Havs- och Vattenmyndigheten

Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1 - 8 av 8
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Hagström, Olle
    Utförare miljöbevakning, Myndigheter, Havsfiskelaboratoriet.
    Beteende hos pelagisk fisk i samband med blomning av Chrysochromulina polylepis maj-juni 1988.1988Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Under maj-juni 1988 inträffade en kraftig blomning av den encelliga algen Chrysochromulina polylepis i Skagerrak och Kattegatt. Blomningen upptäcktes först den 9 maj i Gullmarsfjorden genom att fisk i odling visade tecken på onormalt beteende. Under de följande dagarna konstaterades fiskdöd i främst odling, men efterhand även bland viltlevande fisk längs Bohuskusten. Algblomningen som skedde ovanför temperatursprångskiktet, dvs de övre 15-20 metrarna, accelererade och spreds med strömmarna med en hastighet av ca 20-25 km per dygn längs den norska kusten. Algfronten nådde som längst upptill Bömlo på Vestlandet i slutet av maj (G.Berge och L.Föynred.,1988). De områden som drabbades av partiell fiskdöd och bottenfaunadöd var främst yttre skärgården ned till språngskiktets läge vanligtvis 8-9 m, inom vissa områden dock ner till 15-20 m. Rapporterna om död fisk omfattade ett flertal arter, främst arter som lever i kustzonens algbälten men även pelagisk fisk så som sill och skarpsill. En enkätundersökning över fiskarenas iakttagelse under maj-juni redovisas i nummer 3 i denna serie (C.KIang-Jonasson,1988). Under blomningen framfördes farhågor om att de rekryterande årsklasserna av kommersiellt viktig fisk skulle slås ut. För att studera reaktionen hos främst ung pelagisk fisk initierades från Havsfiskelaboratoriet en serie ekolodsundersökningar i ett begränsat område på Bohuskusten där erfarenheter om fiskförekomst och fiskens beteende under normala förhållanden förelåg. Under början av juni genomfördes kompletterande ekolodningar i Strömstad-Kosterområdet av Tjärnö-laboratoriet.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
    Ladda ner (jpg)
    presentationsbild
  • 2.
    Lindquist, Armin
    Utförare miljöbevakning, Myndigheter, Havsfiskelaboratoriet.
    Biografiska uppgifter om forskare och tjänstemän vid Havslaboratoriet i Lysekil: och dess tidigare hydrografiska avdelning i Göteborg samt den hydrografiska stationen på Stora Bornö.1995Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
    Ladda ner (jpg)
    presentationsbild
  • 3.
    Ulmestrand, Mats
    Utförare miljöbevakning, Myndigheter, Havsfiskelaboratoriet.
    Erfarenheter och preliminära resultat från ett omplanteringsförsök med rödspätta1989Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Efter flera år av dåligt rödspättefiske vid svenska västkusten kom förslag från Svenska Västkustfiskares Centralförbund (SVC) att använda tillgängliga medel för extra utsättning av rödspätta i Bohuslän. Erfarenheter att förbättra bestånden genom massutsättning av yngel eller ungfisk saknas i Sverige. Fiskeristyrelsen sammankallade därför experter från Norge och Danmark till ett symposium för att belysa förutsättningar och problem i samband med utsättningsodlingar och utsättningsförsök. Symposiet gav vid handen att det föreligger stora svårigheter beträffande lönsamma utsättningar och att det är mycket väsentligt att uppfölja utsättningar för att belägga effekten av utsättningen kontra naturliga fluktuationer i bestånden. Vid ett möte med berörda myndigheter enades man om att Havsfiskelaboratoriet i samråd med SVC upprättade plan för utplantering och märkning av rödspätta i Bohuslän.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
    Ladda ner (jpg)
    presentationsbild
  • 4.
    Ulmestrand, Mats
    Utförare miljöbevakning, Myndigheter, Havsfiskelaboratoriet.
    Fisk i området mellan Nidingen och Falkenberg, höstarna 1986-891990Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Varje år genomför fiskeristyrelsens havsfiskelaboratorium rutinmässiga trålundersökningar bl. a. i området mellan Nidingen och Falkenberg. Yrkesfiskare längs hallandskusten har påpekat att fiskbestånden flytt området närmast Värö bruks pappersmassefabrik, och att det inte är lönsamt att fiska där längre. Föreliggande rapport redovisar resultat från trålfångster av de fyra vanligast förekommande arterna (torsk, vitling, rödspätta och sandskädda) i området under höstarna 1986-89. Motsvarande trålundersökningar från tiden innan etableringen av Värö bruk finns dock inte.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
    Ladda ner (jpg)
    presentationsbild
  • 5.
    Ulmestrand, Mats
    Utförare miljöbevakning, Myndigheter, Havsfiskelaboratoriet.
    Försöksfiske med 70 mm fyrkantsmaska i taket på kräfttrål1990Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Trålfisket efter havskräfta besväras periodvis av stora bifångster av undermålig torsk och vitling. En stor del av den tillbakaslängda bifångsten är så klämd och skadad att den inte överlever. Dessutom försvårar dessa stora bifångster sorteringen av fullmålig/undermålig havskräfta. Målsättningen med undersökningen är att dokumentera selektionen av undermålig torsk och vitling vid kräftfiske genom att använda fyrkantsmaska i övre halvan av trålkalven. Fyrkantsmaskor i taket på trålen borde underlätta genomsläppligheten av småfisk utan att fångsten av fullmålig havskräfta påverkas.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
    Ladda ner (jpg)
    presentationsbild
  • 6.
    Ulmestrand, Mats
    Utförare miljöbevakning, Myndigheter, Havsfiskelaboratoriet.
    Trålfisket efter havskräfta i Kattegatt och Skagerrack under det senaste årtiondet1988Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    I Skagerrak och Kattegatt fångas havskräfta framför allt av svenska och danska fiskare. Respektive lands totalfångster av havskräfta från Skagerrak och Kattegatt redovisas för perioden 1960-87 i diagram 1 och 2. De danska fångsterna är större än de svenska i både Skagerrak och Kattegatt. I Skagerrak kan man notera att både det svenska och danska fångstuttaget ökat markant (fördubblats) under 1980-talet. Fångstuttaget i Kattegatt är mera konstant under perioden, men man kan ana en minskning hos det svenska fisket och en ökning hos det danska. I Kattegatt är det danska fångstuttaget 8-9 gånger större än det svenska.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
    Ladda ner (jpg)
    presentationsbild
  • 7.
    Ulmestrand, Mats
    et al.
    Utförare miljöbevakning, Myndigheter, Havsfiskelaboratoriet.
    Sellborn, Anders
    Valentinsson, Daniel
    Utförare miljöbevakning, Myndigheter, Havsfiskelaboratoriet.
    Hummer. Fredningsområde som avelsbank?: Havskräfta.  Mundelarnas byggnad: Stora kräftdjur.  Födointag genom filtrering: Havskräfta.  Bohålsräkning från ytan1996Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Har ett hummerfredningområde någon betydelse som avelsbank? Av Mats Ulmestrand, Havsfiskelaboratoriet, Lysekil 

    Since 1989 a lobster (Homarus gammarus) fishing area of 1.05 km2 was closed and protected from all fishery except experimental fishery carried out by the Institute of Marine Research in Lysekil. All caught lobster were tagged and released in the area again. This paper gives an estimation of the change in egg production while the fishing mortality on H. gammarus stops. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
    Ladda ner (jpg)
    presentationsbild
  • 8.
    Sjöstrand, Bengt (Redaktör)
    Utförare miljöbevakning, Myndigheter, Havsfiskelaboratoriet.
    Fisktillgångar och fiske i Östersjön och Västerhavet: En naturresursöversikt1995Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Den officiella statistiken över mängd fångad fisk, fångstområden, använda fiskredskap etc. har hittills i huvudsak lagts upp för att belysa olika ekonomiska aspekter av det svenska fisket. Statistik över fisktillgångar och fiske med avseende på hushållning med havens levande resurser, biologisk mångfald och andra naturvårdsaspekter har inte haft någon framträdande plats i statistikproduktionen. Arbetsgruppen för Naturstatistik vid Naturvårdsverket och Statistiska centralbyrånhar i samverkan med företrädare för Fiskeriverket bedömt att ”fisktillgångar och fiske” bör vara ett prioriterat område vid utveckling av statistik inom programmet för naturstatistik med utgångspunkt i Naturvårdsverkets aktionsprogram för naturvård, Natur "90.

    En informell arbetsgrupp med företrädare för Fiskeriverket, Naturvårdsverket och Statistiska centralbyrån har funnit att ett utvecklingsarbete bör påbörjas för att i statistiska termer belysa utvecklingen av fisk- och skaldjursresurser. Gruppens arbete har som ett första steg resulterat i föreliggande rapport 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
    Ladda ner (jpg)
    presentationsbild
1 - 8 av 8
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf