Swedish Agency for Marine and Water Management

Endre søk
Begrens søket
1 - 19 of 19
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Blomquist, Johan
    et al.
    AgriFood Economics Centre, Sveriges lantbruksuniversitet.
    Persson, Lars
    Centre for Environmental and Resource Economics, Umeå universitet.
    Stage, Jesper
    Luleå tekniska universitet.
    Waldo, Staffan
    AgriFood Economics Centre, Sveriges lantbruksuniversitet.
    Samhällsekonomiska begrepp i yrkes- och fritidsfiske2022Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Havs- och vattenmyndigheten har utifrån förvaltningens mål och strategin Framtidens Fiske gett forskarna Johan Blomquist, Lars Persson, Jesper Stage och Staffan Waldo i uppdrag att sammanställa och analysera inom vilka områden och för vilka indikatorer som fritidsfisket och yrkesfisket är jämförbara.

    Rapporten är en viktig del i det påbörjade arbetet inom den nya framtagna strategin för framtidens fiske och kan kopplas till flera åtgärder inom handlingsplanerna fritidsfiske och fisketurism samt yrkesfiske. I rapporten diskuteras dels vilka indikatorer som alls är meningsfulla att jämföra med motsvarande indikatorer i andra fisken och dels vad som krävs för att åstadkomma jämförbara indikatorer för olika fisken.

    I rapporten diskuteras även några utvecklingsmöjligheter för framtida datainsamling och framtida analysarbete inom fiskeområdet.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
    Download (jpg)
    presentationsbild
  • 2.
    Göthberg, Maria
    et al.
    Havs- och vattenmyndigheten.
    Carneiro, Gonçalo
    Havs- och vattenmyndigheten.
    Hammar, Linus
    Havs- och vattenmyndigheten.
    Gårdmark, Wilhelm
    Havs- och vattenmyndigheten.
    Isaksson, Ingela
    Havs- och vattenmyndigheten.
    9 facteurs permettant la croissance bleue locale dans les pays en développement: Document d’orientation basé sur quatre études de référence2022Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [fr]

    Le présent document d’orientation résume les résultats de quatre études de référence explorant les conditions permettant de sortir les communautés côtières de la pauvreté

    Le document énumère neuf facteurs institutionnels et infra-structurels clés qui favorisent la croissance bleue locale à partir de l’utilisation des ressources marines dans les pays en développement.

    Le présent document d’orientation est le résultat de SwAM Ocean, le programme de coopération au développement international géré par l’Office suédois de gestion des ressources marines et aquatiques.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
    Download (jpg)
    presentationsbild
  • 3.
    Göthberg, Maria
    et al.
    Havs- och vattenmyndigheten.
    Carneiro, Gonçalo
    Havs- och vattenmyndigheten.
    Hammar, Linus
    Havs- och vattenmyndigheten.
    Gårdmark, Wilhelm
    Havs- och vattenmyndigheten.
    Isaksson, Ingela
    Havs- och vattenmyndigheten.
    9 factores posibilitando el crecimiento azul a nivel local en los países en desarrollo: Informe de orientación política basado en cuatro estudios2022Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    This policy brief presents nine key institutional and infrastructure factors that promotelocal blue growth from the use of marine resources in developing countries.

    The policy brief is provided by the Swedish Agency of Marine and Water Management,and is based on four background studies, all addressing the same question:

    What is needed for marine resources to actually generate local blue growth.

    Here, local blue growth refers to economic revenue and wellbeing in the local community from the sustainable use of ocean resources, such as fisheries, aquaculture, or tourism.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
    Download (jpg)
    presentationsbild
  • 4.
    Göthberg, Maria
    et al.
    Havs- och vattenmyndigheten.
    Carneiro, Gonçalo
    Havs- och vattenmyndigheten.
    Hammar, Linus
    Havs- och vattenmyndigheten.
    Gårdmark, Wilhelm
    Havs- och vattenmyndigheten.
    Isaksson, Ingela
    Havs- och vattenmyndigheten.
    9 Factors enabling local blue growth in developing countries: Policy brief based on four background studies2022Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    This policy brief presents nine key institutional and infrastructure factors that promotelocal blue growth from the use of marine resources in developing countries.

    The policy brief is provided by the Swedish Agency of Marine and Water Management,and is based on four background studies, all addressing the same question:

    What is needed for marine resources to actually generate local blue growth.

    Here, local blue growth refers to economic revenue and wellbeing in the local community from the sustainable use of ocean resources, such as fisheries, aquaculture, or tourism.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
    Download (jpg)
    presentationsbild
  • 5.
    Göthberg, Maria
    et al.
    Havs- och vattenmyndigheten.
    Carneiro, Gonçalo
    Havs- och vattenmyndigheten.
    Hammar, Linus
    Havs- och vattenmyndigheten.
    Gårdmark, Wilhelm
    Havs- och vattenmyndigheten.
    Isaksson, Ingela
    Havs- och vattenmyndigheten.
    9 fatores que permitem o crescimento azul local em países em desenvolvimento: Resumo de políticas baseado em quatro estudos de base2022Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [pt]

    Este resumo de políticas agrega resultados de quatro estudos de base explorando as condições para tirar comunidades costeiras da pobreza.

    Este resumo alista nove principais fatores institucionais e de infraestrutura que promovem o crescimento azul local a partir do uso de recursos marinhos em países em desenvolvimento.

    Este resumo de políticas é resultado do SwAM Ocean, o programa internacional de cooperação para desenvolvimento operado pela Agência Sueca para o Gestão Marinha e da Águas

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
    Download (jpg)
    presentationsbild
  • 6.
    Göthberg, Maria
    et al.
    Havs- och vattenmyndigheten.
    Carneiro, Gonçalo
    Havs- och vattenmyndigheten.
    Hammar, Linus
    Havs- och vattenmyndigheten.
    Gårdmark, Wilhelm
    Havs- och vattenmyndigheten.
    Isaksson, Ingela
    Havs- och vattenmyndigheten.
    Mambo 9 yanayowezesha ukuaji wa bluu kwa wenyeji katika nchi zinazoendelea: Muhtasari wa sera kutokana na tafiti nne za usuli2022Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sw]

    Muhtasari huu wa sera unawasilisha mambo tisa muhimu ya kitaasisi na miundombinu yanayochangia ukuaji wa bluu kwa wenyeji kutokana na matumizi ya rasilimali za baharini katika nchi zinazoendelea.

    Muhtasari wa sera umetolewa na Wakala wa Uswidi wa Usimamizi wa Bahari na Maji, na unategemea tafiti nne za usuli, zote zikishughulikia swali moja: ni nini kinachohitajika ili rasilimali za baharini zizalishe ukuaji wa bluu kwa wenyeji.

    Hapa, ukuaji wa bluu kwa wenyeji unarejelea mapato ya kiuchumi na ustawi katika jamii ya wenyeji kutokana na matumizi endelevu ya rasilimali za bahari, kama vile uvuvi, ufugaji wa samaki, au utalii.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
    Download (jpg)
    presentationsbild
  • 7.
    Hasselström, Linus
    et al.
    Utförare miljöbevakning, Företag, Anthesis Enveco AB.
    Cole, Scott
    Utförare miljöbevakning, Företag, Anthesis Enveco AB.
    Löfmarck, Anna
    Utförare miljöbevakning, Företag, Anthesis Enveco AB.
    Samhällsekonomisk konsekvensanalys av förslag till havsplan Östersjön2019Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Den 14 mars 2019 publicerade HaV förslag på havsplaner för de tre havsplans­områden, Bottniska viken, Västerhavet och Östersjön. Havsplanernas syfte är att bidra till en långsiktigt hållbar utveckling.

    Denna rapport redovisar ekonomiska aspekter av hållbarhet genom att presentera en samhällsekonomisk konsekvensanalys av granskningsförslaget för havsplan Östersjön. Samhällsekonomiska konsekvenser kan uppstå på många sätt till följd av havsplaneringen, och har dels att göra med marknadsvärden och dels att göra med bredare välfärdseffekter som inte visar sig på marknader. Ekosystemtjänster och näringslivseffekter hänger ihop med varandra. Analysen i rapporten bygger på att identifiera och värdera dessa konsekvenser.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
    Download (jpg)
    presentationsbild
  • 8.
    Ivarsson, Mats
    et al.
    Anthesis Enveco AB.
    Scharin, Henrik
    Anthesis Enveco AB.
    Wallentin, Erik
    Anthesis Enveco AB.
    Social analys med inriktning mot hälso- och sysselsättningseffekter av att uppnå god miljöstatus samt analys av befintliga styrmedel inom den maritima sektorn: Underlag till inledande bedömning 2018 inom havsmiljöförordningen2017Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Rapporten innehåller en social analys med inriktning mot hälso- och sysselsättningseffekter av att uppnå God miljöstatus (GES) i de svenska havsområdena, samt en analys av befintliga styrmedel inom den maritima sektorn. Syftet med rapporten är att fungera som underlag i Havs- och vattenmyndighetens arbete med att revidera den inledande bedömningen av miljötillståndet i de svenska havsområdena (HaV 2012a), ett arbete som markerar starten för den andra förvaltningscykeln i genomförandet av havsmiljödirektivet i Sverige.   

    Rapportens struktur 

    Innehållet i rapporten är uppdelat i tre huvuddelar:  

    • en sektorsanalys,  
    • en sammanställning av befintliga styrmedel med betydelse för havsmiljödirektivet, samt  
    • en analys över deras effektivitet när det gäller att uppnå GES.

    Sektorsanalys I sektorsanalysen görs en genomgång av varje aktivitet inom den maritima sektorn utifrån följande frågeställningar:   

    • Vilka miljöbelastningar aktiviteten ger upphov till.  
    • Hur varje aktivitet inom den maritima sektorn påverkar möjligheten att uppnå GES genom sina miljöbelastningar. Sambandet mellan belastningarna från respektive sektor och GES görs genom en kartläggning av de, belastnings- och påverkansdeskriptorer och slutligen tillståndsdeskriptorer som berörs. De kompletta sambanden redovisas i tabellform appendix 2.  
    • Vilka styrmedel som omgärdar aktiviteten.  I anslutning till varje sektor ges en hänvisning till sammanställningen av relevanta styrmedel i kapitel 3.   
    • Vilka sysselsättningseffekter som kan förutses inom sektorn till följd av GES-uppfyllelse. Det statistiska underlag som ligger till grund för diskussionerna om potentiella sysselsättningseffekter av att uppnå GES återfinns i appendix 1.  
    • Vilka effekter inom den aktuella sektorn som kan förväntas vid GES uppfyllelse till följd av beroenden/påverkan på marina ekosystemtjänster.   7  
    • Vilka hälsoeffekter som kan förutses till följd av GES-uppfyllelse. Hälsoeffekterna av att uppnå GES beskrivs i ett separat stycke.

    Styrmedelssammanställning

    Den andra delen av rapporten innehåller en sammanställning av de styrmedel som idag omgärdar den maritima sektorn. Sammanställningen är indelad efter de fyra övergripande belastningstyperna:  

    • fysisk påverkan,  
    • påverkan på hydrologin,  
    • föroreningar, och  
    • biologisk störning.   

    Inom respektive belastningstyp särredovisas styrmedel som kan kopplas till respektive maritim aktivitet. För varje enskilt styrmedel anges också om det rör sig om internationell (I), regional (R), eller nationell (N) lagstiftning, och hur den i är införd i svensk lagstiftning.    

    Styrmedlens effektivitet med avseende på GES

    I den tredje delen av rapporten görs en bedömning av effektiviteten hos de befintliga styrmedlen när det gäller påverkan på miljötillståndet och normuppfyllelse. Även detta kapitel är indelat efter de huvudsakliga belastningstyperna och beaktar de trender för den framtida utvecklingen av den maritima sektorn som presenterats av bl.a. världsnaturfonden.       

    Slutsatser 

    Sambandet mellan belastningar från den maritima sektorn och miljötillståndet  Från genomgången av den maritima sektorn framträder ett antal samband när det gäller kopplingen mellan miljöbelastningar och aktiviteter med betydelse för GES i de svenska havsområdena. Resultaten är endast kvalitativa då de bygger på kedjan mellan sektorns miljöbelastning och miljötillståndet via tillgängliga belastnings- och tillståndsdeskriptorer. Intensiteten i individuella belastningar eller den geografiska skala som de verkar på har inte kunnat beaktas i studien. Slutsatserna är:     

    Den belastningstyp med i särklass starkast koppling till GES är Föroreningar som berör ca 72% av det totala antalet berörda deskriptorer. Inom belastningstypen ryms: 

    1) tillförsel av näringsämnen och organiskt material, 

    2) farliga ämnen, 

    3) marint skräp, 

    4) buller, och 

    5) annan energi.

    De aktiviteter som står för den största andelen av berörda deskriptorer, och därmed också kumulativa effekter, inom belastningstypen Föroreningar är: 

    1) Marint fiske

    2) Landaktiviteter med belastning på hav, och 

    3) Marint vattenbruk.  Förstärkta eller nya styrmedel med fokus på dessa tre sektorer, och med inriktning mot belastningarna inom Föroreningar, bör därmed vara effektiva när det gäller att förbättra möjligheten att uppnå GES.  

    Den belastningstyp med näst starkast koppling till GES är Biologisk störning som berör ca 15% av det totala antalet berörda deskriptorer. Inom belastningstypen ryms: 

    1) Marint fiske, 

    2) Marint vattenbruk, och

    3) Sjöfart  

    På samma sätt som ovan kan man dra slutsatsen att förstärkta eller nya styrmedel med fokus på dessa tre sektorer, och med inriktning mot belastningen Biologisk störning, bör vara ett effektivt sätt att förbättra möjligheten att uppnå GES.   

    Sysselsättningseffekter som kan förutses till följd av GESuppfyllelse

    • Generellt kan vi dra slutsatsen att effekter på sysselsättningen till följd av GES-uppfyllelse tenderar att vara begränsade i ett nationellt perspektiv. Detta beror både på att sektorn som sådan sysselsätter en relativt begränsad andel av arbetsmarknaden men också på att eventuella positiva effekter i en sektor tenderar att neutraliseras av flöden från någon annan sektor. Dock kan effekterna på lokala, och sektorsspecifika, arbetsmarknader vara intressanta och nedan dras några generella slutsatser om sådana.  
    • De sektorer vars sysselsättning anses ha ett stort och direkt samband med miljötillståndet är marint fiske, marint vattenbruk och marin turism och rekreation. Av dessa är både marint fiske och marint vattenbruk små till omfattningen medan marin turism och rekreation redan idag är en stor sektor som dessutom väntas kunna växa betydligt. 
    • Det finns inget empiriskt stöd för att miljöpolitik påverkar den totala sysselsättningen i ett land. Den kan däremot påverka fördelningen av arbetskraften inom olika sektorer, det vill säga vad arbetskraften är sysselsatt med.  

    Effekter inom den maritima sektorn vid GES uppfyllelse till följd av beroenden/påverkan på marina ekosystemtjänster.

    • Det går inte, med underlag i det arbete som görs i denna rapport, att avgöra vilka ekosystemtjänster som i störst utsträckning påverkas av GES-uppfyllelse. Dock kan vissa generella slutsatser om hur sektorerna påverkas dras.  
    • Gemensamt för de sektorer som väntas ha betydande sysselsättningseffekter, som beskrivs ovan, är att de både är direkt beroende av ekosystemtjänster samt belastar dessa. Exempelvis är fisket beroende av ekosystemtjänsten livsmedelsproduktion men belastar bland annat reglering av övergödning och giftiga ämnen.  
    • Detta skiljer sig från exempelvis sjöfarten och landbaserade aktiviteter som båda belastar ekosystemtjänster kraftigt men som bara i liten utsträckning är beroende av dem för sin produktion. 

    Hälsoeffekter som kan förutses till följd av GES-uppfyllelse

    • De hälsoeffekter som kan uppstå till följd av att GES uppnås analyseras genom att studera vilka belastningar respektive sektor ger upphov till och hur dessa kan kopplas till mänsklig hälsa.  
    • De allvarligaste problemen antas vara de som kopplas till algblomningar, tillförsel av farliga ämnen samt försämrad folkhälsa till följd av försämrade möjligheter till rekreation.  
    • Effekterna av att exempelvis mikroplaster bryts ner och anrikas i näringskedjan är idag inte kända men är potentiellt stora med cancer, hormonpåverkan och nervskador som möjliga effekter.  
    • Sjöfarten och det marina fisket anses vara bland de sektorer som bidrar till störst effekt i form av spridning av skräp och farliga ämnen medan landbaserade aktiviteter står för majoriteten av näringsläckage som leder till algblomningar.   

    Styrmedlens effektivitet med avseende på GES

    • I dagsläget existerar det en mängd styrmedel (internationella, regionala samt nationella) riktade mot samtliga belastningsfaktorer. 
    • Överlag är det främst administrativa styrmedel som tillämpas medan tillämpningen av marknadsbaserade styrmedel samt information är begränsad. 
    • Internationella och regionala styrmedel förekommer i högre grad för miljöproblem och/eller sektorer för vilka den nationella rådigheten är svag.  
    • Det finns ett stort antal styrmedel riktade mot belastningskategorierna tillförsel av föroreningar samt Biologisk störning, vilket kan förklaras av den stora mängd sektorer som bidrar till dessa. 
    • Det är utifrån befintligt underlag inte möjligt att bedöma huruvida redan existerande styrmedel har förmågan att uppnå GES eller ifall det finns behov av att implementera nya styrmedel. 
    • Styrmedels framtida effektivitet beror i hög grad på utvecklingen av de drivkrafter och aktiviteter som påverkar belastning såväl som det marina ekosystemets förmåga att hantera belastningen.
    Fulltekst (pdf)
    fulltext
    Download (jpg)
    presentationsbild
  • 9.
    Ivarsson, Mats
    et al.
    Utförare miljöbevakning, Företag, COWI.
    von Bahr, Emelie
    Utförare miljöbevakning, Företag, COWI.
    Magnussen, Kristin
    Utförare miljöbevakning, Företag, Menon Economics AS.
    Navrud, Ståle
    Utförare miljöbevakning, Företag, Menon Economics AS.
    Delregional analys Kattegatt: Samhällsekonomisk konsekvensanalys av delområde i Kattegatt utifrån samrådsförslag havsplan Västerhavet2018Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Den 15 februari 2018 publicerade HaV samrådsförslag på havsplaner för de tre havsplansområden, Bottniska viken, Västerhavet och Östersjön. Inför samrådet gav HaV uppdrag till extern part att bedöma planförslag ur ett hållbarhetsperspektiv relaterat till ekosystemtjänster, miljömässiga och sociala aspekter. Inom ramen för detta uppdrag genomfördes två delregionala analyser.

    Samhällsekonomiska konsekvenser kan uppstå på många sätt till följd av havsplaneringen, och har dels att göra med marknadsvärden och dels att göra med bredare välfärdseffekter som inte visar sig på marknader. Ekosystemtjänster och näringslivseffekter är nära sammankopplade. I rapporten presenteras och värderas nyttor och konsekvenser avseende ekonomiska aspekter av hållbarhet i delområde i Kattegatt och samrådsförslag havsplan Västerhavet.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
    Download (jpg)
    presentationsbild
  • 10.
    Sandström, Alfred
    et al.
    Utförare miljöbevakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Institutionen för akvatiska resurser, SLU Aqua.
    Bryhn, Andreas
    Utförare miljöbevakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Institutionen för akvatiska resurser, SLU Aqua.
    Sundelöf, Andreas
    Utförare miljöbevakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Institutionen för akvatiska resurser, SLU Aqua.
    Lingman, Anna
    Utförare miljöbevakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Institutionen för akvatiska resurser, SLU Aqua.
    Florin, Ann-Britt
    Utförare miljöbevakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Institutionen för akvatiska resurser, SLU Aqua.
    Petersson, Erik
    Utförare miljöbevakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Institutionen för akvatiska resurser, SLU Aqua.
    Vitale, Francesca
    Utförare miljöbevakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Institutionen för akvatiska resurser, SLU Aqua.
    Sundblad, Göran
    Utförare miljöbevakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Institutionen för akvatiska resurser, SLU Aqua.
    Wickström, Håkan
    Utförare miljöbevakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Institutionen för akvatiska resurser, SLU Aqua.
    Ahlbeck Bergendahl, Ida
    Utförare miljöbevakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Institutionen för akvatiska resurser, SLU Aqua.
    Lövgren, Johan
    Utförare miljöbevakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Institutionen för akvatiska resurser, SLU Aqua.
    Lundström, Karl
    Utförare miljöbevakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Institutionen för akvatiska resurser, SLU Aqua.
    Edsman, Lennart
    Utförare miljöbevakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Institutionen för akvatiska resurser, SLU Aqua.
    Wennerström, Lovisa
    Utförare miljöbevakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Institutionen för akvatiska resurser, SLU Aqua.
    Ogonowski, Martin
    Utförare miljöbevakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Institutionen för akvatiska resurser, SLU Aqua.
    Ulmestrand, Mats
    Utförare miljöbevakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Institutionen för akvatiska resurser, SLU Aqua.
    Cardinale, Massimiliano
    Utförare miljöbevakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Institutionen för akvatiska resurser, SLU Aqua.
    Lindmark, Max
    Utförare miljöbevakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Institutionen för akvatiska resurser, SLU Aqua.
    Bergenius, Mikaela
    Utförare miljöbevakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Institutionen för akvatiska resurser, SLU Aqua.
    Naddafi, Rahmat
    Utförare miljöbevakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Institutionen för akvatiska resurser, SLU Aqua.
    Fredriksson, Ronny
    Utförare miljöbevakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Institutionen för akvatiska resurser, SLU Aqua.
    Bergek, Sara
    Utförare miljöbevakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Institutionen för akvatiska resurser, SLU Aqua.
    Larsson, Stefan
    Utförare miljöbevakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Institutionen för akvatiska resurser, SLU Aqua.
    Axenrot, Thomas
    Utförare miljöbevakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Institutionen för akvatiska resurser, SLU Aqua.
    Dekker, Willem
    Utförare miljöbevakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Institutionen för akvatiska resurser, SLU Aqua.
    Hekim, Zeynep
    Utförare miljöbevakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Institutionen för akvatiska resurser, SLU Aqua.
    Fisk- och skaldjursbestånd i hav och sötvatten 2018: Resursöversikt2019Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Den 14:e utgåvan av den samlade resursöversikten av fisk- och kräftdjursbeståndens status i våra vatten.

    I rapporten kan du ta del av bedömningen som görs av situationen för bestånd som regleras inom ramen för EU:s gemensamma fiskeripolitik (GFP). Bedömningarna baseras på det forskningssamarbete och den rådgivning som sker inom det Internationella Havsforskningsrådet (ICES).

    De bestånd som förvaltas nationellt baseras på de biologiska underlagen, och rådgivningen i huvudsak på den forskning och övervakning samt analys som bedrivs av Institutionen för akvatiska resurser vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU Aqua) samt yrkesfiskets rapportering.

    Rapporten omfattar 41 fiskarter och åtta skaldjursarter.

    Nytt för i år är att flodkräftan och signalkräftan har fått egna presentationer. Vi har även ett nytt kapitel "Hållbarhetsbedömning av fisk- och skaldjursbestånd i havsområden runt Sverige”. Det består av en sammanfattning av den årliga bedömningen av hållbarheten i nyttjandet av fisk- och skaldjursbestånd i kust och hav runt Sverige. Bedömningenär baserad på de senaste tre åren vilket möjliggör en jämförelse över tid iantalet hållbart nyttjade bestånd. Jämförelsen visar inga tydliga förändringar över de senaste tre åren.

    Det finns ett nytt avsnitt i kapitlet ”Från biologi till förvaltning” om hur Havs- och vattenmyndighetens tillståndsgivning går till, och hur bedömningen baseras på resursöversikten vid ansökan om fiskelicens eller annan tillståndsgivning. Kapitlet har också utökats med ett avsnitt där SCB:s fritidsfiskeundersökning beskrivs och hur resultatet används i beståndsanalyserna.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
    Download (jpg)
    presentationsbild
  • 11.
    Sandström, Olof
    et al.
    Utförare miljöbevakning, Myndigheter, Fiskeriverket.
    Gustavsson, Tore
    Utförare miljöbevakning, Myndigheter, Fiskeriverket.
    Johnsson, Bernt
    Utförare miljöbevakning, Myndigheter, Fiskeriverket.
    Fisk och fiske i svenska kustvatten: Kustfiskebefolkningens ekonomi2000Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Fisk och fiske i svenska kustvatten

    Kustfiskeprojektet syftade till att öka kunskapen om fiskbestånd och fiske i svenska kustvatten. Projektet genomfördes i tre delar. Den första, som startade 1989 i Bottniska viken, följdes av undersökningar efter Egentliga Östersjöns kust samt slutligen en del, som täcker Öresund och Västkusten. Provfisken och enkätundersökningar av fisket genomfördes i ett antal områden, som representerar olika naturliga kustmiljöer. Vissa fördjupade studier gjordes dessutom av rekryteringsbiologin hos sik, ål och abborre.

    Provfiskena ger främst information om bottenbundna arter. Två skilda samhällen kan identifieras i Östersjöns kustvatten: ett som domineras av stationära varmvattenarter och ett som består av migrerande kallvattenfiskar, huvudsakligen marina arter. Trots stora skillnader i breddgrad och salthalt är avvikelserna små om man jämför varmvattensamhällets artsammansättning mellan olika skärgårdsområden. Abborre och mört dominerar överallt i skyddade områden efter ostkusten, med varierande inslag av gers, björkna och andra sötvattensarter. Kallvattenarterna, som främst lever i mer exponerade områden, förändras mer när man går från nord till syd som en effektav främst salthalten. Hornsimpa och sik dominerar i norr, medan marina fiskar som torsk och skrubbskädda karaktäriserar bottenfisksamhället vid de sydligare kusterna.

    Vid Västkusten finner man inte något välutvecklat varmvattensamhälle på grunt vatten. Här är inslaget av marina kallvattenfiskar stort även sommartid. Samhället förändras tydligt om man går från mer bräckta förhållanden i Öresund upptill Bohusläns marina miljö. Antalet arter ökar liksom den totala tätheten av fisk. Provfiskena visade hur viktiga västkustens grundområden är för många kommersiella arters rekrytering, t ex torskfiskar och plattfiskar. De långa tidsserierna antyder inte några negativa förändringar i rekrytering under de senaste årtiondena. Trots detta visar provfisket, i överensstämmelse med yrkesfiskarnas observationer, att tätheten av vuxen fisk för närvarande är mycket låg i kustzonen. Orsakerna till detta är inte utredda, men man kan inte utesluta överfiske som en bidragande faktor.

    I Bottniska viken baseras yrkesfisket på främst lax, sik och siklöja. I Östersjöns skärgårdar får varmvattenarterna ökad betydelse, och här fiskas också ål i stor omfattning. Från Ålands hav och söderut har torsken normalt stor betydelse ävenför kustfisket, men under de år Kustfiskeprojektet pågick var torskbestånden så små att arten inte längre uppträdde kustnära. Piggvar tillkom då som viktig målart för fisket. Överallt i Östersjön spelar sill/strömming en viktig roll för kustfisket, t ex fisket under våren för surströmming i Bottenhavet. Vid Västkusten har två arter helt dominerande betydelse för fisket: havskräfta och ål (gulål).

    Att närmare beskriva kustfisket med ledning av fiskeristatistiken visade sig vara i det närmaste omöjligt. Alltför stora osäkerhetsfaktorer påverkar uppskattningarna, och för många arter betyder det loggbokspliktiga fisket relativt lite i totalfångsterna. Enkätundersökningarna visade entydigt för samtliga områden, att fritidsfisket är betydande för arter som sik, abborre, gädda, gös, öring, ål och hummer. Statistikens tillförlitlighet på­verkas dessutom av att en del av yrkesfisket sker med stöd av enskild fiskerätt och alltså ej är skyldigt att föra loggbok. Att använda dagens statistik som underlag för resursförvaltning är alltså bara undantagsvis möjligt. Här krävs nya modeller om man önskar ett acceptabelt underlag för fiskets förvaltning. Den typ av enkätundersökningar som prövades i projektet skulle kunna vara en bra metod i en sådan framtida modell.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
    Download (jpg)
    presentationsbild
  • 12.
    Svensson, Mats
    et al.
    Bisnode.
    Mathiasson, Tove
    Bisnode.
    Löfmarck, Anna
    Bisnode.
    Kuflu, Miriam
    Bisnode.
    En ekonomisk analys av sektorer som är beroende av havet: Underlag till inledande bedömning 2018 inom havsmiljöförordningen2017Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Som en del i den inledande bedömningen enligt havsmiljödirektivet önskar Havs- och vattenmyndigheten kartlägga ekonomin inom verksamheter som påverkar samt blir påverkade av havsmiljön.  Utgångspunkten är sjöfart, fiske, marin turism och rekreation, havsbaserad energi samt landaktiviteter med belastning på hav inom industri samt areell näring. Data för verksamheter har preciserats inom en viss zon runt Sveriges kustlinje. Syftet med studien är att belysa sektorernas ekonomiska situation.   Den företagsekonomiska analysen genomförs med hjälp av Simpler (se metod nedan). Dels för att visa värdet av de maritima näringarna i form av förädlingsvärde och sysselsättning och dels för att analysera sektorernas långsiktiga lönsamhet (ekonomiska konkurrenskraft).

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
    Download (jpg)
    presentationsbild
  • 13.
    Söderqvist, Tore
    et al.
    Enveco Environmental Economics Consultancy.
    Hasselström, Linus
    Enveco Environmental Economics Consultancy.
    Soutukorva, Åsa
    Enveco Environmental Economics Consultancy.
    Cole, Scott
    EnviroEconomics Sweden .
    Malmaeus, Mikael
    Utförare miljöbevakning, Institut, IVL Svenska Miljöinstitutet AB.
    An ecosystem service approach for analyzing marine human activities in Sweden: A synthesis for the Economic and Social Analysis of the Initial Assessment of the Marine Strategy Framework Directive2012Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    The initial assessment (IA) of the implementation of the EU Marine Strategy Framework Directive (MSFD) includes an economic and social analysis (ESA). This analysis covers two components: (1) the use of marine waters and (2) the cost of degradation of the marine environment. The Swedish ESA work has entailed four different areas, reported in four separate reports:  A. The maritime sector (IVL and Enveco, 2012  "Report A") B. Marine tourism and recreation (Enveco, DHI and Resurs, 2012  "Report B") C. Oil spill (IVL, Enveco and EnviroEconomics Sweden, 2012  "Report C") D. Marine litter (Enveco and DHI, 2012  "Report D") The purpose of this analysis is to synthesize the results of the four reports.  The Swedish ESA is based on the ecosystem service approach and also on the DPSIR framework for sorting out relationships between Drivers, Pressures, State, Impact and Response. The point of departure in terms of marine ecosystem services is the classification in Table 0.1. We apply an ecosystem service analysis that in principle follows the procedure of a Corporate Ecosystem Services Review (ESR) (WRI, 2008) for evaluating a human activity’s dependence of – and impact on – eco system services. In the DPSIR context, the focus is on both how a driver influences the status of ecosystem services through its pressure and how the driver is affected by the status of ecosystem services. In short, this analysis applies the following four steps:  I. Identify the human activities, i.e. the drivers.   II. Identify associated pressure (for each driver) and determine (1) which ecosystem service(s) it is mainly dependent upon and (2) which ecosystem services it mainly affects. Based on this "filter", select the most relevant ecosystem services for further analysis.  III. Analyze the status and trends in the selected ecosystem services by associating them to Good Environmental Status (GES) descriptors and indicators.  IV. Analyze how a business-as-usual (BAU) scenario influences the trend in GES indicators and thus, the implied status of ecosystem services.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
    Download (jpg)
    presentationsbild
  • 14.
    Westerberg, Håkan
    et al.
    Utförare miljöbevakning, Myndigheter, Fiskeriverket.
    Fjälling, Arne
    Utförare miljöbevakning, Myndigheter, Fiskeriverket.
    Martinsson, Anders
    Utförare miljöbevakning, Myndigheter, Fiskeriverket.
    Haamer, Joel
    Utförare miljöbevakning, Myndigheter, Fiskeriverket.
    Smith, Susan
    Utförare miljöbevakning, Myndigheter, Fiskeriverket.
    Stenberg, Charlotte
    Utförare miljöbevakning, Myndigheter, Fiskeriverket.
    Frimansson, Hans
    Utförare miljöbevakning, Myndigheter, Fiskeriverket.
    Thulin, Anna
    Utförare miljöbevakning, Myndigheter, Fiskeriverket.
    Sälskador i det svenska fisket - Beskrivning och kostnadsberäkning baserad på loggboksstatistik och journalföring 1996-1997: Bottenodling av blåmusslor—redovisning av försöksresultat perioden 1997—19992000Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Sälskador i det svenska fisket - Beskrivning och kostnadsberäkning baserad på loggboksstatistik och journalföring 1996-1997

    Sälskadorna i det svenska fisket har ökat kraftigt under 1990-talet. Speciellt utsatta är passiva redskap - nät, fällor och ryssjor. Vid ostkusten står gråsäl för den största delen av skadorna, på västkusten orsakar knubbsäl de flesta störningarna i fisket. Vikare ger i begränsad utsträckning skador på Bottenvikens nätfiske.

    De flesta sälskadorna inträffar under vår och höst. Under en period på sommaren tillbringar både gråsäl och knubbsäl stor del av tiden på land för pälsbyte, och födoaktiviteten är lägre. Vintertid är fisket med de mest utsatta redskapstyperna av liten omfattning. De flesta sälskadorna sker längs Bottniska vikens kust. Frekvensen av skador tycks i detta område inte ha något samband med avståndet till sälkolonierna.

    Kvantitativa data om sälskador har samlats in med hjälp av journalförare från och med 1996. Sammanlagt har ett 60-tal fiskfällor och andra redskap följts med daglig, detaljerad statistik. I direktiven för EU:s fiskeloggbok har från och med 1996 fiskare uppmanats att rapportera sälskador. Dessa två källor har använts för att beräkna den ungefärliga totala skadan i fisket. Metoden bygger på att med journalföringsdata beräkna en parameter som ger den sannolika andelen skadad och förlorad fisk vid en fångstansträngning. Denna parameter varierar med redskapstyp och fiskart. Från loggboksstatistiken tas sedan uppgifter om totalfångst, fiskeansträngning i allt loggboksfört fiske och andelen ansträngningar med sälskada. Från dessa data kan den totala fångstförlusten beräknas.

    För fisket av lax och sik är dataunderlaget bäst och för denna del kan fångstförlusten under 1997 beräknas till 14 milj.kr, vilket motsvarar cirka 50% av den potentiella fångsten. Lägger man till övriga skador i hela svenska fisket blir summan cirka 22 milj. kr. Osäkerheten i dessa beräkningar är avsevärd, och det sanna värdet antas ligga i intervallet 11-33 milj.kr. Räknat i värde utgör skadorna i fällor och ryssjor 70% av hela skadan, i fångstvolym däremot endast cirka 35%, vilket beror på att sälskadorna i nätfisket efter strömming är kvantitativt stora. Det finns inga mer aktuella beräkningar, men skadorna ökar sannolikt minst med samma takt som gråsälspopulationen, dvs för närvarande 7% per år. Skadan 1999 kan då skattas till 25 milj. kr.

    Till den direkta fångstförlusten kommer indirekta kostnader orsakade av sälproblemen. En viktig komponent är att vissa fångstplatser måste överges helt, och att fiskaren måste reducera antalet redskap för att hinna med lagning av skadorna och en tätare vittjning. Skadorna ger också en onormal förslitning och kapitalförlust. Exakta beräkningar är svåra att göra, men dessa skador torde uppgå till storleksordningen 10 milj. kr sammanlagt.

    Sälens angrepp på redskap kan leda till att den fastnar och drunknar. Bifångsten av gråsäl 1996 har studerats med hjälp av en intervjuundersökning. Räknas uppgifterna om till hela det svenska fisket var bifångsten detta år cirka 400 gråsälar. Nära hälften av dessa sker i lax, sik och siklöjefällor i Bottenviken. Den garntyp som ger störst risk för bifångst är laxdrivgarn. I dag är sannolikt bifångsten i fisket den största orsaken till dödlighet för gråsäl.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
    Download (jpg)
    presentationsbild
  • 15.
    Fiskeriverkets Årsredovisning 19971998Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Den 1 januari 1995 blev Sverige medlem i den Europeiska Unionen och därmed kom EU:s gemensamma fiskeripolitik att gälla även i Sverige. Den omställning detta medfört har till stor del kommit att prägla den gångna verksamhetsperioden.

    Inför budgetåret 1997 har Fiskeriverkets förvaltningsanslag minskat med ytterligare 6 milj kr förutom en nedjustering på 3,6 milj kr till följd av ett nytt sätt att beräkna hyresnivån. Fiskeriverket kan endast notera att verket åter har ställts inför en kraftig besparing, samtidigt som kraven på verksamheten ökat, främst på kontrollens område, men även genom att verket fått en mer uttalad roll på miljöområdet som sektorsansvarig myndighet. I regleringsbrevet ges Fiskeriverket i uppdrag att redovisa vilka åtgärder som vidtagits eller planeras för att möta dessa besparingskrav.

    I november 1996 tillsatte regeringen en utredning av den statliga fiskeriadministrationen (Översyn av fiskeriadministrationen m.m.).Utredningen har i uppgift att dels göra en översyn av fiskeriadministrationen, särskilt Fiskeriverket, mot bakgrund av de förändringar som medlemskapet i EU inneburit för verksamheten, dels föreslå åtgärder för att effektivisera FoU-verksamheten på fiskets område. Utredningen avlämnade i januari 1998 sitt slutbetänkande.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
    Download (jpg)
    presentationsbild
  • 16.
    Hållbarhetsbeskrivning av förslag till havsplaner för Sverige: Bottniska viken, Östersjön och Västerhavet2019Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Denna rapport redovisar resultaten av en hållbarhetsbedömning av granskningsförslag till havsplaner för Bottniska viken, Östersjön och Västerhavet.

    Havsplanernas syfte är att bidra till en långsiktigt hållbar utveckling. Havsplanering är till för att planera för hur havet ska användas hållbart och effektivt.

    Denna rapport redovisar resultaten av en hållbarhetsbedömning av granskningsförslag till havsplaner för Bottniska viken, Östersjön och Västerhavet. I rapporten beskrivs konsekvenser ur de tre hållbarhetsperspektiven ekonomi, ekologi och social, utifrån ett urval av kriterier.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
    Download (jpg)
    presentationsbild
  • 17.
    KONFERENS OM FISKETURISM - EN NATURLIG NÄRING: Sammanställning av anföranden på konferensen om fisketurism i Göteborg oktober 1996. Arrangörer; Fiskeriverket och Turistdelegationen1996Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Under hösten 1996 inbjöd Fiskeriverket och Turistdelegationen till en konferens i Göteborg om fisketurism, Fisketurism - en naturlig näring.

    Titeln kan tolkas både bildlikt och bokstavligt. Fiskeriverket har ansvaret både för fiskevården och för fisket. Det var därför naturligt för verket att anordna konferensen tillsammans med Turistdelegationen som har det övergripande ansvaret för turismen i vårt land. Delegationen arbetar också för att turistfrågorna skall hanteras i samarbete mellan delegationen och respektive sektorsmyndighet.

    Den gemensamma bedömningen hos Fiskeriverket och Turistdelegationen är att det finns en stor utvecklingspotential för svensk fisketurism.

    För Fiskeriverket är det angeläget att på det här sättet göra ett avstamp genom att etablera en nära kontakt med de andra myndigheter, organisationer, företag och enskilda människor som arbetar inom fiskesektorn och de som mera specifikt arbetar med turismen. Ett etablerat sådant nätverk får stor betydelse för den fortsatta utvecklingen. Alla måste vi dra åt samma håll!

    Konferensrapporten hoppas vi skall vara startsignalen för ett fruktbart utvecklingsarbete av svensk fisketurism. Samtidigt vill vi tacka för det stora intresse som visades konferensen.

    Fiskeriverket och Turistdelegationen arbetar nu tillsammans inom en särskild arbetsgrupp med utarbetandet av en utvecklingsplan för svensk fisketurism som skall vara klar i maj 1997. I gruppen ingår dessutom representanter för Turistrådet, Fiskevattensägarna, Sportfiskarna, Länsstyrelserna samt Turistnäringen.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
    Download (jpg)
    presentationsbild
  • 18.
    Swedish Fleet Capacity Report 2020: Rapport om den svenska fiskeflottans balans år 20202021Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Nationella fiskeflottor som är i balans med resursen är ett viktigt mål för EU:s gemensamma fiskeripolitik. En flotta som inte är i balans med resursen riskerar att leda till ett överutnyttjande av fiskeresursen. EUs medlemsstater ska senast den 31 maj varje år överlämna in en rapport till kommissionen om balansen mellan flottans kapacitet och tillgängliga fiskemöjligheter. Denna HaV-rapport innehåller den rapport som Havs- och vattenmyndigheten skickat till EU om den svenska fiskeflottans balans år 2020.

    Rapporten syftar till att se om det råder balans mellan flottans kapacitet och tillgängliga fiskemöjligheter. Den baseras på biologiska, tekniska och ekonomiska indikatorer över tid för flottans olika segment. Rapporten innehåller även uppgifter om den nationella flottförvaltningen och efterlevnad av EUs regler för in- och utträdesregler för fiskekapacitet. Om indikatorerna påvisar överkapacitet ska en handlingsplan för att komma tillrätta med flottans balans skickas tas fram.

    De ekonomiska indikatorerna uppvisar kritiska värden över tid för de segment som fiskar med passiva redskap, men är bättre för övriga segment. De biologiska indikatorerna visar till vilken grad ett segment är beroende av bestånd som fiskas över målnivåer samt hur många bestånd som segmentet fiskar på som är biologiskt sårbara. Dessa, som inte har inte kunnat beräknas för samtliga segment, uppvisar kritiska värden för flera segment. Andelen inaktiva fartyg är störst bland mindre fartyg som fiskar med passiva redskap och den tekniska indikator som visar fartygsnyttjande till sjöss indikerar lägre nyttjande för de flesta segment under senare år. När det gäller de kritiska nivåerna på de ekonomiska och tekniska indikatorerna för de mest småskaliga segmenten bör man ha i åtanke att fisket troligen ofta bedrivs på deltid. Detta fiske står även för en mycket liten andel av de totala fångsterna.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
    Download (jpg)
    presentationsbild
  • 19.
    Värdet av svenskt fritidsfiske i Sverige2024Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Resultaten i rapporten utgår huvudsakligen från Havs- och vattenmyndigheten årliga fritidsfiskeundersökning, som genomförs av Statistiska centralbyrån. Datan från undersökningen har använts för att ta fram indikatorer såsom omsättning, förädlingsvärde, sysselsättningseffekter och konsumentöverskott. Modellerna som har använts i rapporten är det som inom besöksnäringen kallas för Tourism Satellite Account för att skatta förädlingsvärde och sysselsättningseffekter och en resekostnadsmodell för att skatta konsumentöverskottet.

    Fritidsfiskets omfattning

    Under 2022 fiskade 1,2 miljoner fritidsfiskare i havet, insjöar eller andra vattendrag i Sverige. Tillsammans stod dessa för 12,1 miljoner fiskedagar och en total fångst om cirka 28 000 ton, där 59 procent återutsattes (Havs- och vattenmyndigheten, 2023). Totalt bidrog fritidsfisket med cirka 5,7 miljarder kronor i omsättning år 2022, vilket i genomsnitt innebär 4 700 kronor per fiskande eller cirka 500 kronor per fiskedag. Omsättningen har varierat under tidsperioden mellan 2,5 och 6,3 miljarder kronor och den långsiktiga trenden är att omsättningen ökar successivt.

    Fritidsfiskets bidrag till svensk tillväxt

    Likt omsättningen så har förädlingsvärdet varierat över tidsperioden med lägsta värde noterat 2016 på cirka 0,6 miljarder kronor och högsta värde noterat 2019 på 1,7 miljarder kronor, skillnaden är statistiskt signifikant. Över tidsperioden har förädlingsvärdet ökat från 0,9 miljarder kronor till 1,4 miljarder kronor, vilket motsvarar en procentuell ökning på cirka 56 procent, skillnaden är statistiskt signifikant. Detaljhandeln är den bransch som står för störst andel av förädlingsvärdet. Man kan däremot se att de branscher som innefattar större del service har en högre förädlingsgrad (förädlingsvärde per omsättning) än till exempel detaljhandeln. Dessa är främst hotell & restaurang men även det som i denna kontext kallas guidehyrning, fiskekort med mera.

    Ökad sysselsättning inom olika branscher

    År 2022 uppgick sysselsättningseffekten till cirka 2 800 årsverken vilket är statistiskt signifikant högre än fyra av dem fem första åren. Man kan således konstatera att det finns även en ökande trend gällande sysselsättningseffekter som genereras av fritidsfiskeaktivitet. Sedan 2018 är det kategorin hotell & restaurang som står för störst sysselsättningseffekt av de fyra kategorierna, tätt följt av detaljhandeln. När det kommer till sysselsättningseffekter blir det tydligt att det är de serviceinriktade kategorierna som man kan se störst effekt inom.

    Konsumentöverskott

    Konsumentöverskottet har varierat under tidsperioden med ett högsta estimerat värde på 2 miljarder kronor år 2013 till lägsta estimerat värde på 1 miljard kronor år 2018. Årsgenomsnittet under tidsperioden estimeras till 1,4 miljarder kronor och för det senast tillgängliga året, 2022, estimeras konsumentöverskottet till 1,6 miljarder kronor. Konsumentöverskottet per fiskedag har också, likt konsumentöverskottet totalt, varierat under tidsperioden. Högst estimerat konsumentöverskott per fiskedag uppgick till 117 kronor år 2013 och lägst estimerat konsumentöverskott på 86 kronor år 2019. Årsgenomsnittet under tidsperioden estimeras till 100 kronor och till 109 kronor för det senast tillgängliga året, 2022.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
    Download (jpg)
    presentationsbild
1 - 19 of 19
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf