Swedish Agency for Marine and Water Management

Change search
Refine search result
1 - 6 of 6
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the Create feeds function.
  • 1.
    Skarstedt, Anders
    Swedish Agency for Marine and Water Management.
    Uppföljning av länsstyrelsernas tid för tillsyn: av vattenverksamheter2012Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Havs- och vattenmyndigheten har det samlade ansvaret för havs- och vattenmiljöfrågor i Sverige. Vi är en av de centrala myndigheter som har vägledningsansvar för tillsyn enligt miljöbalken (MB). I den rollen ingår också att samordna, följa upp och utvärdera den operativa tillsynen. Enligt 3 kap. 5 § miljötillsynsförordningen (2011:13) ska HaV ge tillsynsvägledning i frågor om bl.a. vattenverksamhet enligt 11 kap. MB (förutom markavvattning och dammsäkerhet). För att skapa sig en bild av omfattningen av länsstyrelsens tillsynsverksamhet inom området vattenverksamhet har vi i denna rapport sammanställt data från länsstyrelsernas tidredovisning för åren 2009-2011.

    Download full text (pdf)
    fulltext
    Download (jpg)
    presentationsbild
  • 2.
    Thörnqvist, Stig
    Swedish Agency for Marine and Water Management.
    Länsstyrelsernas fisketillsyn 2011: Sammanställning av länsstyrelsernas redovisning2012Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    För 2011 har samtliga länsstyrelser lämnat någon form av redovisning. Det är stora skillnader mellan länsstyrelsernas redovisning och flera faktorer kan antas påverka hur man redovisar.  Det skiljer till att börja med mycket i vilka ekonomiska resurser länsstyrelserna har för fisketillsyn. Dels skiljer storleken på tilldelningen av medel från havsmiljöanslaget åt, dels är det olika i vilken grad länsstyrelserna prioriterar att avsätta egna resurser för fisketillsyn.   

    Länsstyrelserna har också olika syn på om man har ett uppdrag för att i någon mening ta ansvar för fisketillsynen och vad det ansvaret i så fall innebär. Det är också väldigt olika i vilken utsträckning länsstyrelserna begär eller anser sig ha befogenheter att begära in de uppgifter som krävs för att kunna redovisa i enlighet med kraven i regelringsbrevet. Preciseringen av redovisningskraven i regleringsbrevet när det gäller den operativa tillsynens omfattning och effekter tolkas olika.  

    I bilaga 2, tabell 1, lämnas en översiktlig sammanställning och bedömning av länsstyrelsernas redovisning för 2011. Bedömningen har gjorts inom områdena information, samordning och operativ tillsyn. Varje område har bedömts Sammanställning av länsstyrelsernas redovisning utifrån om det kan sägas finnas kvalitativa respektive kvantitativa uppgifter i redovisiningen. Resultatet av bedömningen samt beskrivning av kriterier redovisas i tabell 1 på sidan 9.   

    Generellet kan man konstateras att den lämnade redovisningen är ofullständig i förhållande till kraven i regleringsbrevet. Man kan dock sluta sig till följande koncentrat     

    • Det totala antalet förordnade tillsyningsmän uppgår till minst 7000. 
    • Redovisningen ger uppgifter om 457 förordnanden för havsområdet. 
    • Antalet förordnade tillsyningsmän med ett tydligt uppdrag att bedriva tillsyn på allmänt vatten uppgår till ca 50 för havsområdet och 27 för de stora sjöarna. 
    • Länsstyrelsernas redovisning av antalet tillsynstillfällen är ofullständig men räknas samman till minst 2274 tillfällen i havet och minst 383 tillfällen i de stora sjöarna.   
    • Baserat på lämnade uppgifter kan den genomsnittliga tidsåtgången per tillsynstillfälle beräknas till ungefär fyra och en halv timme.  
    • En skattning av den totala arbetstiden för samtliga tillsynstillfällen som redovisas beräknas till 20466 timmar för havet och 3447 timmar för de stora sjöarna.  
    • Mot en timkostnad på 250:- per timme skulle kostnaden för den redovisade tiden motsvara närmare sex miljoner kronor. 
    • Eftersom redovisningen av den operativa tillsynen är ofullständig underskattas omfattningen.  
    • Totalt redovisas ca 400 beslag av redskap eller redskapslängder och över 300 anmälningar om överträdelser.  
    • I redovisningen lämnas också uppgifter om mer än 4000 kontroller och ca 400 anmärkningar eller lappningar.       
    Download full text (pdf)
    fulltext
    Download (jpg)
    presentationsbild
  • 3.
    Fiskeadministrationen: ett organisationsförslag1976Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Den översyn av den statliga fiskeadministrationen som vi påbörjade i maj 1976 har omfattat administrationens samtliga delar. Vissa frågor är inte slutbehandlade.

    Vi har avgränsat flera områden som måste bli föremål för fortsatta överväganden. I kapitel 6 har vi dragit upp riktlinjerna för ett fortsatt utredningsarbete under första halvåret 1977.

    Förslaget

    Genomgången har fäst vår uppmärksamhet på några grundläggande frågor, som har avgörande betydelse för administrationens förmaga att möta de krav som ställs på verksamheten. Dessa frågor är

    - planeringsverksamheten

    - verksamhetsinriktningen

    - avgränsningen av ansvarsområden

    - arbetsfördelningen mellan olika enheter

    - resursdimensioneringen

    - personaladministrationen

    Rapporten har i vissa avsnitt en hög detaljeringsgrad, särskilt de avsnitt som behandlar de olika enheternas arbetsuppgifter. Vi vill understryka, att den föreslagna fördelningen av arbetsuppgifter och resurser anger den huvudsakliga verksamhetsinriktningen och inte får ses som något slutligt ställningstagande. Överväganden i dessa frågor måste tvärtom på ett naturligt sätt komma in i den årliga verksamhetsplaneringen. Förslaget bör därför mera ses som ett första steg i en sådan verksamhetsplaneringsprocess.

    Våra ställningstaganden till fiskeadministrationens verksamhet har samlats till kapitel 4. Detta kapitel kan delasi två principiellt olika delar.

    -Avsnitten 4.1 t o m 4.5 behandlar övergripande frågor av planeringskaraktär (planeringsrollen)

    - Avsnitten 4.6 t o m 4.14 behandlar verksamheten - ansvarsområden, planeringsroll, resursfrågor vid de olika enheterna (verksamhetsinriktningen).

    Kapitel 5 berör den administrativa service som lantbruksnämnderna bör lämna fiskenämnderna när dessa inrättas I977-07-01.

    Download full text (pdf)
    fulltext
    Download (jpg)
    presentationsbild
  • 4.
    Fiskeriverkets sektorsmål för ekologiskt hållbar utveckling: Sektorsmål och förslag till åtgärder under miljökvalitetsmålen”Levande sjöar och vattendrag” och ”Hav i balans samt levande kust och skärgård”1999Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Fiskeriverket är den centrala statliga myndigheten för fiske och fiskevård i landet och arbetar för en ansvarsfull hushållning med fisktillgångarna så att ett långsiktigt nyttjande av fiskbestånden kan ske. Verket ska i enlighet med sitt sektorsansvar för miljön verka för en biologisk mångfald och därmed för ett rikt och varierat fiskbestånd. Hösten 1995 upprättade verket en aktionsplan för biologisk mångfald. Verket ska även medverka till att skapa förutsättningar för en livskraftig fiskenäring, att fiskemöjligheterna för allmänheten ökar och att främja tillgången på fisk av god kvalitet till fördel för konsumenterna. Vidare ska verket främja forskning och bedriva utvecklingsverksamhet på fiskets område.

    Medlemskapet i EU innebär att unionens gemensamma fiskeripolitik ska tillämpas. IEG:s grundförordning, rådets förordning (EEG) nr 3760/92 om ett gemenskapssystem för fiske och vattenbruk, anges de allmänna målen för den gemensamma fiskeripolitiken vilka i huvudsak berör resursen fisk. Målet är att skydda och bevara levande marina resurser som är tillgängliga för och får nyttjas av gemenskapen. Dessa resurser ska långsiktigt nyttjas på ett ändamålsenligt och ansvarsfullt sätt under de ekonomiska och sociala förhållanden som passar sektorn.

    Statsmakterna har beslutat att Sverige ska arbeta för en ekologiskt hållbar utveckling. Fiskeriverket har i augusti 1998 med anledning av detta fått ett särskilt sektorsansvar för ekologiskt hållbar utveckling. Ansvaret avser inte endast grundläggande miljöskyddsaspekter utan är ett vidare ansvar som omfattas av de tre övergripande målen för ekologisk hållbar utveckling nämligen 1) skyddet av miljön, 2) en hållbar försörjning och 3) en effektiv användning av energi och andra naturresurser. Det innebär att verket ska integrera miljöhänsyn och resurshushållning i hela sin verksamhet samt verka för att ekologisk hållbarhet förs framåt i hela myndighetens sektor.

    I Fiskeriverkets verksamhet tillämpas ett miljöledningssystem som kommer att medverka till att skapa ett ekologiskt hållbart samhälle och inkluderar följande miljö-policy:

    • Ett miljötänkande skall prägla Fiskeriverkets arbete både nationellt och internationellt och utgöra en integrerad del av verksamheten. All verksamhet skall medverka till att skapa ett ekologiskt hållbart samhälle.

    • Fiskeriverket skall arbeta för en utveckling av en miljöanpassad fiskenäring och miljöanpassade fiskemetoder så att ansvar tas till hushållningen med fiskresurserna.

    • Miljöaspekter skall beaktas vid prioritering av insatser och miljöhänsyn skall vägas in i alla beslut. Fiskeriverket skall ta särskild hänsyn till skydd och bevarande av hotade arter.

    • Fiskeriverket skall initiera och medverka i forskning och utveckling kring miljöanpassat fiske.

    • Fiskeriverkets upphandling och användande av varor och tjänster skall präglas av ett aktivt miljöansvar. Källsortering, återvinning och resurssparande skall ske.

    • Fiskeriverkets samlade miljöarbete skall förbättras fortlöpande. Nya kunskaper och erfarenheter skall tas till vara. Resurser skall avsättas så att miljömålen kan nås.

    Det övergripande miljömålet är att vi till nästa generation ska lämna över ett samhälle där alla miljöproblem är lösta. Det innebär att påverkan på miljö och hälsa ska ha sjunkit till långsiktigt hållbara nivåer år 2020. Riksdagen har nyligen, med anledning av propositionen Svenska miljömål (1997/98:145), antagit 15 nationella miljökvalitetsmål, vilka är: Frisk luft, Grundvatten av godkvalitet, Levande sjöar och vattendrag, Myllrande våtmarker, Hav i balans samt levande kust och skärgård, Ingen övergödning, Bara naturlig försurning, Levande skogar, Ett rikt odlingslandskap, Storslagen fjällmiljö, God bebyggd miljö, Säker strålmiljö, Skyddande ozonskikt och Begränsad klimatpåverkan. Dessa miljökvalitetsmål beskriver den kvalitet eller det tillstånd för miljön och dess natur- och kulturresurser som är långsiktigt ekologiskt hållbart. Miljökvalitetsmålen anger riktningen för miljöarbetet och är en utgångspunkt för de val av åtgärder som statliga myndigheter, kommuner, landsting, nä­ringsliv och organisationer måste göra för att vi ska nå fram till ekologisk hållbarhet.

    Fiskeriverket har genom regeringsbeslut den 27 augusti 1998, tillsammans med bland annat Naturvårdsverket, fått i uppdrag att lämna förslag till delmål och åtgärder som behövs för att nå miljökvalitetsmålen ”Levande sjöar och vattendrag” och ”Hav i balanssamt levande kust och skärgård”. Delmålen kan uppnås genom att olika sektorer vidtar åtgärder. Därför har Fiskeriverket också fått i uppdrag att utveckla sektorsmål i samverkan med fiskets organisationer för de ovan nämnda miljökvalitetsmålen. Sektorsmålen talar om vad Fiskeriverket och fiskesektorn ska arbeta efter för att vi ska nå miljökvalitetsmålen inom en generation.

    I denna rapport presenteras Fiskeriverkets sektorsmål och åtgärdsförslag med en kvalitativ konsekvensbedömning. Sektorsmå­len ligger till grund för Fiskeriverkets förslag till delmålen “Nyttjande av sjöars och vattendrags levande resurser sker så att vattnens långsiktiga produktionsförmåga och den biologiska mångfalden bevaras” respektive“Nyttjande av havets levande resurser sker så att vattnens långsiktiga produktionsförmåga och den biologiska mångfalden bevaras”. Delmålen presenteras av Naturvårdsverket i rapporterna Miljökvalitetsmål Levande sjöar och vattendrag respektive Miljö­kvalitetsmål Hav i balans samt levande kust och skärgård.

    Fiskeriverkets rapport om sektorsmålen är utformad efter samma struktur som rapporterna om miljökvalitetsmålen. Varje kapitel inleds med en beskrivning av målet. Därefter definieras det aktuella problemet och de behov av förändringar så som verket ser det idag. Vidare beskrivs hur problemet hanteras i dag och vilka aktörer som berörs. I slutet av varje kapitel finns ett nollalternativ som förklarar hur förhållandena kan bedömas vara år 2020 om inget ytterligare görs. Därefter följer verkets förslag till åtgärder. I andra delen av rapporten återfinns en kvalitativ konsekvensbedömning där resursinsatserna värderas med minustecken för kostnad eller minustecken inom parantes för marginell kostnad. Effekterna värderas antingen positivt med plustecken eller negativt med minustecken eller minustecken inom parantes för marginell negativ effekt. I konsekvensbedömningarna finns även översiktliga beräkningar av de direkta kostnaderna av varje åtgärdsförslag. Flera av åtgärderna överlappar delvis varandra. Eftersom kostnadsberäkningarna är gjorda för varje enskilt åtgärdsförslag, är också de i någon mån överlappande. Det innebär att om alla åtgärder kommer att genomföras blir den totala kostnaden mindre. Man kan då dra nytta av resultat från en åtgärd till en annan. Den sammanlagda beräknade kostnaden för samtliga åtgärder blir därför något osäker och beräknas uppgå till närmare 500 mkr fram till år 2010 eller i vissa fall till år 2020.

    Download full text (pdf)
    fulltext
    Download (jpg)
    presentationsbild
  • 5.
    Verksamheten inom EU:s gemensamma fiskeripolitik under 20172018Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Havs- och vattenmyndigheten (HaV) ska enligt regleringsbrevet för 2017 tillsammans med Statens jordbruksverk redovisa en resultatbedömning och de viktigaste effekterna av verksamheten inom EU:s gemensamma fiskeripolitik (GFP) under 2017. Redovisningen ska inkludera en bedömning av eventuell påverkan av GFP på utvecklingsländer. I denna rapport behandlas även aktuella frågor som inte strikt hör hemma inom GFPn, men som bedöms ha effekter på eller kopplingar till verksamheten inom denna.  Enligt instruktionen ska HaV inom sitt ansvarsområde bland annat vara pådrivande, stödjande och samlande vid genomförandet av miljöpolitiken och verka för en hållbar förvaltning av fiskeresurserna. Myndighetsarbetet för GFPn är delat mellan Jordbruksverket och HaV. Jordbruksverket ska, enligt instruktionen, medverka till att främja och utveckla fiskerinäringen, vattenbruket och fisketurismen. Verket är förvaltande myndighet för fiskerifonden samt ansvarig för handel- och marknadsfrågor. Följaktligen har Jordbruksverket skrivit de delar i rapporten som rör struktur- och marknadspolitik, vattenbruk samt delar av datainsamling och av internationella organisationer (kapitel 6, 7 och 8 samt delar av kapitel 5 och 9).  Sverige har under året fortsatt att driva frågan om ett hållbart fiske bl.a. genom att framhålla att den övergripande målsättningen är att förvaltningsåtgärder ska beslutas i linje med den reformerade gemensamma fiskeripolitikens mål och principer samt att den vetenskapliga rådgivningen ska utgöra grund för besluten. Även kommissionen har drivit en linje där biologisk rådgivning har varit ledord. Detta har tydliggjorts bl.a. i samband med de senaste årens förhandlingar om fiskemöjligheter där kommissionen, i tillämpliga fall förespråkat TAC-nivåer i linje med maximal hållbar avkastning (MSY). Det är emellertid värt att ha i beaktande att många bestånd saknar MSY-rådgivning varför avvägningar och värdering av vad som kan anses vara lämplig nivå för TAC:er, samt beaktande av en försiktighetsansats görs.  EU-kommissionen har under året fortsatt sitt arbete med ansvaret för miljö-, havs- och fiskerifrågor samlat under en kommissionär (Karmenu Vella). Att samla ansvaret för dessa frågor under en och samma kommissionär måste anses ligga i linje med tankesättet i GFPn om en tydligare integrering av fiskeripolitiken med miljöfrågor. Det finns goda förutsättningar i GFPn för att nå målsättningen om att fiske- och vattenbruksverksamheterna ska vara miljömässigt hållbara på lång sikt, vilket också är en förutsättning för att uppnå nytta i ekonomiskt, socialt och sysselsättningshänseende. Under 2017 har arbetet med att succesivt genomföra delar av GFPn intensifierats. Bland annat har arbetet med att genomföra landningsskyldigheten inom EU fortgått under året. Nu måste alla delar i GFPn fortsatt omsättas i praktiken vilket innebär stora utmaningar för alla inblandade på olika nivåer. Med tanke på den uppdelning av GFP-frågorna som har gjorts mellan olika myndigheter i Sverige är det viktigt att det finns en god nationell samordning.  Havs- och vattenmyndighetens rapport 2018:13  11 När det gäller Storbritanniens planerade utträde ur EU (Brexit) har frågan fortsatt behandlats med kopplingar till GFPn under 2017. Fisket lyfts fram som ett område där man måste hitta särskilda konsultationsformer. En del som inte ska underskattas ur svensk synvinkel är den betydelse Storbritannien har som likasinnad inom ramen för förhandlingsarbetet i GFPn.  Under 2017 tog Fiji och Sverige initiativ till FN:s havskonferens som ägde rum den 5 - 9 juni 2017. Konferensens fokus låg på mål 14 (bevara och nyttja haven och de marina resurserna på ett hållbart sätt i syfte att uppnå en hållbar utveckling) bland FN:s 17 hållbarhetsmål i Agenda 2030. Inom GFPn finns många goda exempel som kan användas i arbetet med att stärka det internationella samarbetet kring hållbar fiskförvaltning och särskilt för att nå mål 14.4 som går ut att på nå och upprätthålla maximal hållbar avkastning (MSY) för fiskbestånd världen över.  Under 2017 har frågan om ålförvaltning lyfts inom ramen för GFPns årliga kvotförhandlingar.  Nedan sammanfattas några av de mest centrala frågorna knutna till GFPn som har behandlats under 2017. Där finns också en del om effekter av den gemensamma fiskeripolitiken på utvecklingsländer i enlighet med regeringsuppdraget.  

    Download full text (pdf)
    fulltext
    Download (jpg)
    presentationsbild
  • 6.
    Verksamhetsplan för år 2000: Mål och budget för verksamheten vid samtliga enheter inom Fiskeriverket1999Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Den verksamhetsplan som fastställts för år 2000 bygger på de intentioner som inleddes i och med verksamhetsplanen för år 1999. Syftet med planeringen är att få en ordentlig överblick över de uppgifter som Fiskeriverket har och vilka resurser som totalt kan beräknas stå till förfogande för uppgifternas fullgörande. Verkets arbetsuppgifter utgår liksom tidigare från de effektmål som riksdagen har antagit och de verksamhetsmål som regeringen fastställt. För verkets egen del bryts dessa nu ned i egna verksamhetsmål för att skapa klarhet i planeringen och därmed också i arbetsuppgifterna.

    Planeringen för år 2000 har inriktats på att åstadkomma en mera samlad plan än föregående år, främst genom att utgå från en totalbudget som oavsett finansiär utgör ekonomisk ram för avdelningens verksamhet. Utgångspunkterna är att skapa balans i ekonomin, klarhet i finansieringen av verksamhetens olika delar och ökade förutsättningar för uppföljning av verksamhetens såväl sakmässiga som ekonomiska utfall. Till detta kommer att arbetet med ett miljö­ledningssystem för verket nu har avancerat så långt att detta beaktats i verksamhetsplanen i en första omgång.

    Ett minskat utnyttjande av anslagskrediten, som hittills utnyttjats i sin helhet, är angeläget. Den hårda belastningen på anslagskrediten grundar sig i första hand på tidigare budgetöverdrag och att underfinansierade projekt avslutas.

    Den ändrade organisation som har gällt sedan den 1 januari 1999 och den ökade integreringen av Fiskeriverkets olika verksamheter, med avdelningscheferna som huvudansvariga, är en grund för det dagliga arbetet. Likaså kommer en ny arbetsordning att bidra till att skapa klarhet om de formella förutsättningarna för arbetets bedrivande. En nyutarbetad ekonomihandbok skall skapa enhetlighet i ekonomiarbetet och därför tillämpas i redovisningen.

    Planer och regler i all ära men de förutsätter samtidigt att all den sakkunskap och energi som finns samlad inom Fiskeriverket kan få sitt spelrum.

    Organiserandet av Fiskeriverkets insatser inför Sveriges ordförandeskap i EU under det första halvåret av år 2001 blir en betydelsefull del av vårt arbete under det kommande året. Ännu har inget beslut fattats av regeringen om detaljerna i detta arbete. Vi skall aktivt delta i förberedelserna för ordförandeskapet så att vi på ett effektivt sätt också i detta sammanhang kan utföra det som ankommer på oss.

    I övrigt skall för Fiskeriverkets del verksamheterna med Svensk Fisk och kvalitetskontroll avvecklas. Den senare överförs till Kustbevakningen.

    Den resultatredovisning som skall överlämnas till regeringen den 1 mars 2001 kommer att visa i vilken mån de i planen angivna förutsättningarna leder till avsett resultat.

    Download full text (pdf)
    fulltext
    Download (jpg)
    presentationsbild
1 - 6 of 6
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf