatiska resurser, Kustlaboratoriet, Sverige Lantbruksuniversitet, SLU.
    Kling, Johan
    Havs- och vattenmyndigheten.
    Olsson, Jens
    Utförare miljöbevakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Institutionen för akvatiska resurser, Kustlaboratoriet, Sverige Lantbruksuniversitet, SLU.
    Fysisk påverkan i kusten och effekter på ekosystemen2021Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Många människor och samhällen, såväl i Sverige som globalt, har stor glädje och nytta av grunda kustvatten och deras ekosystem. Detta gör att kustnära ekosystem kontinuerligt och samtidigt påverkas av ett flertal typer av mänskliga aktiviteter, bland annat:

    • kustexploatering,
    • havsbaserad energiproduktion,
    • uttag av levande och icke levande resurser,
    • produktion av levande resurser,
    • transport,
    • turism och friluftsliv,försvar/militär, med mera.

    De mänskliga aktiviteterna har en central påverkan på kustmiljöns utformning och status genom:

    • fysiska förändringar i livsmiljö,
    • bottentyp och sedimenttyp,
    • störningar av substratytor,
    • förändring av grumlighet,
    • övertäckning,
    • nedskräpning,
    • elektromagnetisk störning,
    • buller,förändring av ljusförhållanden,
    • konstruktion av barriärer för arters rörelse,
    • störning genom kontakt/kollision, samt
    • visuell störning.

    Aktiviteterna kan också ha hydrografisk, kemisk och biologisk påverkan.Denna rapport ger genom att tillämpa DPSIR-modellen en bred överblick över olika mänskliga aktiviteter och deras fysiska påverkan på kustekosystemen, med ett särskilt fokus på förhållanden i Sverige. Därtill analyserar rapporten de olika biologiska effekter, statusförändringar, som fysisk påverkan ger upphov till i kustekosystemen, hur känsliga olika typer av nyckelhabitat och ekosystemkomponenter är för de huvudsakliga påverkansfaktorerna, samt vilka konsekvenser som detta kan ha för marina ekosystemtjänster. Informationen är både deskriptiv och kvantitativ. Samband mellan aktiviteter och påverkan, mellan aktiviteter och ekosystemkomponenter, mellan aktiviteter och marina naturtyper, mellan aktiviteter och ekosystemtjänster, mellan olika påverkanstryck och olika viktiga habitat presenteras i skilda bilagor. Likaså redogörs det för vilka vattendjup och vilka havsområden som speciellt antas påverkas av olika mänskliga aktiviteter, vilka aktiviteter som kan inverka kumulativt på miljön tillsammans med andra aktiviteter, samt vilka mänskliga aktiviteter som kan inverka kumulativt med olika icke-fysiska påverkanstryck.

    En central avsikt med rapporten är att bredda förståelsen för kustekosystemens struktur, funktion och processer samt den inverkan fysiska påverkansfaktorer har på dessa. Rapporten kan även utgöra en grund för att identifiera och stärka en funktionell marin grön infrastruktur, liksom för fysisk planering och ekosystembaserad förvaltning.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
    Download (jpg)
    presentationsbild
    Download (zip)
    bilaga
  • 3.
    Kraufvelin, Patrik
    et al.
    Utförare miljöbevakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Institutionen för akvatiska resurser, Kustlaboratoriet, Sverige Lantbruksuniversitet, SLU.
    Bryhn, Andreas
    Utförare miljöbevakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Institutionen för akvatiska resurser, Kustlaboratoriet, Sverige Lantbruksuniversitet, SLU.
    Olsson, Jens
    Utförare miljöbevakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Institutionen för akvatiska resurser, Kustlaboratoriet, Sverige Lantbruksuniversitet, SLU.
    Erfarenheter av ekologisk restaurering i kust och hav2021Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Ekologisk restaurering är åtgärder som görs för att återställa naturen till ett tidigare läge efter skadlig mänsklig påverkan. I kust- och havsmiljö kan det exempelvis handla om att transplantera ålgrässkott eller kallvattenskoraller, återskapa kustnära våtmarker, eller tillföra näringsbindande ämnen för att motverka kvarvarande övergödningseffekter från tidigare mänskliga aktiviteter. Restaurering är en aktiv åtgärd som syftar till att återställa ekosystemen till ett historiskt ursprungstillstånd och kan ses som processen att hjälpa/styra återhämtningen av ett ekosystem som har försämrats, skadats eller förstörts. Erfarenheten av ekologisk restaurering i havsmiljö är dock begränsad, och en tumregel är att det är mindre kostsamt att förhindra ekologiska skador, än att i efterhand restaurera miljöerna. En annan tumregel är att de aktiviteter och påverkanstryck som ursprungligen orsakat skadan måste vara åtgärdade innan en restaurering kan fungera.

    Denna rapport syftar till att ge en förhållandevis detaljerad översikt över erfarenheter av ekologisk restaurering i kust- och havsmiljö, med särskilt fokus på svenska ekosystem. Förhoppningen är att rapporten ska kunna användas av förvaltare och beslutsfattare och ligga till grund för framtida restaureringsprojekt. De läsare som föredrar en mer komprimerad översikt av dessa erfarenheter rekommenderas att börja läsningen med bilaga 1 som ger en mer kortfattad sammanfattning av olika åtgärder.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
    Download (jpg)
    presentationsbild
    Download (zip)
    bilaga
1 - 3 of 3
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf