Swedish Agency for Marine and Water Management

Endre søk
Begrens søket
1 - 1 of 1
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Lax och öringfisket i Vänern: Om återfångster av utsatt lax och öring i Vänern, samt en beskrivning av situationen för de skyddsvärda stammarna av lax och öring i Klarälven och Gullspångsälven1998Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Vattenkraftutbyggnad, vattendomar och återstående rekryteringområden för lax och öring i Gullspångs- och Klarälven

    I båda älvarna började de första kraftverken att byggas 1906. Rekryteringsområden för lax och öring i Gullspångsälven finns nu endast i älvens nedersta del och är i huvudsak begränsade till Stora och Lilla Aråsforsarna.Den totala arealen har uppskattats till 5 ha. Gullspångsälven, som enligt vattendom har en minimivattenföring på 6 m3/sek, är kraftigt påverkad av korttidsreglering och högsta flödet i älvfåran där Aråsforsarna är belägna, kan vara ca 60 m3/sek.

    I Klarälven hade dammbyggnationer uppförts i Dejeforsen redan 1830. Lek- och uppväxtområden för lax och öring finns i huvudfåran på en ca 2 mil lång sträcka, som är belägen ca 17 mil uppströms mynningen, samt i några bivattendrag. Den sammanlagda arealen uppväxtområden för lax har uppskattats till ca 100 ha och för öring till ca 50ha. Älven är dock lågproduktiv och påverkad av såväl reglering för vattenkraftsändamål, inkl korttidsreglering vid Höljes, som flottledsrensningar. Laxtrappor saknas och lekvandrande lax och öring som fångas vid det nedersta kraftverket i Forshaga transporteras upp och sätts ut uppströms Edsforsens kraftverk, varifrån lekvandrarna kan nå reproduktionsområdena.

    Lax- och öringstammarna i Gullspångs och Klarälven

    Gullspångslax och -öring är visserligen de mest storvuxna av stammarna, men har ändå aldrig genomsnittligt varit särskilt storvuxna i Vänern. Under åren 1903-23 uppges medelvikten hos lekvandrande lax och öring i Gullspångsälven till 5,5-5,7 kg. Medelvikten hos samma stammar som fångats i avelsfisket i Klarälven under åren 1985-97 har i stort sett pendlat mellan 5 och 6 kg. Klarälvsöringens medelvikt runt sekelskiftet uppges till 3,3-3,7 kg, medan den under senare tid endast varit drygt 2 kg. Medelvikten vid könsmognad på Klarälvslaxen uppges i början av seklet till 3,5-3,9 kg. Vikten minskade senare till 2,8-2,9 kg, men började öka 1981 och har varit ca 4 kg under 1990-talet. I början av 1970-talet gjordes medvetna utsättningar av smolt, som var korsningar mellan Gullspångs- och Klarälvslax, i Klarälven, vilket kan ha bidragit till den observerade vikt­ökningen.

    Antal tillväxtsäsonger i sjön fram till könsmognad stämmer i dag väl med tidigare uppgifter när det gäller Klarälvsstammarna. Av de Gullspångslaxar som fångades i Gullspångsälven 1912-21, hade flertalet tillvuxit fem säsonger i sjön, medan flertalet av de Gullspångslaxsmolt, som satts ut i Klarälven, återfångats vid lekvandring efter fyra säsonger i sjön. Bilden är likartad för Gullspångsöring. Den minskade genomsnittsåldern för lekvandrarna kan bero på att den odlade smolten når könsmognad tidigare men också på ett ökat fiske i Vänern, vilket medför en ökad beskattning av de individer som stannar flest år i sjön.

    Vid en jämförelse av tillväxten hos Gullspångslaxar, som fångats i Gullspångsälven 1912-21, med märkta smoltgrupper som sattes ut 1978-81 resp 1990-93 i Klarälven, visade det sig att tillväxten vid 3-6 års ålder var densamma. De utsatta laxarna var emellertid något större vid samma ålder, sannolikt beroende på att den odlade smolten var något större än de naturproducerade när de kom ut i Vänern.

    Tidpunkten för lekvandring upp i Klar­älven under sen tid stämmer väl med tidigare uppgifter. Klarälvsstammarna har en utdragen uppvandringsperiod, dock med en tidig tyngdpunkt (juli) för öringen. Gullspångsstammarna lekvandrar genomsnittligt senare på året och i huvudsak i september tom oktober. Enstaka individer fångas dock redan under juli månad.

    Slutligen visar en jämförelse av längden hos naturproducerad resp odlad smolt av Gullspångs- och Klarälvslax att smolten från Gullspångsälven var större än Klarälvssmolten (200 resp 184 mm) 1912-21 och att dennaskillnad föreligger även i dag hos den odladesmolten (206 resp 188 mm).

    Det naturreproducerande beståndet i Gullspångsälven är i dag hänvisat till ett ca 5 ha stort uppväxtområde som är kraftigt påverkat av korttidsreglering. Ungfisktätheterna har varit låga, 5-10 individer/100 m2,sedan 1972. Antalet laxfiskungar fördelar sig ungefär jämnt mellan lax och öring. I ett oreglerat vattendrag av Gullspångsälvens karaktär borde tätheterna vara ca 10 gånger hö­gre.

    Ett indirekt mått på antalet lekande honor har inhämtats sedan 1988 genom att räkna antalet platser med spår av lek. Under flertalet år har ca 40 platser observerats och 1997 noterades det högsta antalet (78). Möjligen har sammanlagt ca 30 honor av lax och öring lekt under flertalet år. Om så är fallet skulle den avgivna rommängden räcka till att producera 1 700-8 500 smolt, om man antar en överlevnad på 1-5% från rom tdl smolt. Mängden utvandrande smolt har emellertid beräknats till bara 500-1 000 individer, vilket tyder på en hög dödlighet under älvlivet, med största sannolikhet till följd av korttidsregleringen. En minskad dödlighet under sjölivet och ett ökat antal lekvandrare skulle därför inte medföra en ökad smoltproduktion i älven, men väl en ökad genetisk bredd hos avkomman.

    Stammarna kan bl a ha påverkats av utsättningar sedan kraftverkens tillkomst. I en vattendom för Gullspångs kraftverk fanns angivet att 50 000 yngel av lax och öring skulle sättas ut i älven under åren 1907-23. Under åren 1933-58 sattes i genomsnitt 225 000 yngel ut årligen. Ett okänt antal, men minst 1 000, laxsmolt sattes ut i älven 1965 resp 1966 och drygt 350 ettåringar resp smolt sattes ut 1996 och 1997.

    I Klarälven är rekryteringsområdet stort men lågproduktivt och smolten har att passera sammanlagt 8 kraftverk innan de når Vänern. Dödligheten vid utvandring har emellertid visat sig vara mycket liten sedan samtliga kraftverk försetts med s k Ivaplanturbiner. Utifrån återvandringen 1996 och1997 av könsmogen lax, som satts ut i älven som simfärdiga yngel, har beräknats att uppväxtområdet i nuvarande skick förmår att producera så mycket smolt att 5 000-10 000 smolt når Vänern årligen.

    I Klarälven sattes 100 000-200 000 yngel ut årligen 1905-23 och ca 800 000 årligen 1939-48. Mellan 1906-08 och 1930 fanns fyra laxtrappor vilka möjliggjorde för ett litet antal lax och öring att nå rekryteringsområdet. Från och med 1931 har könsmogna fiskar som fångats i avelsfisket transporterats upp med bil till lek- och uppväxtområdet. Smoltutsättningar av lax påbörjades 1960 och av öring 1982 och dessutom gjordes utsättningar av sammanlagt 8 000 korsningar mellan Klarälvs- och Gullspångslax 1971-73. Klarälvsstammarna har alltså under åren påverkats av mänskliga åtgärder i mycket högre grad än Gullspångsstammarna.

    Utsättningar av lax- och öringsmolt i Vänern och tillrinnande vattendrag samt återfångst av märkt fisk

    1965 och 1966 sattes ca 1 000 märkta och ett okänt antal omärkta laxsmolt ut i Gullspångsälven och 1997 sattes 350 smolt ut. I Klarälven började smolt av Klarälvslax att sättas ut i blygsam omfattning 1960. Utsättningsmängderna har sedan ökat och under perioden 1989-93 sattes 40 000-63 000 smolt ut årligen och under de tre senaste åren har ca 45 000 smolt satts ut per år.

    I Klarälven har dessutom årligen satts ut ca 20 000 smolt av Klarälvsöring, 60 000-70 000 smolt av Gullspångslax och 40 000-50 000 smolt av Gullspångsöring under senare år.

    I sjön och i anslutning till några andra tillrinnande vattendrag sätts för närvarande bara ut smolt av Gullspångsstammarna. Som mest har ca 200 000 smolt satts ut (1990) och under senare år har utsättningarna legat på ca 150 000 smolt.

    Återfångsterna av märkt fisk var höga och oftast över 10% på antalsbasis för Gullspångsöring och Klarälvslax av de som sattes ut 1984-89. Återfångsterna har sedan minskat, troligen beroende på en försämrad rapportering, och är nu 2-9% beroende på utsättningsplats och stam. De nämnda stammarna ger fortfarande de högsta återfångsterna. Återfångsterna i vikt räknat var också högst för de utsättningar som gjordes tom 1989, då flera märkningsgrupper av ovannämnda stammar gav över 400 kg tillbaka per 1 000 utsatta smolt. Motsvarande värden under senare år har varit 150-350 kg/l 000 utsatta smolt.

    Fiskets bedrivande och fångster i Vänern

    Licensierade yrkesfiskare för månadsjournal över redskapsanvändning och fångst. Dessa journaler insändes till Fiskeriverket. Fritidsfiskare som fiskar med nät och andra utestå­ende redskap samt utter lämnar årliga uppgifter om redskapsinnehav, antal fiskedagar och fångst till länsstyrelsen i Värmlands län. Uppgifter om trollingfiskets omfattning och fångst har inhämtats genom en enkät och en landbaserad bedömning om antalet fiskande utifrån antal trollingbåtar i hamnarna samt båttrailers i anslutning till sjösättningsramper.

    I Vänern fanns 97 licensierade yrkesfiskare 1997. Den sammanlagda uppgivna årsfångsten av lax under åren 1994-97 var 21,4,33,2, 21,6 resp 33,6 ton och för öring var motsvarande fångster 13,9, 7,9, 9,2 resp 16,5 ton. Yrkesfiskets riktade fiske efter lax och öring med flytnät har minskat under perioden 1994-97 från i genomsnitt ca 8 500 m nät per dygn 1994 till ca 4 500 resp drygt 6 000 m nät per dygn under 1996 och 1997, enligt månadsjournalerna.

    I fritidsfiskestatistiken (fasta redskap, nät och utter) går det ej att skilja på lax och öring. Den sammanlagda årsfångsten av båda arterna uppges till ca 12 ton per år under åren 1994-96 och 13,6 ton 1997.

    Vid den enkät som genomfördes inkom svar från 85% av de 5 325 tillfrågade personerna. Av dessa kunde 847 karaktäriseras som lax- och öringfiskande trollingfiskare. Av dessa fiskade 91% från egen båt och i genomsnitt var man 2,2 fiskande ombord. Det beräknades att enkäten direkt (antal svarande) och indirekt (1,2 fiskekompisar) kom att omfatta 1 787 personer. I genomsnitt fiskade man 15,4 dagar per år och fångade totalt 25,4 kg lax och 11,2 kg öring per fiskande och år, dvs 36,6 kg laxfisk. Årsfångsten beräknades till ca 65 ton (1 787 fiskande å 36,6 kg/år). Utifrån den landbaserade inventeringen vid småbåtshamnar och sjösättningsramper beräknades att perioden 15 april-31 maj innefattade sammanlagt 13 752 personfiskedagar. Medelfångsten per fiskedag var enligt enkä­ten 1,65 kg lax och 0,73 kg öring, varför det kunde beräknas att man kunde ha fångat totalt ca 33 ton laxfisk under den studerade 47-dagarsperioden. Om det på årsbasis finns sammanlagt 100 dagar med samma fiskeintensitet, så kan trollingfiskets årsfångst beräknas till knappa 50 ton lax och drygt 20 ton öring.

    Åtgärder för fiskevård och bevarande av Gullspångs- och Klarälvens lax- och öringstammar

    Fiskereglerna

    Fisket i Vänern och tillrinnande vattendrag upp till det första definitiva vandringshindret regleras sedan 1994 genom Fiskeriverkets författningssamling (FIFS 1993:32), vilken reviderats i några avseenden sedan tillkomsten. Kortfattat gäller följande regelverk:

    • Fångst av lax och öring, som inte är märkt genom att fettfenan är bortklippt, är förbjuden hela året, såväl i sjön som i vattendragen.

    • Fiske efter lax och öring är förbjudet under hela året i Gullspångsälven och under tiden 20 maj-15 oktober i Klarälven. Fredningsområden finns utanför Gullspångsälven, Klarälven och Tidan. Fredningstiderna är anpassade utifrån de olika lax- och öringstammarnas tider för lekvandring.

    • Den som fiskar med nät på allmänt vatten och inte innehar yrkesfiskelicens får använda högst 100 m nät med en högsta höjd av 3 m. Dessa nät skall vara bottensatta, dvs får ej vara uppbojade.

    • Vid dörj-, utter- och trollingfiske får högst 10 beten användas per båt.

    • Vid handredskapsfiske, utter- och trollingfiske får fångas högst 3 laxar eller öringar per fiskande och dygn.

    • Minimimåttet på lax och öring är 60 cm.

    • Trålfiske efter siklöja får bedrivas efter tillstånd från Fiskeriverket inom tre begränsade områden. Från och med 1998 får fisket endast bedrivas under tiden 1 oktober-31 december.

    Biotopförbättrande åtgärder i Gullspångsälven

    I ett avtal från 1989 mellan Gullspångs Kraftaktiebolag och Kammarkollegiet, biträtt av dåvarande Fiskeristyrelsen, anges bl a att biotopförbättrande åtgärder skall utföras i Lilla Åråsforsen, som är det högst upp belägna lek- och uppväxtområdet. Detta område skadades mest vid de utvidgade rensningarna som genomfördes 1971. Åtgärderna har bestått i utläggning av sten och block för att återskapa en förbättrad och varierad uppväxtmiljö för lax- och öringungar samt utläggning av grus för att förbättra lekmöjligheterna. Lekgrus har även lagts ut i Stora Åråsforsen. I mynningsområdet har slåtter av vass utförts för att försämra ståndplatserna förgädda och därigenom försöka öka smoltens överlevnad under utvandringen.

    Uppbyggnad av genbank av Gullspångslax

    Odlingslinjerna av Gullspångslax har funnits i Fiskeriverkets Försöksstation i Kälarne sedan början av 1970-talet. Den första linjen härstammade från naturproducerad könsmogen fisk som fångades i Gullspångsälven på hösten 1969. Under senare år är det fiskar, som utgör fjärde generationen i odling, som producerat rom för odling och utsättning.

    Det var önskvärt att både ”friska upp”den gamla odlingslinjen för utsättningsändamål och ha ett genetiskt bra material i odling om något skulle inträffa i Gullspångsälven, som kan komma att göra det nödvändigt att sätta ut laxungar. Cirka ettåriga lax- och öringungar elfiskades därför i Gullspångsälven 1986-89 och togs till Kälarne. Anledning till att fisket utfördes under flera år var att man inte ville beskatta beståndet för hårt vid ett och samma tillfälle samt att man inte ville riskera att den nya odlingslinjen skulle komma att bestå av för många helsyskon.

    På hösten 1993 var 24 av dessa laxar könsmogna och korsades då parvis med individer ur den gamla odlingslinjen och på hösten 1994 skapades 13 familjer som var parvisa korsningar mellan bara naturproducerade individer. Material av samtliga dessa familjer finns nu i Kälarne, i en naturdamm i Nordvärmland samt som gruppmärkta i Vä­nern. De sistnämnda kommer att kunna återfångas i avelsfisket i Forshaga, då de nått könsmognad. I samband med konstbefruktningen har också mjölke från naturproducerade hanar djupfrysts genom s k kryokonservering. Åtgärderna innebär dels att det finns material som, ur genetisk synpunkt, kan sättas ut i Gullspångsälven om det skulle komma att behövas och dels att spridningen av materialet till flera odlingar och i Vänern samt genom djupfrysningen av mjölke, medför en stor säkerhet att material skall finnas att tillgå även om någon olycka eller något sjukdomsutbrott skulle inträffa någonstans.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
    Download (jpg)
    presentationsbild
1 - 1 of 1
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf