Havs- och Vattenmyndigheten

Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1 - 12 av 12
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Bankel, Robin
    et al.
    Utförare miljöbevakning, Universitet, Göteborgs universitet, GU, Handelshögskolan vid Göteborgs Universitet.
    Solér, Cecilia
    Utförare miljöbevakning, Universitet, Göteborgs universitet, GU, Handelshögskolan vid Göteborgs Universitet.
    Ekonomisk, social och ekologisk hållbarhet i havsmiljön: En studie inom Pilot Stockholms skärgård inom ramen för pilotprojekt Ekosystembaserad havsförvaltning.2023Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Denna rapport redovisar Göteborgs universitets uppdrag att undersöka förutsättningarna för att utveckla affärsmodeller som är ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbara i pilotområdet Stockholms skärgård. I detta ingår att beskriva och diskutera möjligheterna att skapa ekonomiska incitament och sociala villkor som stödjer ett ekosystembaserat sätt att förvalta de marina resurserna i Stockholms skärgård och bidrar till en bättre havsmiljö. 

    Rapporten har identifierat ett antal betydelsefulla verksamheter som genererar ekonomiska flöden i Stockholms skärgård och/eller påverkar dessa flöden genom sin påverkan på ekosystemtjänster i skärgården. Dessa verksamheter har delats in i fem övergripande kategorier och utgörs av Fiske, Övrig primärproduktion, Turism, Transport samt Fysisk infrastruktur. 

    I vår analys av hållbara affärsmodeller inom dessa verksamhetskategorier kan vi urskilja fem viktiga företagsekonomiska faktorer för ett regionalt medförvaltarskap av marina ekosystemtjänster i området, nämligen tillgång till lokala och regionala råvaror, tillgång till lokal och regional förädlingskapacitet, priser som speglar faktiska kostnader för upprätthållandet av marina ekosystemtjänster, rådighet över regionala ekosystemtjänster samt relationen mellan fastboende och besöksnäringen i form av det rörliga friluftslivet och fritidsboende. 

    Gemensamt för de hållbara affärsmodeller som har identifierats inom pilotområdet är att de erbjuder ett kvalitativt värde till kund, det vill säga ett värde som inte främst baseras på pris eller mängd utan på produkternas koppling till naturen och miljön, ofta i kombination med unika fysiska platser. Rapporten framhåller också att dessa och många andra skärgårdsverksamheter, genom sitt ideella eller informella arbete, bidrar till ett mervärde för intressenter som inte deltar i faktiska marknadsutbyten. Detta innebär att många skärgårdsverksamheter och fastboende upprätthåller natur-och kulturvärden i skärgården som gör den till en attraktiv besöksdestination, exempelvis för det rörliga friluftslivet, utan att kompenseras ekonomiskt för detta. 

    Medan skärgårdslivet innebär flera utmaningar som påminner om andra glesbygder finns en stor resurspotential för ekonomisk, social och ekologisk hållbarhet. I rapporten framhålls att lokal och regional rådighet över dessa resurser är avgörande för att denna potential ska realiseras inom ramen för en ekosystembaserad förvaltning.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
    Ladda ner (jpg)
    presentationsbild
  • 2.
    Carlsson, Fredrik
    et al.
    Utförare miljöbevakning, Universitet, Göteborgs universitet, GU, Handelshögskolan vid Göteborgs Universitet.
    Kataria, Mitesh
    Utförare miljöbevakning, Universitet, Göteborgs universitet, GU, Handelshögskolan vid Göteborgs Universitet.
    Lampi, Elina
    Utförare miljöbevakning, Universitet, Göteborgs universitet, GU, Handelshögskolan vid Göteborgs Universitet.
    Det ekonomiska värdet av vattenkvalitetsförbättringar: Vad tycker svenska hushåll?2019Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    I denna rapport redovisas resultatet av en enkätundersökning om de svenska hushållens betalningsvilja för en förbättrad vattenkvalitet i sjöar, vattendrag och kustvatten. Drygt 2000 personer i sex län svarade på enkäten.

    Resultaten visar betalningsviljan för att förbättra vattenkvaliteten i det egna länet respektive i Sverige i övrigt. Vattenkvaliteten beskrevs i tre nivåer: låg-, medel- och hög vattenkvalitet.

    Respondenterna fick svara på hur mycket de var villiga att betala för att minska andelen vatten med låg kvalitet, respektive öka andelen vatten med hög kvalitet.

    Forskarna har utifrån resultaten i enkätstudien tagit fram en genomsnittlig betalningsvilja som kan användas för uppskattningar av värdet av en förbättrad vattenkvalitet i samtliga län i Sverige. I den uppskattade betalningsviljan inkluderas inte värdet av vatten som dricksvattenresurs.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
    Ladda ner (jpg)
    presentationsbild
  • 3.
    Christiernsson, Anna
    et al.
    Utförare miljöbevakning, Universitet, Göteborgs universitet, GU.
    Michanek, Gabriel
    Utförare miljöbevakning, Universitet, Uppsala universitet, UU.
    Nilsson, Pontus
    Utförare miljöbevakning, Universitet, Göteborgs universitet, GU.
    Fiske och Natura 2000: 7 kap. 28 a § miljöbalken i EU-rättslig belysning2014Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    I rapporten redogörs för i huvudsak tre frågor.

    Den första frågan är om tillstånd krävs enligt 7 kap. 28 a § miljöbalken för fiske som kan påverka miljön i ett Natura 2000-område.

    Även om frågan alltid måste bedömas med hänsyn till de miljöeffekter som riskeras vid varje fiskesituation, visar den rättsliga analysen att 7 kap. 28 a § miljöbalken, i belysning av EU-rätten, har ett vitt tillämpningsområde som typiskt sett gäller för olika slag av yrkesfiske. Det beror på följande faktorer:

    • Fiske (såväl bottentrålning som andra fiskemetoder) är ett slags ”verksamhet” enligt 7 kap. 28 § miljöbalken, och bör även ses som ”plan eller projekt” enligt artikel 6.3 art- och habitatdirektivet.
    • Fiske omfattas av tillståndsplikt om det på ett ”betydande sätt” kan påverka områdets skyddssyfte. Redan en liten sannolikhet för sådan påverkan är tillräcklig, eller som EU-domstolen uttalar i målet Waddenzee: ”när det på grundval av objektiva kriterier inte kan uteslutasatt planen eller projektet kan ha en betydande påverkan på det berörda området” (kursiverat här). Vid bedömningen av påverkan ska beaktas inte enbart direkta effekter, utan även indirekta (såsom påverkan på näringsväven) och kumulativa (såsom andra fiskares uttag). Det är inte avgörande om fisket sker inom Natura 2000-området utan hur det påverkar detta.
    • Återkommande fisken bör ses som enskilda projekt som ska konsekvensbedömas för sig enligt artikel 6.3 art- och habitatdirektivet (och därmed även enligt 7 kap. 28 a § miljöbalken), även om fisket påbörjades innan ett Natura 2000-område skyddades. Tolkningen bygger på EU-domstolens praxis när det gäller artikel 6.3 art- och habitatdirektivet. Dessutom är artikel 6.2 i direktivet tillämplig vid återkommande fisken. Artikeln innebär en allmän skyldighet att vidta lämpliga åtgärder för att skydda miljön i området.
    • Eftersom återkommande fisken bör ses som enskilda projekt, får övergångsregeln till 7 kap. 28 a § miljöbalken ingen verkan mot fiske som sker efter 1 juli 2001, oavsett när det skedde första gången. Dessutom gäller som sagt artikel 6.2 art- och habitatdirektivet.

    Den andra frågan är om 7 kap 28 a § miljöbalken kan tillämpas på fiske utanatt stå i konflikt med den gemensamma fiskeripolitiken och EUs exklusiva kompetens.

    Rättsläget har i betydande grad klargjorts genom artikel 11 i 2013 års grundförordning för fiske. Sveriges skyldigheter enligt artikel 6 art- och habitatdirektivet (och därmed 7 kap. 28 a § miljöbalken) gäller för såväl havsområdet innanför 12-milsgränsen som hela den ekonomiska zonen. Skyldigheten gäller även när åtgärderna rör andra staters fiskeverksamheter, men då ska ett särskilt förfarande tillämpas. Under vissa förutsättningar kan Sverige, vidta mer långtgående åtgärder för att bevara Natura 2000-områden, än som följer av artikel 6 art- och habitatdirektivet (se nedan).

    Den tredje frågan rör vilka rättsliga lösningar som kan komma ifråga för att i framtiden kontrollera fiske som kan påverka Natura 2000-områden.

    EU-rätten hindrar i princip inte att exempelvis Havs- och vattenmyndigheten utfärdar generella föreskrifter med sådana miljökrav på fisket att ”betydande miljöpåverkan” inte uppkommer och att därmed kravet på MKB och tillstånd enligt 7 kap. 28 a § miljöbalken inte aktualiseras. Av EU-rättspraxis följer dock att mycket höga krav måste ställas på innehållet i sådan lagstiftning. Reglerna ska ”säkerställa” att betydande påverkan på områdets skyddsobjekt inte kan ske vid något fisketillfälle (återigen med beaktande av möjliga direkta, indirekta och kumulativa effekter). I två rättsfall som redovisas i rapporten har medlemsstaternas lagstiftning med generella krav underkänts av EU-domstolen som tillräckliga för att undanta tillståndsplikt för viss verksamhet enligt artikel 6.3 art- och habitatdirektivet. I rapporten tas inte slutlig ställning till om det i praktiken alls är möjligt att undanta fiske generellt och hur i så fall de generella miljökraven i föreskrifter skulle utformas (den bedömningen kräver även annan kompetens än juridisk). Om generella förskrifter skulle komma ifråga, bör övervägas en ordning där föreskrifterna kontinuerligt uppdateras för att anpassas till förändringar i miljön. Föreskrifter behöver sannolikt preciseras för varje enskilt Natura 2000-område.

    En annan lösning kan vara att generellt förbjuda allt eller visst slags fiske inom, kanske också i närheten av, ett Natura 2000-område. Artikel 11 grundförordningen för fiske hindrar ett sådant förbud om det är mer långtgående än vad som följer av artikel 6.2 art- och habitatdirektivet. Däremot ger artikel 20 möjligheter till sådana åtgärder innanför 12-milsgränsen. Om åtgärderna syftar till att bevara fiskebestånd och endast riktas mot egna fartyg kan artikel 19 tillämpas.En individuell kontroll enligt 7 kap. 28 a § miljöbalken kan ske genom Havs- och vattenmyndigheten i stället för länsstyrelsen. Prövningen av eventuell påverkan på Natura 2000-områden skulle då kunna samordnas med annan tillståndsprövning av fiske. Om prövningen fortsatt ska ske av länsstyrelsen, bör HaV ge vägledning om tillämpningen vad gäller fiske. Vägledningen bör utformas i enlighet med EU-domstolens praxis.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
    Ladda ner (jpg)
    presentationsbild
  • 4.
    Havenhand, Jon
    et al.
    Utförare miljöbevakning, Universitet, Göteborgs universitet, GU, Sven Lovén centrum för marina vetenskaper.
    Dahlgren, Thomas
    Utförare miljöbevakning, Universitet, Göteborgs universitet, GU, Sven Lovén centrum för marina vetenskaper.
    Havsplanering med hänsyn till klimatförändringar: An Assessment of the Theoretical Basis, and Practical Options, for Incorporating the Effects of Projected Climate Change in Marine Spatial Planning of Swedish Waters2017Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Den globala klimatförändringen orsakar omfattande förändringar i arters utbredning, ekosystemens samhällsstruktur och ekosystemtjänster. Uppvärmningen av havsvattnet flyttar arters utbredning norrut, och stressar fastsittande arter som t.ex. koraller. Havsförsurning påverkar redan kallvattensarter och hotar många andra arter och ekosystem. Inom vår region har temperaturen i Östersjön under de senaste 150 åren stigit med 1-2 grader och årstidsväxlingar har förändrats, med tidigare (och längre) somrar med varma temperaturer under de senaste fyra decennierna. Andra beräkningar baserade på modeller visar på fortsatt ytterligare förändring mot slutet av detta sekel, med ytterligare genomsnittlig uppvärmning med 2-4 °C, genomsnittlig utsötning med upp till 2 salthaltsenheter, och genomsnittlig minskning av syrekoncentrationer i djupvattnet med 0,5-4 mgO2 .ml-1. Dessa modeller visar också att förändringar kommer att variera mycket över rumsskalor från 10 till 100 kilometer. Modellprognoser indikerar också att 50-80% av havsisen i norra Östersjön kommer att gå förlorad i slutet av seklet. Även om litteraturen om klimatförändringseffekter i svenska kustvatten fortfarande är relativt liten är det tydligt att klimatförändringarna redan har effekter på svenska marina arter, och att prognoserna indikerar större effekter under de kommande årtiondena. Förutom direkta effekter på enskilda arter har klimatförändringar också indirekta effekter, och potentiellt också kaskadeffekter, på nyckelarter i ekosystemet, vilket för Östersjön kan vara betydande. Sannolikheten för stora förändringar i marina ekosystem och den biologiska mångfalden i hela svenska kustvatten är således hög. Dessa förändringar i ekosystemets sammansättning och mångfald är kritiska eftersom många skyddade områden är etablerade för att bevara viktiga arter och eftersom ekosystemets funktion och motståndskraft mot klimatförändringarna är starkt relaterade till biologisk mångfald. Förlust av biologisk mångfald har visat sig minska ekosystemets funktion, vilket leder till förlust av produktivitet, resurskollaps och ökad känslighet för störningar.  Att införliva relevant teori i havsplanering för att behålla viktiga ekosystemtjänster under ett förändrat klimat är givetvis klok resursanvändning. Vi vill dock påpeka att teori så väl som empirisk kunskap – särskilt när det gäller biologisk mångfald, ekosystemets funktion och klimatets konsekvenser för tillhandahållandet av marina ekosystemtjänster – fortskrider snabbt. För att behålla det framtida värdet av våra marina resurser bör kunskapen uppdateras regelbundet. I detta PM sammanfattar vi relevant teori och kunskap för att ta itu med åtgärder som inriktar sig mot målarter, biologisk mångfald, populationers avgränsningar och potentialen för att arter kan få skydd mot miljöförändringarna i sk ”klimatrefuger”.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
    Ladda ner (jpg)
    presentationsbild
  • 5.
    Norling, Ingemar
    Utförare miljöbevakning, Universitet, Göteborgs universitet, GU.
    BARN OCH UNGDOMARS FISKE: Utredningsrapport om barn och ungdomars sportfiske i Sverige 1994.1995Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    En studie har gjorts av barn och ungdomars (9-17 år) fiske. 1349 personer från klasser 3, 6 och 9 från 23 kommuner har deltagit.

    Kunskaper om barn och ungdomars fiske är bristfälliga. 1 arbetet med utredningen Fritidsfiske 90 ansåg man inom Fiskeriverket det nödvändigt att få kompletterande kunskap.

    Frågorna utformades så att jämförelser kunde göras med vuxengruppen. Två frågor från vuxenstudien; "Hur nöjd man är med fisket" och "Hur fisket påverkas av miljöförändringar", gavs endast till de äldre ungdomarna, 13-17-åringarna.

    En stor del av deltagarna är intresserade av olika former av friluftsliv som båtsport, sällskapsdjur, häst, friluftsliv i allmänhet, skytte/jakt. Störsti ntresse gäller för sällskapsdjur, men hela 50% (26% mycket och 24% lite) är intresserade avskytte och jakt.

    79% är intresserade av fiske, varav 31% mycket. 16-28% fiskar ofta.

    Antalet intresserade sjunker med åldern. Från cirka 80% för barnen/ungdomarna till cirka 50% för de vuxna.

    Dubbelt så många fiskar i de norra landsdelarna. Flugfiske är tre gånger så vanligt (28 mot 10%) i de norra som i de södra landsdelarna.

    Vanligaste fiskemetoder är spinn och haspel (73%) och mete (66%). 33% isfiskar, 18% fiskar fluga, 17% pilkar (i havet) och 21% fiskarnät, ryssja och liknande.

    Barnen börjar, och lär sig, fiska framför allt vid sommarstuga (40%), nära hemmet (30%) eller hos släkting på semester (26%). Få startar i skolan (2%) eller i fiskeklubb (2%).

    Fisket bedrivs framför allt i insjö (60%), men många fiskar i rinnande vatten (43%). 38% fiskar i hav och vid kust. 22% fiskar i dammar och sjöar med inplanterad fisk.

    Man fångar framför allt gädda, abborre och gös (totalt 78%), men laxfisk är också vanligt (42%). 25% fångar vitfisk och 23% saltvattenfisk.

    Resurserna är rätt goda. 69% kan fiska nära hemmet. 71% har direkt eller indirekt tillgång till sommarstuga där de kan fiska. 81% kan få tillgång till båt och 8% är med i fiskeklubb.

    För barnen och ungdomarna gäller att många är intresserade av att lära sig fiska (29%). 34% är intresserad av att lär sig om fiskevård. 40% är intresserade av att lära sig om viltvård och 27% vill lära sig om skytte och jakt.

    De äldre i ungdomsgruppen, 13-17-åringarna, som fiskar, är till 83% nöjda med sitt fiske. Detta är samma siffra som för vuxengruppen.

    15% är mycket nöjda med sitt fiske. Liksom vuxengruppen är de påtagligt negativa till miljö­förändringarnas och fiskevårdens inverkan på fisket. 34% upplever en försämring och 2% en förbättring. Vuxna är än mer negativa (59%).

    Könsskillnaderna är stora. En hel del flickor är intresserade, men i regel bara måttligt. 25-40% av pojkarna fiskar ofta men endast 3-8% av flickorna. Flickorna är också mindre nöjda med fisket. Möjliga orsaker och konsekvenser av detta diskuteras i rapporten.

    En viktig fråga är när barnen utvecklar intresse och inre motivation för fiske. Våra resultat visar att redan 9-åringar i stor utsträckning utvecklat ett intresse. Sommarstuga och hemmavatten har här stor betydelse.

    Utländsk forskning visar tydligt att intresse för natur och friluftsliv utvecklas mycket tidigt -oftast före 4-årsåldern. Att intresset senare yttrar sig i fiske, hästsport, jakt eller svampplockning kan bero på mycket.

    Etablerade sportfiskare och jägare har i de flesta fall varit med i samband med fiske eller jakt som barn.

    En annan fråga är vad som gör att man blir sportfiskare med ett livslångt intresse. Den vanliga uppfattningen är att man blir fiskare eller jägare framför allt om man har bra materiella resurser; bil, båt, nära till vatten, pengar och tid och liknande. Modern forskning ifrågasätter detta och menar att vissa minimiresurser är en förutsättning, men verkligt avgörande är inlärning-utveckling av intresset och inre motivation.

    En studie av svenska jägare bekräftar att jaktintresset betyder mera för utövandet än de materiella resurserna.

    Vi har därför gjort så kallade regressionsanalyser både av barn-ungdomsmaterialet och vuxenmaterialet från Fritidsfiske 90.

    Dessa analyser ger samma resultat: materiella resurser förklarar bara lite av hur mycket man fiskar. Intresse-motivation förklarar mer.

    Detta bör innebära - om vi vill ha fler sportfiskare - att man måste satsa mer på barns fritidsutbildning.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
    Ladda ner (jpg)
    presentationsbild
  • 6.
    Olsson, Jens
    et al.
    Utförare miljöbevakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Institutionen för akvatiska resurser, SLU Aqua.
    Jonsson, Anna-Li
    Utförare miljöbevakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Institutionen för akvatiska resurser, SLU Aqua.
    Duberg, Jon
    Utförare miljöbevakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Institutionen för akvatiska resurser, SLU Aqua.
    Lingman, Anna
    Utförare miljöbevakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Institutionen för akvatiska resurser, SLU Aqua.
    Naddafi, Rahmat
    Utförare miljöbevakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Institutionen för akvatiska resurser, SLU Aqua.
    Förlin, Lars
    Utförare miljöbevakning, Universitet, Göteborgs universitet, GU, Institutionen för biologi och miljövetenskap.
    Parkkonen, Jari
    Utförare miljöbevakning, Universitet, Göteborgs universitet, GU, Institutionen för biologi och miljövetenskap.
    Larsson, Åke
    Utförare miljöbevakning, Universitet, Göteborgs universitet, GU, Institutionen för biologi och miljövetenskap.
    Asker, Noomi
    Utförare miljöbevakning, Universitet, Göteborgs universitet, GU, Institutionen för biologi och miljövetenskap.
    Sturve, Joachim
    Utförare miljöbevakning, Universitet, Göteborgs universitet, GU, Institutionen för biologi och miljövetenskap.
    Ek, Caroline
    Utförare miljöbevakning, Myndigheter, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Faxneld, Suzanne
    Utförare miljöbevakning, Myndigheter, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Nyberg, Elisabeth
    Utförare miljöbevakning, Myndigheter, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Miljön i Hanöbukten 2015-2017: finns det ett samband mellan tillståndet för fisken, dess hälsa och belastningen av miljöfarliga ämnen?2018Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Under slutet av 2000-talet inkom flertalet rapporter från allmänheten och fiskare i de västra delarna av Hanöbukten om låga förekomster av fisk, förekomst av sårskadad fisk och illaluktande vatten i området. Den här rapporten sammanfattar resultaten och slutsatserna från undersökningar i Västra Hanöbukten utförda under 2015-2017 med syfte att undersöka eventuella samband mellan miljöfarliga ämnen och fiskhälsa, samt orsakerna till uppkomsten av sårskadad fisk i området. Därtill presenteras resultaten från provfisken utförda i syfte att kartlägga bestånden av kustfisk i området. Följande fyra frågeställningar besvaras:

    Vilka eventuella samband mellan miljöfarliga ämnen och fiskhälsa har framkommit?

    Vilka orsaker till uppkomst av sårskadad fisk har dokumenterats?

    Vilka resultat har kartläggningen av kustfiskbestånd, miljöfarliga ämnen respektive fiskhälsa lett till?

    Vilka slutsatser kan dras gällande vilka arter och storleksklasser som påverkas mest av miljöfarliga ämnen?  

    Resultaten från analyserna av miljöfarliga ämnen i skrubbskädda och torsk visar inte på några generellt förhöjda halter av miljöfarliga ämnen i Västra Hanöbukten under 2015-2016 i jämförelse med referensstationerna Kvädöfjärden och Torhamn (Östra Hanöbukten, skrubbskädda) och sydöstra Gotland (torsk). För några miljögifter såsom DDE och PFOS var halterna hos skrubbskädda något högre i Västra Hanöbukten än i Kvädöfjärden, men halterna ligger under gränsvärden för båda dessa ämnen och inom den naturliga variation som är förväntad med hänsyn till inom- och mellanårsvariation i referensstationer. För torsk visade resultaten att sårskador som antas vara orsakade av nejonöga från Hanöbukten hade högre halter av PCB:er, DDT och dess metaboliter, bromerade flamskyddsmedel och PFAS (poly- och perfluorerade ämnen) jämfört med fiskar utan sårskador i området. Om de högre halterna av miljögifter i sårskadad fisk är ett resultat av lägre kondition och fettvikt hos fisken till följd av sårskadorna eller om gifterna i sig påverkar fisken negativt är idag oklart. För torsk med okända sårskador från Hanöbukten kunde ingen koppling göras mellan uppkomst av sårskador och de analyserade miljögifterna.  

    Undersökningarna av skrubbskäddans hälsa i Västra Hanöbukten visade på tydliga fysiologiska skillnader mellan skrubbskädda som fångats i området jämfört med referenslokalen Kvädöfjärden under 2015. Dessa skillnader kan tyda på påverkan av miljögifter. Men de undersökningar som genomfördes under 2016 och 2017 kunde emellertid inte belägga dessa tydliga skillnader när fisk från Västra Hanöbukten jämfördes med den från referensområdet Torhamn i östra Blekinge. Histopatologiska undersökningar på fisk insamlade 2017 visade även att fiskarna i Västra Hanöbukten är relativt friska. Orsaken till de möjligen episodiskt förekommande förändringarna av fiskens hälsotillstånd i Västra Hanöbukten under 2015 är inte känd, men kan vara ett resultat av variation mellan områden i olika omgivningsfaktorer som födotillgång och/eller vattentemperatur. Det kan dock inte uteslutas att de förändringarna i skrubbskädda som observerats kan vara orsakade av ett eller flera miljöfarliga ämnen som inte ingått i undersökningarna som presenteras i denna rapport.  

    Resultaten från provfiskena visar att fisksamhällets struktur och funktion i de västra delarna av Hanöbukten under 2015-2017 inte avviker i jämförelse med tidigare undersökningar i området och andra kustområden i södra Östersjön. Torsk och skrubbskädda är vanliga arter i fisksamhället i Västra Hanöbukten. Även om fångsterna av arterna generellt var låga i provfiskena under 2015-2017, avviker de inte tydligt från tidigare undersökningar i området och i andra kustområden i södra Östersjön utan speglar sannolikt förändringar under senare år i beståndssituationen för arterna i  Östersjön. Emellertid var också konditionen hos torsk och skrubbskädda låg i de västra delarna av Hanöbukten under 2015-2017, och det finns en antydan till lägre kondition hos båda arterna jämfört med andra kustområden i södra Östersjön som möjligen kan tyda på låg födotillgång i området. Frekvensen av fisk (framförallt torsk och skrubbskädda) med yttre fysiska avvikelser såsom bett, sårskador och deformationer verkar vara något förhöjd i Västra Hanöbukten jämfört med andra områden längs den svenska kusten. De typiska frätskador som allmänheten rapporterat i området kunde inte påvisas i provfiskena, och hudsår delvis sannolikt orsakade av andra djur som säl och nejonöga dominerade de yttre fysiska avvikelserna som noterades. Vad som orsakar övriga avvikelser är idag inte klarlagt, men skulle möjligen kunna kopplas till att fiskens låga kondition gör den mer känslig för yttre påverkan.  Med grund i de utförda undersökningar och erhållna resultat under 2015-2017 har inte några tydliga samband mellan miljöfarliga ämnen, fiskens hälsotillstånd och bestånd dokumenterats i Västra Hanöbukten. Det är därför inte heller möjligt att uttala sig om vilka storleksklasser av fisk som är känsligast för miljöfarliga ämnen. Förutom angrepp av andra djur som säl och nejonöga, har inte orsaken till de okända skador som observerats på fisken kunnat fastställas. Med utgångspunkt i de resultat som idag finns tillgängliga, kan det dock inte uteslutas att den avvikande hälsan hos skrubbskäddan i Västra Hanöbukten under 2015 och vissa av de yttre fysiska avvikelserna som noterades hos fisken under provfiskena kan ha orsakats av miljöfarliga ämnen.   Undersökningarna i Västra Hanöbukten under 2015-2017 har bidragit till en ökad kunskap om tillståndet för fisken i området gällande miljögiftsbelastning, hälsa, samhälle och bestånd, och huruvida det nuvarande tillståndet avviker från andra delar av Östersjön. Systemet i de västra delarna av Hanöbukten är relativt unikt i Sverige, med en öppen kust mot södra Östersjön, och informationen som presenteras i denna rapport bör utgöra en grund för en långsiktig miljöövervakning av fisken i området. En långsiktig miljöövervakning i Västra Hanöbukten medger även en framtida bedömning av miljötillståndet i området, och möjliggör samtidigt upptäckt och dokumentation av episodiska fenomen som påverkar fisksamhällets struktur och funktion, samt fiskens individuella hälsa och belastning av miljöfarliga ämnen.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
    Ladda ner (jpg)
    presentationsbild
  • 7.
    Olsson, Jens
    et al.
    Utförare miljöbevakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Institutionen för akvatiska resurser, SLU Aqua.
    Lingman, Anna
    Utförare miljöbevakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Institutionen för akvatiska resurser, SLU Aqua.
    Jonsson, Anna-Li
    Utförare miljöbevakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Institutionen för akvatiska resurser, SLU Aqua.
    Förlin, Lars
    Utförare miljöbevakning, Universitet, Göteborgs universitet, GU, Institutionen för biologi och miljövetenskap.
    Hanson, Niklas
    Utförare miljöbevakning, Universitet, Göteborgs universitet, GU, Institutionen för biologi och miljövetenskap.
    Larsson, Åke
    Utförare miljöbevakning, Universitet, Göteborgs universitet, GU, Institutionen för biologi och miljövetenskap.
    Parkkonen, Jari
    Utförare miljöbevakning, Universitet, Göteborgs universitet, GU, Institutionen för biologi och miljövetenskap.
    Faxneld, Suzanne
    Enheten för miljöforskning och övervakning på Naturhistoriska Riksmuseet.
    Ljunghager, Fredrik
    Havs- och vattenmyndigheten.
    Miljöövervakning i Hanöbukten – finns det ett samband mellan tillståndet för fisken, dess hälsa och belastningen av miljöfarliga ämnen?: Delrapport 20162016Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Överlag fanns det inte några övergripande skillnader i de beståndsparametrar som undersökts jämfört med tidigare undersökningar i området. Det fanns heller inga tecken på avvikande fångster utanför Helgeås mynning och endast tecken på syrebrist vid en lokal under den undersökta perioden. Det observerades en något förhöjd sjukdomsfrekvens hos fiskar i Hanöbukten. De bakomliggande orsakerna till den förhöjda sjukdomsfrekvensen i området är inte klarlagd, men pekar på en yttre påverkan på individ-, men inte på bestånds- eller samhällsnivå hos fisken.

    Resultaten från undersökningarna av fiskars hälsotillstånd visar på flera mycket tydliga fysiologiska skillnader hos fiskarna mellan Hanöbukten och referensområdet Kvädöfjärden. Tolkningen kompliceras av det faktum att de två jämförda populationerna av skrubbskädda anses ha olika lekstrategier vilket kan ha påverkat främst fysiologiska mätvariabler som ska spegla fortplantningfunktionen. Det är dock viktigt att betona att det är mycket unikt att två populationer av samma fiskart som fångats vid samma tidpunkt på året uppvisar så stora skillnader i fysiologiska hälsovariabler mellan två områden. Det kan därför inte uteslutas att de observerade skillnaderna för flera hälsovariabler är en indikation på att fiskarna i Hanöbukten är exponerade för något eller några toxiska ämnen. 

    Resultaten från miljögiftsundersökningen visar att det inte är några förhöjda halter av metaller, PCB:er, bromerade flamskyddsmedel och dioxiner i skrubbskäddor från Hanöbukten jämfört med Kvädöfjärden. DDT, kvoten DDT/DDE och PFOS var däremot något högre i Hanöbukten. Resultat från övervakning av sill i Hanöbukten visar också att PFOS och några andra perfluorerade ämnen är förhöjda jämfört med de flesta andra övervakningslokaler i Östersjön. 

    Sammantaget ger inte fiskundersökningarna under 2015 några belägg för effekter på beståndsnivå. Däremot observerades effekter på fisk i Hanöbukten på individnivå, såsom svagt förhöjd sjukdomsfrekvens hos torsk och skrubbskädda samt tecken på hälsoeffekter hos skrubbskädda. Överlag fanns inga förhöjda halter av miljögifter, men det observerades en förhöjd halt av DDT och PFOS och en högre DDT/DDE kvot hos skrubbskädda i området. Fortsatta fiskundersökningar under hösten 2016 syftar till att säkerställa att observerade skillnader/effekter är bestående, samt att försöka belysa vilken betydelse de olika populationernas fortplantningsstrategi respektive rådande miljögiftsbelastning i området har för de observerade hälsoeffekterna hos skrubbskädda i Hanöbukten.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
    Ladda ner (jpg)
    presentationsbild
  • 8.
    Prutzer, Madeleine
    et al.
    Utförare miljöbevakning, Universitet, Göteborgs universitet, GU.
    Soneryd, Linda
    Utförare miljöbevakning, Universitet, Göteborgs universitet, GU.
    Samverkan och  deltagande i vattenråd och vattenförvaltning2016Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna rapport är att sammanställa forskning och information om deltagande i vattenråd, kustvattenråd och vattenförvaltning. Rapporten omfattar en beskrivning och analys av befintligt kunskapsläge: Vilken information och forskning finns om former för deltagande och samverkan som genomförs inom vattenförvaltning i Sverige? Vilka aktörer inkluderas i deltagande och samverkan? Vilka metoder eller ansatser har varit användbara och för vilka syften?   

    Rapporten baseras på publicerade studier, rapporter samt övrigt tillgängligt material från myndigheter och vattenråd. Rapporten avslutas med en sammanfattning av kunskapsläget, en bristanalys som identifierar kunskapsluckor samt en sammanfattande diskussion.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
    Ladda ner (jpg)
    presentationsbild
  • 9.
    Solér, Cecilia
    Utförare miljöbevakning, Universitet, Göteborgs universitet, GU, Handelshögskolan vid Göteborgs Universitet.
    Faithful, Carolyn
    Utförare miljöbevakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Institutionen för akvatiska resurser, SLU Aqua.
    Ekonomisk, social and ekologisk hållbarhet i Södra Bottenhavet: En studie av verksamheter och aktiviteter som nyttjar och påverkar havsmiljön i Södra Bottenhavet inom ramen för pilotprojekt Ekosystembaserad havsförvaltning2024Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Denna rapport redovisar Göteborgs universitets uppdrag att undersöka förutsättningarna för att utveckla affärsmodeller som är ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbara i pilotområdet Södra Bottenhavet. I detta ingår att beskriva och diskutera möjligheterna att skapa ekonomiska incitament och sociala villkor som stödjer ett ekosystembaserat sätt att förvalta de marina resurserna i Södra Bottenhavet och bidrar till en bättre havsmiljö. Rapporten har identifierat ett antal betydelsefulla verksamheter som genererar ekonomiska flöden i Södra Bottenhavet och/eller påverkar dessa flöden genom sin påverkan på ekosystemtjänster i området.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
    Ladda ner (jpg)
    presentationsbild
  • 10.
    Wengström, Niklas
    et al.
    Utförare miljöbevakning, Universitet, Göteborgs universitet, GU. Sveriges Sportfiske och Fiskevårdsförbund.
    Höjesjö, Johan
    Utförare miljöbevakning, Universitet, Göteborgs universitet, GU, Institutionen för biologi och miljövetenskap.
    Effekter av kalkning på flodpärlmussla (Margaritifera margaritifera): Status och trender2021Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    I rapporten utvärderas kalkningens effekter på flodpärlmusselpopulationer utifrån data från Musselportalen, Kalkdatabasen, Elfiskeregistret samt vattenkemi från länsstyrelserna. Utvärderingen fokuserar på tätheten av musslor och andelen juvenila musslor och hur dessa förhåller sig i kalkpåverkade, svagt kalkpåverkade, respektive okalkade vattendrag.

    Förhållanden inom och mellan grupperna utvärderades utifrån ett tidsserie-och nulägesperspektiv. Eftersom det förekommer två olika inventeringsmetoder, enkel statusbeskrivning och statusbeskrivning, utvärderades resultaten separat för vardera metoden.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
    Ladda ner (jpg)
    presentationsbild
  • 11.
    Wrange, Anna-Lisa
    Utförare miljöbevakning, Universitet, Göteborgs universitet, GU, Institutionen för biologi och miljövetenskap.
    Havstulpanprojektet på västkusten 2012: En studie om påväxtdynamik i norra Bohuslän under båtsäsongen 20122013Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Ett vanligt sätt att motverka problem med påväxt på båtar är att måla med båtbottenfärger. Men det finns många miljörelaterade problem med användandet av dessa färger och trots omfattande forskning under de senaste åren finns inget effektivt och helt miljövänligt färgalternativ på marknaden idag. Alternativa metoder omfattar mekanisk rengöring, exempelvis med hjälp av högtryckstvätt på spolplatta, eller landförvaring. Sedan år 2001 har Skärgårdsstiftelsen i Stockholm drivit ett projekt som syftar till att minska användandet av giftiga båtbottenfärger genom ett övervakningsprogram med information till allmänheten om när det har satt sig havstulpaner och det är dags att tvätta båten. Längs stora delar av Östersjökusten, där påväxten av havstulpaner är begränsad till ett fåtal tillfällen under båtsäsongen, har detta fungerat relativt bra. På västkusten däremot, är påväxtdynamiken generellt mer komplex, med fler påväxtarter och tätare larvsettlingsperioder under båtsäsongen. Dock finns få studier som kvantitativt har undersökt påväxten längs västkusten samt hur detta varierar under en hel båtsäsong. 

    Syftet med denna studie var därför att i fält dokumentera påväxtdynamiken längs den svenska västkusten under båtsäsongen 2012 samt utvärdera potentialen för att använda mekanisk rengöring av båtar i större utsträckning längs västkusten. Som förväntat, observerades högre artrikedom av påväxt längs västkusten jämfört med vad som normalt förekommer längs ostkusten. Påväxten dominerades av havstulpaner, sjöpungar och musslor, men även mossdjur, hydroider och fintrådiga alger etablerade sig på panelerna. Stor variation i artsammansättning och intensitet av påväxt observerades mellan olika närliggande lokaler, men främst på paneler som hängt i fält i minst fyra veckor. Nysettlade havstulpaner observerades vid varje undersökningstillfälle (d.v.s. varannan vecka) under hela båtsäsongen (dock främst i juni-augusti) vilket indikerar kontinuerlig rekrytering under hela perioden. Påväxten på panelerna överensstämde relativt väl med båtskroven, särskilt under den första tiden efter utplacering i havet. Utifrån resultaten i denna studie skulle rengöring av båtskrov i norra Bohuslän behövas varannan till var fjärde vecka för att hålla svårhanterlig påväxt borta och underlätta rengöring med enklare mekaniska metoder. Projektet var ett samarbete mellan Skärgårdsstiftelsen i Stockholms län och Göteborgs Universitet, med finansiering genom Hav- och vattenmyndigheten.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
    Ladda ner (jpg)
    presentationsbild
  • 12.
    Nilsson, Jessica (Redaktör)
    Havs- och vattenmyndigheten.
    Snoeijs-Leijonmalm, Pauline (Redaktör)
    Utförare miljöbevakning, Universitet, Stockholms universitet, SU.
    Havenhand, Jon (Redaktör)
    Utförare miljöbevakning, Universitet, Göteborgs universitet, GU.
    Nilsson, Per (Redaktör)
    Utförare miljöbevakning, Universitet, Göteborgs universitet, GU.
    Scientific considerations of  how Arctic Marine Protected Area (MPA) networks may reduce  negative effects of climate change and ocean acidification: Report from the Third Expert Workshop on Marine Protected Area networks in  the Arctic, organised by Sweden and Finland under the auspices of the PAME  working group of the Arctic Council in Helsinki, Finland, 21-22 September 20172017Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    HaV representerar Sverige i Protection of the Arctic Marine Environment (PAME), en av Arktiska rådets arbetsgrupper. PAME arbetar bland annat med marint områdesskydd och marint skräp i Arktis.

    Ett av HaV:s åtaganden i arbetet var att ordna en workshop för marina experter om marint områdesskydd, med fokus på klimatförändring och havsförsurning. Sextiotre marina experter från tolv länder medverkande under workshopens två dagar, 21-22 september 2017. Deltagarna diskuterade hur marint områdesskydd potentiellt kan ge skydd för de biologiska förändringar som sker i Arktis på grund av uppvärmning och försurning.

    I denna rapport presenteras slutsatser från workshopen. Bland annat att forskare betonade att det redan idag finns mer än tillräckligt med vetenskap för att börja processen med att implementera marint områdesskydd även i det internationella vattnet i Arktis (kuststaterna gör det redan för sina nationella vatten). Forskarna kunde även konstatera att den biologiska påverkan i Arktis, på grund av varmare klimat, mindre och tunnare is, samt ökad försurning bidrar till signifikanta förändringar av de Arktiska ekosystemen. Samarbete kring forskning, övervakning och förvaltning är därför avgörande för att försöka öka resiliensen i Arktis.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
    Ladda ner (jpg)
    presentationsbild
1 - 12 av 12
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf