Swedish Agency for Marine and Water Management

Endre søk
Begrens søket
1 - 7 of 7
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Ahlsén, Jimmy
    et al.
    Utförare miljöbevakning, Företag, Marine Monitoring AB.
    Bergkvist, Johanna
    Utförare miljöbevakning, Företag, Marine Monitoring AB.
    Granmo, Åke
    Utförare miljöbevakning, Företag, Marine Monitoring AB.
    Undersökning av biota och sediment i anslutning till dumpningsområden av kemisk ammunition på väst- och östkusten 20192020Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Tidigare undersökningar i dumpningsområdet utanför Måseskär har visat på spår av nedbrytningsprodukter av de kemiska stridsmedlen Clark I och/eller Clark II i biota. Provfiske skedde i de östra delarna av dumpningsområdet utanför Måseskär som tidigare inte undersökts, samt i Gotlandsdjupet där gasbomber har identifierats genom visuella studier. Kemiska analyser av fångade organismer utfördes av the Finnish Institute for Verification of the Chemical Weapons Convention, University of Helsinki (VERIFIN).

    Målarter har valts baserat på deras kommersiella betydelse och ekologiska levnadssätt. På västkusten fångades och analyserades havskräfta, nordhavsräka och pirål. På östkusten fångades och analyserades torsk och skrubbskädda. Provfisket utfördes med passiva redskap så som burar, fällor och garn. I Gotlandsdjupet provtogs och analyserades även sediment.

    Resultatet från de kemiska analyserna i biota visade på spår av nedbrytningsprodukter från de kemiska stridsmedlen Clark I och/eller Clark II samt från Arsinolja. Nedbrytningsprodukter detekterades i ett samlingsprov från pirål fångad nedströms vraket BAL141 på västkusten samt bland två av sex samlingsprov av torsk fångad i Gotlandsdjupet. Samtliga sedimentprover från Gotlandsdjupet innehöll nedbrytningsprodukter från Clark I och/eller II i form av difenylarsinoxid (3O) och från Arsinolja i form av trifenylarsinoxid (4O) samt metylerade former av Adamsit (2.1) och Clark (3.1). Mängderna var mätbara men under gränsen för kvantifiering.

    Riskerna för spridning av innehållet i de dumpade kemiska stridsmedlen ökar med tiden på grund av korrosion av inkapslande höljen. Naturliga strömförhållanden leder till höga risker nedströms påverkade områden, något som ytterligare kan förvärras av bottenaktiviteter så som trålning i områdena.

    I Gotlandsdjupet innehöll samtliga sedimentprover produkter av kemiska stridsmedel vilket tyder på att stora delar av området är påverkat. Samma ämnen som detekterades i sedimentet gick också att finna i vävnaden hos biota fångad på samma positioner. Vid dumpningsområdet på västkusten har nu för första gången påverkade individer hittats innanför territorialgränsen vilket innebär större kontrollmöjligheten från myndigheterna att styra hur området ska komma att nyttjas i framtiden.

    De låga halterna av nedbrytningsprodukterna som detekterades under tidigare studier 2016 och 2017 samt i den nu aktuella undersökningen medför ingen ökad hälsorisk vid konsumtion enligt Livsmedelsverket. Närvaron tyder dock på att de kan ansamlas i vävnaden hos biotan i områdena. Rester av kemiska stridsmedel bör inte finnas alls i organismerna, varken i det vilda eller på tallriken.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
    Download (jpg)
    presentationsbild
  • 2.
    Ahlsén, Jimmy
    et al.
    Utförare miljöbevakning, Företag, Marine Monitoring AB.
    Bergkvist, Johanna
    Utförare miljöbevakning, Företag, Marine Monitoring AB.
    Magnusson, Marina
    Utförare miljöbevakning, Företag, Marine Monitoring AB.
    Granmo, Åke
    Utförare miljöbevakning, Företag, Marine Monitoring AB.
    Undersökning av biota i anslutning till dumpade fartyg med kemisk ammunition2018Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    På uppdrag av Havs- och vattenmyndigheten har en undersökning utförts i ett dumpningsområde utanför Måseskär där fartyg lastade med kemiska stridsmedel (CWA) sänktes efter andra världskriget.

    Studien som utfördes av Marine Monitoring AB omfattade fiske efter fisk och skaldjur under 2016 och 2017 i anslutning till tidigare identifierade vrak. Kemiska analyser av de fångade organismerna utfördes av ALS Scandinavia AB och the Finnish Institute for Verification of the Chemical Weapons Convention, University of Helsinki (VERIFIN).

    Valet av målarter gjordes med avseende på deras kommersiella betydelse, födoval samt deras avgiftningsförmåga. Bland fiskar valdes torsk, rödtunga, gråsej, vitlinglyra och pirål och av skaldjur havskräfta och nordhavsräka. På grund av utebliven fångst av nordhavsräka under 2016 års undersökning analyserades det året även den bottenlevande valthornssnäckan.

    Två typer av försöksdesign användes. Den första frågeställningen var huruvida de fångade arterna var lämpliga som livsmedel. Fiske med garn gjordes därför i nära anslutning till och på vraken och räkburar placerades även i deras omedelbara närhet. Den andra frågan var om den intensiva bottentrålningen i området kunde medföra spridning av sedimentbundna kemiska stridsmedel till ett större område. Kräftburar placerades därför ut i ett område längs den dominerande strömriktningen.

    Resultaten från de kemiska analyserna från 2016 och 2017 års undersökningar visade på spår av nedbrytningsprodukter från de arsenikhaltiga stridsmedlen Clark I och/eller Clark II i 6 av 49 prover. Vävnadsprover från en havskräfta, två fiskar av arten rödtunga, samt tre samlingsprover av nordhavsräka gav utslag vid analysen. Inga kemiska stridsmedel kunde påvisas i övriga prover.

    De funna halterna är mycket låga men visar att dessa stridsmedel är sänkta i området, vilket är ny kunskap. Tidigare undersökningar (Sjöfartsverket, 1992 och Spiridonov, M.A., Zhamoida, V.A. 1999) har visat rester av nedbrytningsprodukter av senapsgas (thiodiglykol) och av arsener i sediment i dumpningsområdet.

    De låga halterna av Clark I och/eller Clark II i vävnaden hos individerna medför ingen ökad hälsorisk vid konsumtion (personlig kommunikation, Salomon Sand, Livsmedelsverket) men rester av kemiska stridsmedel bör inte finnas alls i organismerna. Detektion av rester av kemiska stridsmedel har varit koncentrerad kring de centrala delarna av det vrakområde som undersökts av Sjöfartsverket (2015).

    Det har under undersökningens gång varit fortsatt intensiv trålaktivitet inom området, men huruvida det har skett någon tydlig spridning av sedimentbundna kemiska stridsmedel utanför vrakområdet har inte kunnat fastställas.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
    Download (jpg)
    presentationsbild
  • 3.
    Bergkvist, Johanna
    et al.
    Utförare miljöbevakning, Företag, Marine Monitoring AB.
    Fransson, Kerstin
    Utförare miljöbevakning, Företag, Marine Monitoring AB.
    Norlinder, Erika
    Utförare miljöbevakning, Företag, Marine Monitoring AB.
    Övervakning av främmande arter i hamnar med förenklad provtagning enligt eRAS-metoden: Fältrapport 20192021Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Den första fältundersökningen i Havs- och vattenmyndighetens nya övervakningsprogram av marina främmande arter har genomförts i två stora internationella hamnar och en betydande marina på Skånes kust.

    Lokalerna utgör ”hotspots” för främmande arter. Resultaten påvisar nio främmande arter av totalt 78 taxa. De relativt enkla provtagningsmetoderna visade sig vara effektiva för att påvisa förekomst av främmande arter i vattnet och på olika substrat i hamnar och marinor. Den nationella marina miljöövervakningens temaområde om biologisk störning har ett nystartat övervakningsprogram av marina främmande arter.

    Syftet är att genom att undersöka hotspots för introduktion av främmande arter så ökar möjligheten att upptäcka nyintroduktioner för landet och spridning till nya områden. Denna fältrapport sammanställer resultaten från startåret 2019 då undersöktes Malmö och Trelleborgs hamnar – båda med omfattande internationell sjöfart. Dessutom undersöktes Ystad marina med flera hundra båtplatser, nära Ystad hamn som är en av de största färjehamnarna i Sverige. Lokalerna utgör ”hotspots” där marina främmande arter förväntas introduceras till landet eller spridas från andra lokaler.

    Provtagningen genomfördes under 2019 enligt ”Rapid assessment survey” (RAS) med semi-kvantitativ skattning av förekomst av främmande arter genom påväxtpaneler, skrap från olika substrat, bottenhugg och kvalitativ visuell inspektion av konstgjorda hårdbottenstrukturer i vattenmassan och vegetation. Genom så kallade artificiella habitat av krukskärvor i plastbackar som placerades på botten möjliggjordes nykolonisering av organismer. Det svenska förslaget på övervakningsmanual utvärderades samtidigt.

    Under 2019 hittades totalt 78 taxa varav nio anses främmande för svenska vatten. Främmande arter hittades i alla lokaler. Genom RAS-metodiken och visuell inspektion identifierades 60 taxa och med artificiella habitat 48 taxa. Med den senare återfanns sju främmande arter, till skillnad mot sex med den förra metoden. Förekomst av främmande arterna av speciellt intresse är ostronpest (Crepidula fornicata), röd pungräka (Hemimysis anomala), svartmunnad smörbult (Neogobius melanostomus). I tillägg upptäcktes den nyligen till Sverige introducerade (år 2014) vitfingrad brackvattenskrabba (Rhithropanopeus harrisii) för första gången i havsbassängen Arkonahavet och Södra Öresund.

    Dessa tre arter finns med på Helcom/Ospars ”Target species list” över arter som är av särskilt intresse inom barlastvattenkonventionen, på grund av deras negativa och skadliga påverkan på havsmiljön i Östersjön och Nordsjön.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
    Download (jpg)
    presentationsbild
  • 4.
    Bergkvist, Johanna
    et al.
    Utförare miljöbevakning, Företag, Marine Monitoring AB.
    Magnusson, Marina
    Utförare miljöbevakning, Företag, Marine Monitoring AB.
    Norlinder, Erika
    Utförare miljöbevakning, Företag, Marine Monitoring AB.
    Vidareutveckling och test av övervakning av främmande arter: Extended Rapid Assessment Survey – eRAS2020Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Marine Monitoring AB har på uppdrag av Havs- och vattenmyndigheten testat och utvärderat metoder för löpande övervakning av marina främmande arter i hamnar, med huvudsyftet att tidigt upptäcka introduktion av främmande arter i landet. Sedan tidigare finns ett fältprotokoll för inventering av främmande arter inför dispensprövning enligt barlastvattenkonventionen och havsmiljökonventionerna Helcom och Ospar. I denna rapport testas en mer tids- och kostnadseffektiv metod. Metoden kallas för Rapid Assessment Survey (RAS) och ingår som en av flera metoder i Helcoms övervakningsprogram för främmande arter. Provtagningen fokuserar på hårdbottenorganismer och lokaler som prioriteras är hamnar, marinor och vattenbruksanläggningar, alla är ”hotspots” för introduktion av främmande arter. RAS kan även utökas till att innefatta artificiella habitat och påväxtpaneler och kallas då extended Rapid Assessment Survey (eRAS). Det är den utökade undersökningen som testats här.  

    Då metoden tagits fram för Östersjön fokuserades undersökningen till Östersjön. De besökta lokalerna är Nynäshamns hamn och gästhamn samt Bullandö marina. På västkusten besöktes råoljehamnen i Brofjorden i Lysekil.

    Totalt dokumenterades 84 taxa varav sju anses vara främmande för svenska vatten: slät havstulpan (Amphibalanus improvisus), havsborstmasken Boccardiella ligerica, hydrozoen Cordylophora caspia, havsborstmasken Marenzelleria sp., sandmussla (Mya arenaria), svartmunnad smörbult (Neogobius melanostomus) och nyazeeländsk tusensnäcka (Potamopyrgus antipodarum). En del av dessa arter har funnits i svenska vatten sedan lång tid tillbaka.

    Metoderna som använts fungerade generellt bra, men det är viktigt att vara medveten om förutsättningarna för metoderna. Då fokus ligger på hårdbottenorganismer riskerar vissa grupper att överses. Detta gäller framförallt plankton och bottenfauna i sediment. En svårighet var tillgång till hårdbottenytor i de stora hamnarna. För att det ska vara tids- och kostnadseffektivt ställs krav på utföraren, framförallt krävs taxonomisk kunskap och kännedom om den inhemska floran och faunan. Provtagningen går troligen snabbare med tiden om den upprepas i samma hamnar. Utökningen från RAS till eRAS ledde sannolikt till att fler främmande arter hittades. Därför rekommenderar vi att eRAS används för framtida övervakning. Val av undersökningslokaler bör ske efter bedömning av risk för introduktion av främmande arter med hjälp av spridningsmodeller utifrån naturlig spridning, vektorer och spridningsvägar för mänsklig spridning. Dessutom behöver man värdera resultat av tidigare undersökningar och göra expertbedömningar.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
    Download (jpg)
    presentationsbild
  • 5.
    Bergkvist, Johanna
    et al.
    Utförare miljöbevakning, Företag, Marine Monitoring AB.
    Magnusson, Marina
    Utförare miljöbevakning, Företag, Marine Monitoring AB.
    Obst, Matthias
    Utförare miljöbevakning, Företag, SeAnalytics AB.
    Sundberg, Per
    Utförare miljöbevakning, Företag, SeAnalytics AB.
    Andersson, Gunnar
    Utförare miljöbevakning, Myndigheter, Statens veterinärmedicinska anstalt.
    Provtagningsdesign för övervakning av främmande arter: Övervakning i marin miljö2020Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Denna rapport beskriver metod och resultat för identifiering av optimala övervakningsstationer för tidigt upptäckt av marina invasiva främmande arter samt uppföljning av dess spridningsmönster. Metoden är baserad på beräkning av en samlad invasionsrisk för 34 målarter som analyseras individuellt och samlade i relevanta ekologiska grupperingar som till exempel sötvattenstoleranta arter, marina arter eller bentiska arter. I analysen ingår tre faktorer:

    • Geografisk fördelning av lämpliga habitat beräknat med hjälp av utbredningsmodeller för varje art.

    • Artspecifik riskbedömning.

    • Introduktionsrisk i samband med fartygstrafik och vattenströmmar. 

    Resultatet pekar på två separata spridningsmönster för invasiva arter till marina miljöer i Sverige; spridning av marina arter längs nordeuropeiska kustvatten och spridning av sötvattenstoleranta arter via den europeiska kontinenten. Dessa två spridningsvägar analyserades separat och resultaten stöder en jämn fördelning av övervakningsstationer längs den svenska kusten mellan Strömstad och Gävle, med fokus på de områden som pekas ut av de marina modellerna på västkusten och de områden som pekas ut av sötvattensmodellerna på östkusten. De mest lämpliga övervakningsplatserna är hamnområden.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
    Download (jpg)
    presentationsbild
  • 6.
    Bergkvist, Johanna
    et al.
    Utförare miljöbevakning, Företag, Marine Monitoring AB.
    Norlinder, Erika
    Utförare miljöbevakning, Företag, Marine Monitoring AB.
    Fransson, Kerstin
    Utförare miljöbevakning, Företag, Marine Monitoring AB.
    Övervakning av främmande arter i hamnar med förenklad provtagning enligt eRAS-metoden: Fältrapport 20202021Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Den andra fältundersökningen i Havs- och vattenmyndighetens nya övervakningsprogram av marina främmande arter har genomförts i sex stora internationella hamnar och en betydande marina. Lokalerna utgör ”hotspots” för främmande arter. Resultaten påvisar sex främmande arter av totalt 93 taxa.

    De relativt enkla provtagningsmetoderna visade sig vara effektiva för att påvisa förekomst av främmande arter i vattnet och på olika substrat i hamnar och marinor. Den nationella marina miljöövervakningens temaområde om biologisk störning har ett nystartat övervakningsprogram av marina främmande arter. Syftet är att genom att undersöka hotspots för introduktion av främmande arter så ökar möjligheten att upptäcka nyintroduktioner för landet och spridning till nya områden.

    Denna fältrapport sammanställer resultaten från andra fältsäsongen 2020 då undersöktes

    • Karlskrona
    • Karlshamn
    • Sölvesborgs och
    • Trelleborg hamn i Östersjön
    • Malmö hamn i Öresund samt
    • Halmstad hamn i Kattegatt

    Alla dessa hamnar har omfattande internationell sjöfart. Dessutom undersöktes Ystad marina med flera hundra båtplatser, nära Ystad hamn som är en av de största färjehamnarna i Sverige. Lokalerna utgör ”hotspots” där marina främmande arter förväntas introduceras till landet eller spridas från andra områden.

    Provtagningen genomfördes enligt ”Rapid assessment survey” (RAS) med semi-kvantitativ skattning av förekomst av främmande arter genom påväxtpaneler, skrap från olika substrat, bottenhugg och kvalitativ visuell inspektion av konstgjorda hårdbottenstrukturer i vattenmassan och vegetation. Genom så kallade artificiella habitat av krukskärvor i plastbackar som placerades på botten möjliggjordes nykolonisering av organismer. Det svenska förslaget på övervakningsmanual utvärderades samtidigt.

    Totalt hittades 93 taxa, varav sex anses främmande för svenska vatten som hittades i alla lokalerna. Genom RAS-metodiken och visuell inspektion identifierades 48 taxa varav fyra främmande. Metoderna artificiella habitat identifierade 65 taxa varav fem främmande, påväxtpaneler 27 taxa varav tre främmande.

    Förekomst av främmande arterna av speciellt intresse är australisk kalkrörsmask (Ficopomatus enigmaticus) och vitfingrad brackvattenskrabba (Rhithropanopeus harrisii). Dessa finns med på Helcom/Ospars ”Target species list” över arter som är av särskilt intresse inom barlastvattenkonventionen, på grund av deras negativa och skadliga påverkan på havsmiljön i Östersjön och Nordsjön.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
    Download (jpg)
    presentationsbild
  • 7.
    Sundberg, Per
    et al.
    Utförare miljöbevakning, Företag, SeAnalytics AB.
    Obst, Matthias
    Utförare miljöbevakning, Företag, SeAnalytics AB.
    Bourlat, Sarah J.
    Utförare miljöbevakning, Företag, SeAnalytics AB.
    Bergkvist, Johanna
    Utförare miljöbevakning, Företag, Marine Monitoring AB.
    Magnusson, Marina
    Utförare miljöbevakning, Företag, Marine Monitoring AB.
    Utvärdering av ny övervakning av främmande arter: Metodjämförelse mellan traditionell och DNA-baserad identifiering2018Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Denna rapport redovisar resultat från en studie där vi undersökt artförekomst och speciellt förekomst av invasiva främmande arter i kustmiljö. Syftet har varit att utvärdera konventionell undersökningsmetodik för att identifiera arter genom taxonomisk artbestämning genetisk identifiering genom DNAmetabarkodning, i hamnmiljöer.

    Genom att övervaka miljön med nya genetiska metoder får vi möjligheter att upptäcka spår av organismers förekomst, något som annars är svårt med sortering av organismer från vatten-/planktonprov, bottenhugg eller fiskeredskap. Utvecklingen av DNA-tekniker går fort och det ser lovande ut att tillämpa dessa i jakten på invasiva främmande arter och patogener som är skadliga för den biologiska mångfalden, människors och djurs hälsa samt orsakar stora samhällskostnader, alltså organismer som vi anser är invasiva och främmande.

    Det finns idag inga miljöövervakningsprogram som baseras på DNA. Samtidigt blir det allt svårare att hitta experter, så kallade taxonomer som kan identifiera arter och som oftast är specialiserade på en eller några artgrupper. Dessutom kommer många arter hit som larver eller juveniler som kanske inte alls liknar det vuxna djuret, eller algen, och därmed är svåra att artbestämma. Detta innebär att många arter kan komma hit utan att upptäckas förrän de är etablerade, och då har vi vanligtvis nått en situation då den invasiva främmande arten i fråga etablerat sig i en ny miljö, och därmed inte går att åtgärda.

    Såväl EU:s förordning om invasiva främmande arter som havsmiljödirektivet ställer krav på nationell övervakning av främmande arter. Och inom havsmiljöförvaltningen finns även behoven för att fullfölja arbetet med främmande arter inom Helcoms och Ospar. För att snabbt kunna utrota eller begränsa nyetableringar av invasiva främmande arter behöver vi utveckla metoder som är effektiva på att tidigt upptäcka nya introduktioner. Övervakning med hjälp av DNA-baserade metoder som metabarkodning är en lämplig väg att gå. Eftersom det är nya metoder för övervakning så bör även nya indikatorer tas fram som lämpar sig för genetiska metoder. Genetiska metoder bör ses som ett komplement till de traditionella – inte minst under en övergångsfas och om så möjligt ersätta traditionella.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
    Download (jpg)
    presentationsbild
1 - 7 of 7
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf