Swedish Agency for Marine and Water Management

Endre søk
Begrens søket
1 - 23 of 23
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Berg, Sofia
    et al.
    Utförare miljöbevakning, Företag, EnviroPlanning AB.
    Kling, Johan
    Utförare miljöbevakning, Företag, DHI Sverige AB.
    Hammarbäck, Maria
    Utförare miljöbevakning, Företag, DHI Sverige AB.
    Handledning - Ekosystemtjänstanalys i Excelverktyget VEsta: Analys av påverkan på ekosystemtjänster vid exploatering i strandnära områden och i vatten2019Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Havs- och vattenmyndigheten har tagit fram ett verktyg för analys av blå (vattenrelaterade) ekosystemtjänster. Verktyget kallar vi för VEsta. Vatten är en förutsättning för liv och många ekosystemtjänster är kopplade till vatten.

    Många befintliga bedömningar av ekosystemtjänster fokuserar på de gröna ekosystemtjänsterna. Fokus för VEsta är de blå ekosystemtjänster även om de gröna tjänsterna också kan analyseras på liknande sätt i verktyget. Med blå ekosystemtjänster avses de tjänster som vi får från sjöar, vattendrag och hav.

    Hur kan VEsta användas?

    Spara ner dokumentet (se Excel-filen till höger) innan du gör din analys. Verktyget fungerar med Excel till Windows 365 och Excel 2019 eller senare.

    Du kan använda VEsta i en mängd olika situationer för att få en övergripande indikativ bild av ekosystemtjänstpåverkan vid en förändring.

    VEsta kan exempelvis användas när:

    • en brygga ska anläggas,
    • hus och andra byggnader ska byggas, i synnerhet nära vatten,
    • mindre detaljplaner tas fram för områden nära vatten,
    • verksamheter ska etableras i närheten till vatten,
    • markanvändningen förändras på olika sätt.

    Du kan använda VEsta i en mängd olika situationer för att få en övergripande indikativ bild av ekosystemtjänstpåverkan.

    Hur fungerar verktyget?

    Genom att besvara ett fyrtiotal frågor om miljöeffekterna som en förändring förväntas ge, genereras en bedömning på hur ekosystemtjänsterna påverkas.

    En bedömning av varje ekosystemtjänst presenteras utifrån svaren på frågorna men även en övergripande bild ges i ett spindelnätsdiagram (utifrån nuläget). Det innebär att ju bättre frågorna besvaras angående effekterna, ju bättre kvalitet fås på ekosystemtjänstbedömningen i VEsta.

    I tidig planeringsfas är användbarheten av verktyget begränsad eftersom man då sällan har en tydlig bild av effekterna. Användbarheten ökar allteftersom bilden framträder mer och mer. VEsta kan med fördel användas flera gånger under processen, även som utvärdering efter förändringen.

    Ekosystem har dock mycket komplicerade relationer och interna samband. Kompletterande studier är många gånger nödvändigt för att förstå påverkan ekosystemtjänster på djupet.

    Systemkrav för VEsta

    VEsta kräver någon av följande versioner av Excel

    • Excel till Windows 365
    • Excel 2019 eller senare 

    Boverkets verktyg för bedömning av ekosystemtjänster

    Ester (se länk högre upp) är ett annat verktyg för ekosystemtjänstbedömning som Boverket tagit fram, se filen till höger. Detta verktyg är inriktat mot gröna ekosystemtjänster och kräver inte samma detaljeringsgrad, vilket är en fördel i många lägen. Verktyget lämpar därför sig bättre i situationer då detaljeringsgraden är svår att uppnå, till exempel vid tidig planeringsfas eller vid komplicerade detaljplaner. Samt då vatten inte berörs av exploateringen.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
    Download (zip)
    Excelverktyget VEsta
    Download (jpg)
    presentationsbild
  • 2.
    Edman, Moa
    Utförare miljöbevakning, Myndigheter, SMHI.
    Kustzonsmodellen inom vattenförvaltningen: Vidareutveckling av användningsområden2019Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Denna rapport presenterar förslag på hur Kustzonsmodellen kan användas för att effektivisera förvaltningen av Sveriges kustvatten.

    Rapporten riktar sig framförallt till handläggare på myndigheter och forskare som arbetar med vattenförvaltning. Resultatet kan användas för vidare metodutveckling, men också för exempelvis utplacering av representativa övervakningsstationer eller som grund för gruppering av vattenförekomster.

    Rapporten har tagits fram av SMHI, på uppdrag från Havs- och vattenmyndigheten.

    Bakgrund

    I Sverige finns en modell uppsatt för hela kustlinjen för beräkning av vattenkvalitet. Uppdragets syfte har varit att utforska nya användningsområden för denna kustzonsmodell inom vattenförvaltningen. Då uppdragets syfte främst har varit att testa nya sätt att använda kustzonsmodellen inom förvaltningen, ges få rekommendationer. Istället ger uppdraget ett underlag som kan användas vidare.

    Förvaltningen av Sveriges kustvatten ställer krav på god kunskap om miljötillståndet. Information kan samlas in genom provtagningar av kustvattnet, men dessa kan aldrig bli heltäckande. Ett alternativ är att utifrån kunskap om mänsklig påverkan och kunskap om vattnens karakteristiska modellera tillståndet. Resultat från modellen kan sedan verifieras med provtagningar. Denna rapport presenterar förslag på hur Kustzonsmodellen kan användas för att effektivisera förvaltningen av Sveriges kustvatten.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
    Download (jpg)
    presentationsbild
  • 3.
    Emmerson, Richard
    Utförare miljöbevakning, Institut, Havsmiljöinstitutet, HMI.
    Evaluation of the implementation of Ospar measures in Sweden2016Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    The adoption of measures to protect and conserve the marine environment of the NorthEast Atlantic is a field in which the OSPAR Commission has been working for over thirty years. OSPAR measures in the form of Decisions and Recommendations for the protection of the marine environment have often acted as a forerunner of European Union environmental action. Substantial progress has been made in addressing discharges, emissions and losses of hazardous substances, nutrients and radioactive substances. While these fields still remain relevant, OSPAR’s work on measures has now moved on to focus on biological diversity.

    Since 2011, the Swedish Agency for Marine and Water Management (SwAM) has been responsible for the coordination of Sweden’s work within the OSPAR Convention for the protection of the marine environment of the North-East Atlantic. SwAM is also responsible for the implementation of the EU Marine Strategy Framework Directive (MSFD) to achieve good environmental status in Sweden’s marine waters and for those national Environmental Quality Objectives most relevant to the aquatic environment.

    This report examines and elaborates the contribution of the development and implementation of OSPAR measures to achieving good environmental status and moving towards Sweden’s environmental quality objectives. Following a general background on OSPAR, MSFD and Sweden’s system of environmental quality objectives, the development and history of OSPAR measures (decisions and recommendations) is described. The development of a methodology for evaluation of the implementation of OSPAR measures is presented. This methodology has then been used to guide an evaluation of the implementation of OSPAR measures in Sweden based on information report to OSPAR and available from national authorities. Finally a series of conclusions and recommendations are presented to guide future implementation work on OSPAR measures. It is clear that Sweden’s engagement in OSPAR has been of benefit in promoting marine environmental protection both in Sweden and other countries sharing the marine waters that surround Sweden. Overall, Sweden has a strong track record of engagement in OSPAR work and in fulfilling its commitments and obligations. The report does, however, highlight a small number of long-standing measures where implementation has not been completed either because the requirements of the measure have not been met or because a full implementation has not been demonstrated in the information reported even though it has occurred. For more the recently adopted biodiversity measures the implementation process is still underway. The evaluation highlights a number of steps that could be taken to secure this legacy through improved information recording and also points towards areas where an improved national implementation process could assist OSPAR work.

    The report recommends that SwAM promotes that any future measures adopted by OSPAR have a more clearly described regional coordination role in the context of MSFD. This can help build synergy and reciprocity between the two processes with OSPAR offering a regional coordination mechanism to support MSFD objectives and the legal framework of the MSFD providing a means to underpin work towards OSPAR’s objectives. Alongside this efforts should continue to make use of OSPAR to pioneer new forms of action for which regional coordination would be of benefit (as has been the case in the past with hazardous substances and biodiversity, litter and noise), both within the context of MSFD and beyond. Increased recognition of the contribution of Sweden’s engagement in regional sea cooperation (including through OSPAR) to the system of environmental objectives would enhance understanding and profile of the regional sea work. An official description of how OSPAR and other regional sea work, such as through HELCOM, are seen to apply in areas where the convention areas overlap would help to guide work by other state authorities.

    SwAM is recommended to continue Sweden’s positive record of engagement in OSPAR work by ensuring that the quality of information provided on the implementation of measures is sufficiently detailed to provide a fully auditable record of Sweden’s implementation of OSPAR measures. It is recommended that, for the avoidance of doubt, Swedish authorities reporting on implementation of OSPAR measures should always provide a national view on whether a measure has been fully implemented or whether work to implement the measure is still in progress.

    Efforts to enhance the engagement of implementing bodies in work to implement OSPAR’s measures need to be nurtured and supported to build the engagement of other relevant national authorities, county administration boards and municipalities. It is suggested to consider an improved information recording on the national implementation process for OSPAR measures. This would benefit the implementation process for the more recently adopted biodiversity measures. There may be synergies that could be developed with existing information systems developed in other contexts, such as VISS (developed by the Water Authorities for Water Framework Directive measures) or Skötsel DOS (developed by SEPA for measures in protected areas). 

    Within OSPAR, SwAM is invited to consider promoting approaches to develop a better shared understanding of how and when formal OSPAR decisions and recommendations should be developed which would help those Contracting Party delegates charged with the development of programmes and measures. SwAM is invited to propose that OSPAR work to develop its information systems includes the recording information on measures and their implementation. It is proposed that information on OSPAR measures compiled in spreadsheet form to support analysis in this project would provide a basis for a relational database on OSPAR measures. Building systems for reporting on implementation with improved content management by Contracting Parties would be beneficial to the OSPAR measures and actions programme (MAP). There may be benefits in coordinating this work with other Regional Sea Organisations. To support work according its commitment to apply an ecosystem approach OSPAR should also continue to develop its evaluation of the implementation of measures in close association with the development of its monitoring and assessment work. SwAM is invited to make use of the framework for the evaluation of the implementation of OSPAR measures developed in this project to support discussion in OSPAR on future implementation of measures and its link to the evaluation of the effectiveness of measures in OSPAR monitoring and assessment work.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
    Download (jpg)
    presentationsbild
  • 4.
    Hammarlund Kramer, Karin
    et al.
    Ramböll Malmö AB.
    Gottberg, Emil
    Ramböll Malmö AB.
    Inför kommande havsplanering: Lärdomar av genmomförda projekt2014Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Rapporten består av två huvuddelar. Först en genomgång av rapporter och projekt, där ett fåtal väljs ut för sin relevans för praktisk havsplanering och därefter dras lärdomar och slutsatser inför den kommande svenska havsplaneringen.

    Med utgångspunkt i urvalet av projekt utarbetades kriterier för vad som anses vara relevant för att skapa en metod för nationell ekosystembaserad havsplanering. Utifrån den ursprungliga listan på projekt lades även ett fåtal rapporter och en hemsida till granskningen. Genomgången av projekten och rapporterna visade på ett rikt material främst i de förberedande stegen inför skapandet av praktiskt användbara metoder för havsplanering, men också på exempel på pilotprojekt för genomförda havsplaner.

    Metoderna i projekten är oftast projektspecifika. De beskriver inte metoder för faktisk havsplanering, utan snarare hur det går att skapa ett utrymme för att havsplanering ska kunna ske. Exempelvis hur man samlar aktörer och intressenter, hur EU-lagstiftning och nationell lagstiftning harmoniseras eller hur datainsamling sker och organiseras. Metoderna är alltså endast i undantagsfall tydliga nog att direkt appliceras för havsplanering.

    Ur genomgången av projekt och rapporter dras de huvudsakliga slutsatserna:

    • En integrerad (holistisk) ekosystembaserad havsplanering är rätt väg framåt.
    • Forskningsläget och lagrummet är tillräckligt belyst för att påbörja havsplanering i Sverige.
    • Fortsatt sammanställning och uppdatering av GIS-baserade databaser för de svenska territorialvatten och EEZ behövs.
    • Intressent- och aktörsperspektiv är centralt för att lyckas med ekosystembaserad havsplanering.
    • Ekosystembaserad havsplanering är en process och bör upprepas med jämna mellanrum.
    • Med grund i ovanstående kan vissa planeringsmetoder från land appliceras på havet, förutsatt att de är systemanalytiska (holistiska).
    • Kusterna bör inte uteslutas från nationell havsplanering.
    • Arbetet med prissättning på ekosystemtjänster kommer påverka havsplaneringen.
  • 5. Skarstedt, Anders
    Uppföljning av länsstyrelsernas tillsyn: av vattenverksamheter för år 20142015Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Tillsammans avsätter länsstyrelserna 5,6 årsarbetskrafter på den planerade tillsynen för verksamhetsområdet ”övrig vattenverksamhet”. Detta kan jämföras med 11,3 årsarbetskrafter för den händelsestyrda tillsynen (övrig vattenverksamhet) eller 24,9 årsarbetskrafter för anmälningsärenden enligt 11 kap 9 a § miljöbalken och rensningar enligt 11 kap 15 § miljöbalken. 

    Ovanstående betyder att om ett vattenkraftverk ska bli föremål för planerad tillsyn vart 5:e år behöver varje årsarbetskraft, totalt, tillsyna ca 70 vattenkraftverk per år. Om ytterligare tillsynsobjekt t.ex. ca 10 000 dammar, muddringar och grävningar, ett okänt antal vattenuttag samt uppföljande tillsyn av tillståndsprövade och anmälda vattenverksamheter adderas till ovanstående resonemang bedömer Havs- och vattenmyndigheten att resursen för den planerade tillsynen sannolikt begränsar möjligheten att nå miljömålet Levande sjöar och vattendrag. För att styra de begränsade resurserna till rätt områden behöver länsstyrelserna arbeta aktivt med behovsutredningar, tillsynsplaner och samarbeten mellan länsstyrelserna. 

    I årets uppföljning har antalet nyligen beslutade behovsutredningar ökat från 14 till 16 stycken. Även för tillsynsplanerna har antalet ökat från 14 till 16 stycken. Det är positivt att antalet länsstyrelser med beslutade behovsutredningar och tillsynsplaner ökar, men vi anser att samtliga länsstyrelser borde ha haft en tillsynsplan som var beslutad under 2013 eller 2014. Framtagandet av behovsutredning och tillsynsplan bör göras i tät samverkan med övriga sakområden (t.ex. vattenförvaltning, fiske, miljöövervakning, hotade arter, kulturmiljö) inom länsstyrelsen för att få en gemensam bild av behoven, hitta möjliga lösningar och kunna avgöra var tillsynen gör mest miljönytta. 

    Vi har i uppföljningen av tillsynen frågat vad de olika tillsynsärendena (övrig vattenverksamhet) har resulterat i för åtgärd från tillsynsmyndighetens sida. För den planerade tillsynen leder ca 23 % av ärendena till ett föreläggande om t.ex. återställande, underhåll, miljöåtgärd eller tillståndsprövning. Motsvarande siffra för den händelsestyrda tillsynen är 15 %. Havs- och vattenmyndigheten anser att antalet anmälningar om misstänkta miljöbrott, 81 stycken, är förvånande få sett till det totala antalet tillsynsärenden 1977 stycken. Det betyder att det i endast 4 % av tillsynsärendena finns anledning att misstänka ett miljöbrott. Möjligen kan en del av förklaringen ligga i att många tillsynsärenden berör frågeställningar mellan enskilda fastighetsägare samt avsaknaden av tillstånd eller mycket gamla tillstånd gör det svårt att bedöma om det finns misstanke om miljöbrott. I uppföljningen anges att det i 29 ärenden av totalt 1977 tillsynsärenden har beslutats om tillsynsavgift.

    Havs- och vattenmyndigheten bedömer att det inte är troligt att övriga ärenden utgjordes av obefogade klagomål och att det, allra minst, borde ha tagits ut avgift i 345 ärenden (tillsynsärenden som resulterat i ett föreläggande om åtgärd). Havs- och vattenmyndigheten anser att länsstyrelserna behöver utveckla rutinerna för att besluta om avgift. Av redovisningen framgår att återkallande eller omprövning av tillstånd nästan inte alls förekommer. De omprövningar som har varit vanliga under 2014 är de som berör markavvattningsföretag. Möjligheten att återkalla tillstånd har inte utnyttjats särskilt flitigt inom vattenverksamhetsområdet, trots att det för myndigheter, inte innehåller samma ersättningsregler som vid en omprövning.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
    Download (jpg)
    presentationsbild
  • 6.
    Söderqvist, Tore
    et al.
    Enveco Miljöekonomi AB.
    Hasselström, Linus
    Enveco Miljöekonomi AB.
    Soutukorva, Åsa
    Enveco Miljöekonomi AB.
    Konsekvensbedömningar vid framtagande av havsplaner: Samhällsekonomiska konsekvensanalyser som en del av en hållbarhetsbedömning i havsplaneringen2013Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Sverige står inför införandet av en statlig fysisk planering av havet. Syftet med den svenska havsplaneringen är att den ska bidra till hållbar utveckling. Den ska också leda till att havet används på det mest lämpliga sättet i olika områden. Detta innebär en vägning mellan de många olika intressen som är kopplade till havet och dess användning, t.ex. sjöfart, fiske, turism, energiutvinning och försvar samt en förvaltning av de marina ekosystemen och deras tillhandahållande av olika ekosystemtjänster. 

    Som underlag för ställningstaganden kring olika alternativ beträffande användningen av havsområden behövs normalt information om användningsalternativens konsekvenser. Sådan information ges genom miljöbedömningar inklusive miljökonsekvensbeskrivningar (MKB) av föreslagna användningsalternativ, men även andra konsekvensbedömningar, exempelvis samhällsekonomiska konsekvensanalyser (SKA). Tillsammans syftar dessa underlag till att möjliggöra en hållbarhetsbedömning genom att såväl den ekologiska, ekonomiska som den sociala dimensionen av hållbar utveckling belyses.

    Multikriterieanalys (MKA) tillhandahåller en sammanhållen metodik för att genomföra hållbarhetsbedömningen. MKA är en metod för att på ett strukturerat sätt beskriva hur väl olika beslutsalternativ uppfyller ett eller flera önskvärda syften. Dessa syften brukar kallas för kriterier, vilket kan ses som synonymt med bedömningsgrunder. I havsplaneringssammanhang är beslutsalternativen lika med olika användningsalternativ. Kriterierna bör definieras så att de täcker in var och en av de tre hållbarhetsdimensionerna på ett tillfredsställande sätt. För den ekonomiska dimensionen gäller att kriterierna ska handla om ekonomisk önskvärdhet. Ett allmänt verktyg för att bedöma ekonomisk önskvärdhet är samhällsekonomisk konsekvensanalys (SKA), som i sig kan bestå av ett eller flera delverktyg. För den sociala dimensionen krävs kriterier som handlar om social önskvärdhet. Sådan önskvärdhet kan bedömas med hjälp av social konsekvensanalys. Den ekologiska dimensionen handlar om ekologisk hållbarhet. Indikationer på vad som är relevanta ekologiska kriterier ges av havsmiljödirektivets definitioner på god miljöstatus. Analysen av ekologisk hållbarhet kan göras inom ramen för en miljökonsekvensbeskrivning (MKB).

    Rapporten beskriver hur MKA kan tillämpas för att genomföra en hållbarhetsbedömning som en del av havsplaneringsprocessen. Den tar också upp i viss detalj hur en SKA inklusive kostnads-nyttoanalys (cost-benefit analysis) kan utgöra en del av en MKA. Några viktiga slutsatser i rapporten är följande: 

    • En förberedande hållbarhetsbedömning är nödvändig för att kunna avgränsa vilka alternativ som kan anses vara rimliga i förhållande till havsplaneringens mål. De rimliga alternativen är sedan föremål för en slutlig hållbarhetsbedömning inklusive MKB, SKA och social konsekvensanalys. Rapporten innehåller ett förslag för hur den förberedande hållbarhetsbedömningen kan utföras som en översiktlig MKA och den slutliga hållbarhetsbedömningen som en fullständig MKA. 
    • Den förberedande hållbarhetsbedömningen är lämplig att genomföra i havsplaneringens programskede, medan den slutliga hållbarhetsbedömningen är en del av planförslagsskedet. Rapporten föreslår ett antal aktiviteter och leveranser under dessa två skeden av havsplaneringen. 
    • Havsplaneringen bör vara deltagarbaserad. Detta är i linje med att ekosystemansatsen ska tillämpas och deltagande behövs även som en del av MKA, miljöbedömningar och SKA. En deltagarbaserad havsplanering kräver en reell integrering av berörda grupper i havsplaneringsprocessen. För att åstadkomma detta i praktiken finns en rik flora av olika tekniker tillgängliga, exempelvis offentliga utfrågningar, workshops, fokusgrupper, deltagande-GIS (participatory GIS), kommunikation via webben och sociala medier, osv. Vilka tekniker som ska tillämpas är en komplex fråga och beror bland annat på vilken berörd grupp som ska involveras. I en havsplaneringsprocess finns ett behov av att först identifiera berörda och utifrån denna identifiering utforma lämpliga sätt att involvera olika grupper. 
    • En ekosystemtjänstansats är potentiellt ett kraftfullt sätt att översätta miljöeffekter till konsekvenser för människan och samhället. Rapporten innehåller därför en genomgång av olika föreslagna typologier för ekosystemtjänster. En viktig slutsats i rapporten är att det återstår ett betydande arbete för att få fram praktiskt användbara verktyg som kan användas för att prediktera hur tillgången på ekosystemtjänster skulle påverkas av olika beslutsalternativ. Vad som mer specifikt behövs är utveckling av ekologiska modeller som gör det möjligt att identifiera hur ekologiska slutlänkar (ecological end-points) reagerar på förändringar till följd av olika beslutsalternativ. De ekologiska slutlänkarna är de ekologiska variabler som har en avgörande betydelse för ekosystemens tillhandahållande av ekosystemtjänster och därmed utgör en länk mellan ekologi och ekonomi.
    Fulltekst (pdf)
    fulltext
    Download (jpg)
    presentationsbild
  • 7.
    Söderqvist, Tore
    et al.
    Enveco Environmental Economics Consultancy.
    Hasselström, Linus
    Enveco Environmental Economics Consultancy.
    Soutukorva, Åsa
    Enveco Environmental Economics Consultancy.
    Cole, Scott
    EnviroEconomics Sweden .
    Malmaeus, Mikael
    Utförare miljöbevakning, Institut, IVL Svenska Miljöinstitutet AB.
    An ecosystem service approach for analyzing marine human activities in Sweden: A synthesis for the Economic and Social Analysis of the Initial Assessment of the Marine Strategy Framework Directive2012Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    The initial assessment (IA) of the implementation of the EU Marine Strategy Framework Directive (MSFD) includes an economic and social analysis (ESA). This analysis covers two components: (1) the use of marine waters and (2) the cost of degradation of the marine environment. The Swedish ESA work has entailed four different areas, reported in four separate reports:  A. The maritime sector (IVL and Enveco, 2012  "Report A") B. Marine tourism and recreation (Enveco, DHI and Resurs, 2012  "Report B") C. Oil spill (IVL, Enveco and EnviroEconomics Sweden, 2012  "Report C") D. Marine litter (Enveco and DHI, 2012  "Report D") The purpose of this analysis is to synthesize the results of the four reports.  The Swedish ESA is based on the ecosystem service approach and also on the DPSIR framework for sorting out relationships between Drivers, Pressures, State, Impact and Response. The point of departure in terms of marine ecosystem services is the classification in Table 0.1. We apply an ecosystem service analysis that in principle follows the procedure of a Corporate Ecosystem Services Review (ESR) (WRI, 2008) for evaluating a human activity’s dependence of – and impact on – eco system services. In the DPSIR context, the focus is on both how a driver influences the status of ecosystem services through its pressure and how the driver is affected by the status of ecosystem services. In short, this analysis applies the following four steps:  I. Identify the human activities, i.e. the drivers.   II. Identify associated pressure (for each driver) and determine (1) which ecosystem service(s) it is mainly dependent upon and (2) which ecosystem services it mainly affects. Based on this "filter", select the most relevant ecosystem services for further analysis.  III. Analyze the status and trends in the selected ecosystem services by associating them to Good Environmental Status (GES) descriptors and indicators.  IV. Analyze how a business-as-usual (BAU) scenario influences the trend in GES indicators and thus, the implied status of ecosystem services.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
    Download (jpg)
    presentationsbild
  • 8. Tilders, Ilke
    et al.
    Tingström, Lena
    Anderberg, Elisabeth
    Berglund, Johnny
    Hertzman, Jenny
    Hogfors, Hedvig
    Jönsson, Rita B
    Nygård, Lotta
    Odinga, Jens
    Olsson, Annette
    Pettersson, Urban
    Nätverk av marina skyddade områden i Sverige: Ramverk och metod för utformning och förvaltning2021Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Detta dokument innehåller ett ramverk och en stegvis me­tod för utformning och förvaltning av nätverk av marina skyddade områden.

    Ramverket syftar till att stötta utvecklingen av ett mer eko­logiskt representativt, sammanhängande och funktionellt nätverk av effektivt förvaltade marina skyddade områden i Sverige. Det möjliggör också en utvärdering av detta nätverk. Ramverket inbegriper principer för hur Havs- och vattenmyn­digheten, tillsammans med berörda kustlänsstyrelser, kan ar­beta strategiskt med marint skydd ur ett helhetsperspektiv. Med hjälp av ramverket kan tydliga målsättningar slås fast för att uppnå ett ekologiskt representativt, funktionellt och ef­fektivt nätverk av marina skyddade områden. Ramverket åt­följs av en stegvis metod för såväl utformning som förvaltning av marina skyddade områden, och lägger tydligt fram de an­taganden som ligger bakom metoden. Ramverket kan även vara ett stort stöd i den framtida ambitionshöjning av målet för marint områdesskydd till 30% – varav 10% strikt skydd – som föreslås till år 2030.

    Ramverket och metoden konkretiseras i två regionala planer, utarbetade av berörda kustlänsstyrelser. Implementeringen av de regionala planerna kommer att stötta Sverige i arbetet med att uppfylla nationella och internationella åtaganden om ett ekologiskt representativt, sammanhängande och funktionellt nätverk av effektivt förvaltade marina skyddade områden.

    Ramverket fungerar som ett stöd för dem som arbetar med marint områdesskydd i Sverige på nationell och regional nivå samt länsnivå. Det har i första hand utvecklats för att stötta ar­betet vid länsstyrelserna och Havs- och vattenmyndigheten, men även för Naturvårdsverket samt andra institutioner och universitet. Det fungerar även som ett exempel på hur meto­diken Conservation Standards (CS) kan tillämpas på nätverk av marina skyddade områden på både nationell, regional och lo­kal nivå. Ramverket kan fritt anpassas för andra sammanhang.

    Inom utformning och förvaltning av marint områdesskydd kan ramverket samt dess begrepp, vägledande principer och me­tod tillämpas på olika nivåer: för ett enskilt skyddat område, i ett län, i ett havsområde, nationellt eller till och med i gränsö­verskridande samarbete. I detta dokument beskrivs ramverket främst på regional nivå, i syfte att skapa separata regionala nät­verk av marina skyddade områden. Vissa komponenter är dock desamma för alla havsområden i Sverige.

    Vissa delar av ramverket är fortfarande under arbete. Ramverket kommer att förbättras kontinuerligt under dess implementering.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
    Download (jpg)
    presentationsbild
  • 9. Tilders, Ilke
    et al.
    Tingström, Lena
    Anderberg, Elisabeth
    Berglund, Johnny
    Hertzman, Jenny
    Hogfors, Hedvig
    Jönsson, Rita B
    Nygård, Lotta
    Odinga, Jens
    Olsson, Annette
    Pettersson, Urban
    The Swedish approach to MPA Network Design & Management: Framework and step-by-step guidance2021Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    This document contains a Framework and step-by-step guid­ance to support the design and management of Marine Pro­tected Area Networks.

    The Framework is designed to support the development of a more ecologically representative, better-connected, and more functional network of effectively managed marine protected areas (MPAs) in Sweden. As such, the Framework also enables the evaluation of this Network. The Framework incorporates principles for how the Swedish Agency for Marine and Water Management, together with relevant coastal Country Admin­istrative Boards (CABs), can work strategically with marine pro­tection using an integrated approach. The Framework helps define clear objectives aimed to achieve ecological represent­ativity, functionality, and effectiveness of the MPA Network. It is accompanied by step-by-step guidance for both designing and managing marine protected areas, and transparently lays out the main assumptions behind this guidance. It can also be of great help to Sweden in meeting the potential future am­bition of protecting at least 30% of marine waters by 2030, of which 10% should be strictly protected.

    The Framework and the guidance are applied in two Regional Plans, developed by representatives of the relevant CABs. The implementation of the Regional Plans will help Sweden ful­fill its national and international commitments to ecologically representative, well-connected, and functional networks of marine protected areas.

    The Framework acts as a reference for professionals working with marine protected areas in Sweden on the national level, the regional level, and the county level. It has been primarily developed to support the work of the CABs and the Swed­ish Agency for Marine and Water Management, but also the Swedish Environmental Protection Agency and other insti­tutes and universities. It also serves as an example of how the Conservation Standards (CS) can be applied to the context of MPA Networks on a national, regional, and local level. Prac­titioners are encouraged to freely adapt this framework to fit other contexts.

    The Framework and the step-by-step guidance can be used for the design and management of a single MPA or a set of MPAs, of a regional or national MPA Network, and potentially even of an international network. In this document, the Framework is described primarily on a regional level, with the aim of creating distinct regional MPA Networks. Some components, however, are the same for all regions in Sweden.

    This document only represents a first attempt at a framework with the definitions, guiding principles, and methodology needed to guide MPA Network Design & Management. It will be refined over time, as it is put into practice and as learning is generated about what works and what does not.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
    Download (jpg)
    presentationsbild
  • 10. Vretborn, Max
    et al.
    Lestander, Dag
    Analys av förändrad betalningsförmåga för bedömning av orimliga kostnader: Utveckling av en metod för att ge underlag till bedömningar av orimliga kostnader enligt vattenförvaltningsförordningen2016Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Begreppet betalningsförmåga används vanligen för att beskriva ett företags förmåga att betala sina löpande kostnader och skulder, och för detta kan olika ekonomiska nyckeltal studeras. I den här studien är syftet att utveckla en metod för att mäta förändring av betalningsförmåga för att ge underlag för att bedöma orimliga kostnader enligt 4 kap 9 och 10 § vattenförvaltningsförordningen. Metoden är avsedd att tillämpas i analys av de sektorer som förväntas bära kostnaderna för de fysiska åtgärderna i de åtgärdsprogram som Vattenmyndigheterna beslutar under vattenförvaltningens arbetscykel var 6:e år.  

    Utvecklingen av bedömningsmetoden, som baseras på Simplermetoden, har skett efter samråd med berörda intressenter och myndigheter. Simplermetoden fångar på ett transparent sätt in ett företags, eller en hel sektors, ekonomiska position i sin helhet, under ett eller flera år och baseras på verkliga data. Metoden ger ett mått på företagets eller sektorns konkurrenskraft vilket kan visualiseras och användas i analys och jämförelse mellan sektorer. Vi bedömer därför att metoden är ett lämpligt sätt att analysera hur betalningsförmågan hos berörda sektorer påverkas av åtgärder i åtgärdsprogrammet.  För att testa hur tillämpbar metoden är har vi analyserat ett scenario som baseras på den fördelning av kostnader för fysiska åtgärder som tagits fram av Vattenmyndigheterna i deras föreslag till reviderade åtgärdsprogram från 2015. Resultaten av analysen visar att betalningsförmågan hos sektorerna på en aggregerad nivå inte förändras på ett betydande sätt av åtgärdskostnaderna som ingår i scenarioanalysen. Dessa resultat ska dock tolkas med försiktighet. En viktig förutsättning för att kunna stärka analysresultaten är att detaljgraden och kvaliteten på de data som går in i metoden förbättras.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
    Download (jpg)
    presentationsbild
  • 11.
    Dialogen om vattenkraft och miljö 2012 – 2016 och förslag till färdplan2017Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Dialogen om vattenkraft och miljö är en flerårig process som grundar sig i ett regeringsuppdrag till Havs- och vattenmyndigheten från år 2012. Regeringsuppdraget löd: 

    Havs- och vattenmyndigheten ges i uppdrag att i samråd med berörda myndigheter samla berörda intressenter i en dialog med syfte att få en ökad samsyn kring de mål som är fastställda om förnybara energikällor samt miljömål för vatten och vattenförvaltning.

    Uppdraget har fortgått genom återkommande anvisningar från regeringen i regleringsbreven, fram till och med det senaste, för år 2016 års verksamhet. Dialogen har utmynnat i ett förslag till nationell strategi för åtgärder i vattenkraften (HaV:s rapport 2014:14) som nu utvecklas genom fördjupade underlag kring metoder för prioritering och avvägning. Metoderna testas i de fyra pilotvattendragen Luleälven, Dalälven, Nissan och Emån. Länsstyrelserna leder arbetet med de testerna. Meningen är att skapa goda förutsättningar för fastställande av rätt miljökvalitetsnormer och för genomförandet av miljöåtgärder i lämplig ordning, med hänsyn till naturvårdsnytta, energipåverkan och påverkan på kulturmiljövärden. I denna rapport beskrivs kortfattat viktiga delar som hitintills har framkommit av dialogprocessen, men vi blickar även framåt och anger förslag till färdplan de kommande åren.  

    Havs- och vattenmyndighetens bedömning är bland annat att en förbättrad samverkan mellan myndigheter, miljöorganisationer och verksamhetsutövare är nödvändig för att få till en effektivare åtgärdsprocess där såväl natur- som kulturmiljö- och energiintressen beaktas.            

    I Havs- och vattenmyndighetens förslag till färdplan pekas följande viktiga milstolpar ut där olika intressenter har ansvar:  

    A. Regeringen bör modernisera lagstiftningen så att den juridiska processen för genomförandet av miljöåtgärderna underlättas. För att få en förutsägbar process och skapa största möjliga miljönytta avseende natur- och kulturmiljö, bör det tillkomma en styrning så att ansökningar om tillstånd eller omprövning av tillstånd för genomförandet av miljöåtgärder inkommer från verksamhetsutövarna till domstolar inom en viss tidsram. Ansökningarna bör inkomma i en prioritetsordning som innebär att mest angelägna åtgärder kan göras först. Hänsyn bör tas till vattenförvaltningens tidsplan, så att resultaten i vattenmiljön kan erhållas på ett sätt så att miljökvalitetsnormerna kan följas.  

    B. Vattenkraftbranschen bör så snart som möjligt, i enlighet med Energiöverenskommelsen, starta en fond för miljöåtgärder för att underlätta för dem som vill genomföra miljöåtgärder och undvika fördröjning. 

    C. Länsstyrelserna som leder pilotprojekten bör ge förslag på hur metoderna för prioritering och avvägning kan utvecklas och utformas.

    D. Vattenmyndigheterna och andra berörda myndigheter bör samverka med Havs- och vattenmyndigheten i framtagandet av metod och arbetssätt för avvägning mellan intressena energi, kultur och natur och i framtagandet av en plan för miljöanpassning av vattenkraften.

    E. Länsstyrelserna bör utveckla sin dialogbaserade tillsyn. Stöd i processen kan vara de åtgärdsplaner med prioriteringar som länsstyrelserna arbetar fram inom ramen för vattenförvaltningen, utifrån nationella vägledningar och erfarenheter från pilotprojekten. 

    F. Riksantikvarieämbetet bör ta initiativ till utveckling av en metod för prioritering och bedömning av känslighet när det gäller kulturmiljöer i vattenkraften. Kunskapen om hur hänsyn kan tas till kulturmiljöer med koppling till vattenkraft och dammar behöver utvecklas och tydliggöras.               

    De kommande två åren (2017-2018) har Havs och vattenmyndigheten för avsikt att leda arbetet med framtagandet av en plan för vägledning för miljöanpassning av vattenkraften där målgruppen är länsstyrelser och andra centrala myndigheter i enlighet  med Havs- och vattenmyndighetens regleringsbrev 2017. Planen inkluderar bland annat:   

    A. Samordna framtagande av metod och arbetssätt för avvägning mellan de tre intressena energi, kultur och natur. 

    B. Återge hur de 1,5 TWh, som enligt förslaget till strategi för åtgärder i vattenkraften bör utgöra ett planeringsmål för vad som maximalt bör ianspråktagas för miljöåtgärder, räknats fram.

    C. Vid behov bidra i Riksantikvarieämbetets, Energimyndighetens och Svenska kraftnäts utveckling av metodbeskrivningar.

    D. Medverka i styr- och referensgrupper i pilotprojekten.

    E. Med stöd av pilotprojekten färdigställa metoden för prioritering av  åtgärder i vattenkraften utifrån naturvårdssynpunkt.

    F. Förbättra och utveckla vägledningen för kraftigt modifierade vatten med avseende på vattenkraft1.

    G. Ta fram en vägledning för undantag och mindre stränga krav med avseende på vattenkraften.

    H. Vägleda vattenmyndigheterna i arbetet med klassificering och framtagande av förslag till miljökvalitetsnormer för kraftigt modifierade vatten med avseende på vattenkraft.

    I. Vägleda länsstyrelserna vid en prioritering av miljöförbättrande åtgärder som minskar vattenkraftens miljöpåverkan, på ett sådant sätt att miljökvalitetsnormerna för vatten kan följas. Åtgärden ska genomföras i samverkan med Energimyndigheten och Riksantikvarieämbetet. 

    J.  Stödja länsstyrelserna i utvecklingen av planer för åtgärder i vattenkraften, behovsutredningar och tillsynsplaner.

    K. Vägleda länsstyrelserna om rättspraxis gällande tillståndsprövning och tillsyn av vattenkraftverk och dammar

    L. Samverka med Kammarkollegiet och länsstyrelser för att utveckla rutinerna för omprövning. En särskild fråga är hur ersättningar enligt 31 kap miljöbalken ska finansieras av staten.

    M. Klargöra inriktningen och ramarna för de bidrag som betalas ut för åtgärder i dammar och vattenkraft de kommande åren.

    N. Fortsatt medverkan i forskning och utveckling kring vattenkraftens miljöpåverkan och åtgärder.                                                            

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
    Download (pdf)
    Inbjudan
    Download (pdf)
    Dialogprocess
    Download (pdf)
    Minnesanteckningar
    Download (pdf)
    Färdplan
    Download (jpg)
    presentationsbild
  • 12.
    Fiskeriverkets Årsredovisning 19971998Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Den 1 januari 1995 blev Sverige medlem i den Europeiska Unionen och därmed kom EU:s gemensamma fiskeripolitik att gälla även i Sverige. Den omställning detta medfört har till stor del kommit att prägla den gångna verksamhetsperioden.

    Inför budgetåret 1997 har Fiskeriverkets förvaltningsanslag minskat med ytterligare 6 milj kr förutom en nedjustering på 3,6 milj kr till följd av ett nytt sätt att beräkna hyresnivån. Fiskeriverket kan endast notera att verket åter har ställts inför en kraftig besparing, samtidigt som kraven på verksamheten ökat, främst på kontrollens område, men även genom att verket fått en mer uttalad roll på miljöområdet som sektorsansvarig myndighet. I regleringsbrevet ges Fiskeriverket i uppdrag att redovisa vilka åtgärder som vidtagits eller planeras för att möta dessa besparingskrav.

    I november 1996 tillsatte regeringen en utredning av den statliga fiskeriadministrationen (Översyn av fiskeriadministrationen m.m.).Utredningen har i uppgift att dels göra en översyn av fiskeriadministrationen, särskilt Fiskeriverket, mot bakgrund av de förändringar som medlemskapet i EU inneburit för verksamheten, dels föreslå åtgärder för att effektivisera FoU-verksamheten på fiskets område. Utredningen avlämnade i januari 1998 sitt slutbetänkande.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
    Download (jpg)
    presentationsbild
  • 13.
    Färdplan havsplanering2016Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Havs- och vattenmyndigheten har tagit fram Färdplan havsplanering i syfte att stödja och vägleda arbetet med att utveckla havsplaner samt skapa tydlighet och förankring för den fortsatta planeringsprocessen.  Havs- och vattenmyndigheten har regeringens uppdrag att förbereda och  genomföra svensk statlig havsplanering genom havsplaneringsförordning (2015:400). Den 1 september 2o14 infördes en bestämmelse i miljöbalken om statlig havsplanering i Sverige som innebär att det ska finnas tre statliga havsplaner – en för Bottniska viken, en för Östersjön och en för Västerhavet. Planerna ska omfatta större delen av territorialhavet och svensk ekonomisk zon. I territorialhavet delar staten planeringsansvar med kommunerna medan den ekonomiska zonen är enbart statens planeringsansvar. Denna färdplan har beslutats efter ett samråd där centrala myndigheter, länsstyrelser, kommuner, akademi, branschorganisationer och ideella intresseorganisationer gavs möjlighet att ge synpunkter skriftligen. Alla synpunkter och Havs- och vattenmyndighetens hantering av dem finns samlade i en separat samrådsredogörelse som finns på vår webbplats.  I färdplanen fastställs de planeringsmål och planeringsstrategier som ska vägleda arbetet med att utveckla havsplanerna och genomföra miljöbedömning av planerna genom att upprätta en miljökonsekvensbeskrivning i enlighet med miljöbalkens bestämmelser. Färdplan havsplanering tar bland annat sin utgångspunkt i den nulägesbeskrivning som myndigheten tog fram under 2013–2014 och som gav en uppdaterad lägesbild med tillhörande strategifrågor som planeringsmål och process för havsplaneringsarbetet.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
    Download (jpg)
    presentationsbild
  • 14.
    Norling, Pia ()
    Havs- och vattenmyndigheten.
    Klein, Thomas ()
    Havs- och vattenmyndigheten.
    Key research needs for sustainable management of the Baltic Sea: Current situation, priorities and suggested actions for improvement2015Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    The aim of this project was to review the present state of scientific knowledge for the Baltic Sea and to identify research priorities from an environmental management perspective. Prioritized research needs The following five topics were found to have particularly critical research needs from an environmental management perspective: 

    1. Ecosystem based-fisheries management. Implementation with enhanced evaluation of adaptive management systems in order to continuously build up knowledge 

    2. Relationships between pressure-impact-effectiveness of measures, including social indicators for the design and monitoring of measures

    3. Mapping of marine habitats and more knowledge of food webs (interactions and dynamics)

    4. Cumulative effects of hazardous substances and other pressures

    5. Mainstreaming climate change adaptation in sectorial policies and management frameworks

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
    Download (jpg)
    presentationsbild
  • 15.
    Andreasson, Arne ()
    Havs- och vattenmyndigheten.
    Funegård, Peter ()
    Havs- och vattenmyndigheten.
    Bjerner, Karin ()
    Havs- och vattenmyndigheten.
    Hermansson, Annie ()
    Havs- och vattenmyndigheten.
    Management of Large Rivers to Secure Functions of  Coastal Ecosystems: Seminar organized by the Swedish Agency  for Marine and Water Management at  World Water Week 2015 in Stockholm2015Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    Human activities upstream in rivers have negative environmental impact on coastal aquatic ecosystems of which millions of people in the developing world are dependent on for their livelihoods. Some of the main problems have been identified as hydropower development, sediment extraction and pollution with impacts on ecosystem functions and services. In order to address the environmental challenges it is important to identify critical flows in the source to sea continuum. The degradation of ecosystems in the continuum illustrates the lack of understanding of these flows that are connecting the systems. In addition the linkages in existing management systems on land, in the coastal zone and in the oceans, which are often handled separately, needs to be further understood. Hence it is crucial that existing management tools are developed into integrated management approaches, such as management based on a source to sea approach to address these linkages and to resolve the environmental challenges in aquatic ecosystems. The land-river-coasts linkages are also important in order to enable the realization of the implementation of several of the Global Goals for Sustainable Development. Availability of clean freshwater and protection of aquatic ecosystems will be two of the most important issues to improve living conditions for the poor riverine and coastal communities. Linking goal 6 and 14 and their targets and indicators is therefore essential to ensure livelihoods of poor communities that depend on the natural resources from the aquatic ecosystems. Furthermore, the implementation of the Global Goals for Sustainable  Development and targets will require concerted and coordinated actions at all levels and between all sectors. Active engagement of all stakeholders, effective dialogue, including poor communities, civil society and the private sector are also important conditions. The integration between the management systems of large rivers with their estuarine and coastal areas is a challenge and the future development will require new methodologies and innovative institutional arrangements. Hence, the application of a source to sea management approach is essential in order to secure a sustainable development.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
    Download (jpg)
    presentationsbild
  • 16.
    Plan för tillsynsvägledning inom miljöbalkens område för åren 2016-2018: Reviderad inför 20182015Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Tillsynsvägledning ska beskrivas i en treårsplan. Denna plan omfattar åren 2016-2018. Planen ses över och revideras varje år och blir vartefter allt mer detaljerad. Havs- och vattenmyndigheten ger fortlöpande tillsynsmyndigheterna möjlighet att komma med önskemål och synpunkter på tillsynsvägledningen. Tillfälle till detta ges exempelvis i samband med kurser, seminarier och konferenser.   

    I bilaga 1 finns en sammanställning av de områden som Havs- och vattenmyndigheten särskilt kommer att prioritera att ge vägledning inom under åren 2016-2018. Vi har nu gjort en översyn och uppdaterat planen. Omvärldsfaktorer som till exempel ändrad lagstiftning, förändringar i miljön, uttalade prioriteringar från regeringen kan ytterligare påverka vår prioritering av tillsynsvägledning framöver.

    Våra prioriterade insatser  

    Under 2018 kommer särskilt fokus att läggas vid att:  

    - löpande uppdatera befintlig vägledning på vår webbplats,

    - medverka i handläggarträffar eller arrangera seminarier inom områdena vattenskydd, vattenverksamheter såsom vattenkraftverk/dammar samt vattenuttag, miljökvalitetsnormer, vattenbruk och små avlopp

    - delta i utvecklingen av länsstyrelsernas handläggarsystem för vattenverksamheter i syfte att underlätta uppföljning, 

    - genomförande av åtgärder enligt vattenmyndigheternas åtgärdsprogram,

    - medverka i det myndighetsgemensamma arbetet med uppföljning och utvärdering.  

    Den detaljerade planen för tillsynsvägledning för åren 2016-2018 framgår av bilaga 1.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
    Download (jpg)
    presentationsbild
  • 17.
    Plan för tillsynsvägledning inom miljöbalkens område för åren 2019-20212018Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Havs- och vattenmyndighetens plan för tillsynsvägledning 2019–2021 riktar sig till tillsynsmyndigheterna. Syftet med planen är att tydliggöra vilken vägledning vi planerar att genomföra under perioden.

    Tillsynsvägledning ska beskrivas i en treårsplan. Denna plan omfattar åren 2019-2021. Planen ses över och revideras varje år och blir vartefter allt mer detaljerad. Havs- och vattenmyndigheten ger fortlöpande tillsynsmyndigheterna möjlighet att komma med önskemål och synpunkter på tillsynsvägledningen. Tillfälle till detta ges exempelvis i samband med kurser, seminarier och konferenser.

    Våra prioriterade insatser

    Under 2019 kommer särskilt fokus att läggas vid att:

    • löpande uppdatera befintlig vägledning på vår webbplats,
    • medverka i handläggarträffar eller arrangera seminarier inom områdena vattenskydd, små avlopp och vattenverksamheter såsom vattenkraftverk/dammar
    • delta i utvecklingen av länsstyrelsernas handläggarsystem för vattenverksamheter i syfte att underlätta uppföljning,
    • genomförande av åtgärder enligt vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

    Den detaljerade planen för tillsynsvägledning för åren 2019-2021 framgår av bilaga 1 till planen.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
    Download (jpg)
    presentationsbild
  • 18.
    Uppföljning av den maritima strategin: Redovisning Regeringsuppdrag N2017/02641/MRT2018Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Havs- och vattenmyndigheten har i samverkan med Boverket, Energimyndigheten, Jordbruksverket, Tillväxtverket, Transportstyrelsen och SCB sammanställt ett förslag till uppföljning av den maritima strategin.

    Uppföljningen ska följa upp den maritima strategins vision som fångar utvecklingen i tre perspektiv. Uppföljningen ska omfatta ett begränsat antal årliga indikatorer samt en kompletterande fördjupad uppföljning vart tredje år.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 19.
    Verksamheten inom EU:s gemensamma fiskeripolitik under 20162017Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Havs- och vattenmyndigheten (HaV) ska enligt regleringsbrevet för 2016 tillsammans med Statens jordbruksverk redovisa en resultatbedömning och de viktigaste effekterna av verksamheten inom EU:s gemensamma fiskeripolitik (GFP) under 2016. Redovisningen ska inkludera en bedömning av eventuell påverkan av GFP på utvecklingsländer. I denna rapport behandlas även aktuella frågor som inte strikt hör hemma inom GFPn, men som bedöms ha effekter på eller kopplingar till verksamheten inom denna.  

    Enligt instruktionen ska HaV inom sitt ansvarsområde bland annat vara pådrivande, stödjande och samlande vid genomförandet av miljöpolitiken och verka för en hållbar förvaltning av fiskeresurserna. Myndighetsarbetet för GFPn är delat mellan Jordbruksverket och HaV. Jordbruksverket ska, enligt instruktionen, medverka till att främja och utveckla fiskerinäringen, vattenbruket och fisketurismen. Verket är förvaltande myndighet för fiskerifonden samt ansvarig för handel- och marknadsfrågor. Följaktligen har Jordbruksverket skrivit de delar i rapporten som rör struktur- och marknadspolitik, vattenbruk samt delar av datainsamling och av internationella organisationer (kapitel 6, 7 och 8 samt delar av kapitel 5 och 9).  

    Sverige har under året fortsatt att driva frågan om ett hållbart fiske bl.a. genom att framhålla att den övergripande målsättningen är att förvaltningsåtgärder ska beslutas i linje med den reformerade gemensamma fiskeripolitikens mål och principer samt att den vetenskapliga rådgivningen ska utgöra grund för besluten. Även kommissionen har drivit en linje där biologisk rådgivning har varit ledord. Detta har tydliggjorts bl.a. i samband med de senaste årens förhandlingar om fiskemöjligheter där kommissionen, i tillämpliga fall förespråkat TAC-nivåer i linje med maximal hållbar avkastning (MSY). Det är emellertid värt att ha i beaktande att många bestånd saknar MSY-rådgivning varför avvägningar och värdering av vad som kan anses vara lämplig nivå för TAC:er, samt beaktande av en försiktighetsansats görs.  

    EU-kommissionen har under året fortsatt sitt arbete med ansvaret för miljö-, havs- och fiskerifrågor samlat under en kommissionär (Karmenu Vella). Att samla ansvaret för dessa frågor under en och samma kommissionär måste anses ligga i linje med tankesättet i GFPn om en tydligare integrering av fiskeripolitiken med miljöfrågor. Det finns goda förutsättningar i GFPn för att nå målsättningen om att fiske- och vattenbruksverksamheterna ska vara miljömässigt hållbara på lång sikt, vilket också är en förutsättning för att uppnå nytta i ekonomiskt, socialt och sysselsättningshänseende. Under 2016 har arbetet med att succesivt genomföra delar av GFPn intensifierats. Bland annat har arbetet med att genomföra landningsskyldigheten inom EU fortgått under året. Nu måste alla delar i GFPn fortsatt omsättas i praktiken vilket innebär stora utmaningar för alla inblandade på olika nivåer. Med tanke på den uppdelning av GFP-frågorna som har gjorts mellan olika myndigheter i Sverige är det mycket viktigt att det finns en god nationell samordning.

    En ny fråga som aktualiserats inom ramen för GFPn är den om Storbritanniens planerade utträde ur EU (Brexit). Detta kommer att påverka fisket och förvaltningen i unionen och inte minst det svenska fisket. En annan fråga som inte ska underskattas är den betydelse Storbritannien har som likasinnad inom ramen för förhandlingsarbetet i GFPn.  Under 2016 har FN:s arbete med Agenda 2030 för hållbar utveckling tagit ordentlig fart. Inom GFPn finns många goda exempel som kan användas i arbetet med att stärka det internationella samarbetet kring hållbar fiskförvaltning och särskilt för att nå mål 14.4 som går ut att på nå och upprätthålla MSY för fiskbestånd världen över.  Nedan sammanfattas några av de mest centrala frågorna knutna till GFPn som har behandlats under 2016. Där finns också en del om effekter av den gemensamma fiskeripolitiken på utvecklingsländer då årets rapportering innehåller ett särskilt avsnitt om dessa effekter i enlighet med regeringsuppdraget.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
    Download (jpg)
    presentationsbild
  • 20.
    Verksamheten inom EU:s gemensamma fiskeripolitik under 20172018Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Havs- och vattenmyndigheten (HaV) ska enligt regleringsbrevet för 2017 tillsammans med Statens jordbruksverk redovisa en resultatbedömning och de viktigaste effekterna av verksamheten inom EU:s gemensamma fiskeripolitik (GFP) under 2017. Redovisningen ska inkludera en bedömning av eventuell påverkan av GFP på utvecklingsländer. I denna rapport behandlas även aktuella frågor som inte strikt hör hemma inom GFPn, men som bedöms ha effekter på eller kopplingar till verksamheten inom denna.  Enligt instruktionen ska HaV inom sitt ansvarsområde bland annat vara pådrivande, stödjande och samlande vid genomförandet av miljöpolitiken och verka för en hållbar förvaltning av fiskeresurserna. Myndighetsarbetet för GFPn är delat mellan Jordbruksverket och HaV. Jordbruksverket ska, enligt instruktionen, medverka till att främja och utveckla fiskerinäringen, vattenbruket och fisketurismen. Verket är förvaltande myndighet för fiskerifonden samt ansvarig för handel- och marknadsfrågor. Följaktligen har Jordbruksverket skrivit de delar i rapporten som rör struktur- och marknadspolitik, vattenbruk samt delar av datainsamling och av internationella organisationer (kapitel 6, 7 och 8 samt delar av kapitel 5 och 9).  Sverige har under året fortsatt att driva frågan om ett hållbart fiske bl.a. genom att framhålla att den övergripande målsättningen är att förvaltningsåtgärder ska beslutas i linje med den reformerade gemensamma fiskeripolitikens mål och principer samt att den vetenskapliga rådgivningen ska utgöra grund för besluten. Även kommissionen har drivit en linje där biologisk rådgivning har varit ledord. Detta har tydliggjorts bl.a. i samband med de senaste årens förhandlingar om fiskemöjligheter där kommissionen, i tillämpliga fall förespråkat TAC-nivåer i linje med maximal hållbar avkastning (MSY). Det är emellertid värt att ha i beaktande att många bestånd saknar MSY-rådgivning varför avvägningar och värdering av vad som kan anses vara lämplig nivå för TAC:er, samt beaktande av en försiktighetsansats görs.  EU-kommissionen har under året fortsatt sitt arbete med ansvaret för miljö-, havs- och fiskerifrågor samlat under en kommissionär (Karmenu Vella). Att samla ansvaret för dessa frågor under en och samma kommissionär måste anses ligga i linje med tankesättet i GFPn om en tydligare integrering av fiskeripolitiken med miljöfrågor. Det finns goda förutsättningar i GFPn för att nå målsättningen om att fiske- och vattenbruksverksamheterna ska vara miljömässigt hållbara på lång sikt, vilket också är en förutsättning för att uppnå nytta i ekonomiskt, socialt och sysselsättningshänseende. Under 2017 har arbetet med att succesivt genomföra delar av GFPn intensifierats. Bland annat har arbetet med att genomföra landningsskyldigheten inom EU fortgått under året. Nu måste alla delar i GFPn fortsatt omsättas i praktiken vilket innebär stora utmaningar för alla inblandade på olika nivåer. Med tanke på den uppdelning av GFP-frågorna som har gjorts mellan olika myndigheter i Sverige är det viktigt att det finns en god nationell samordning.  Havs- och vattenmyndighetens rapport 2018:13  11 När det gäller Storbritanniens planerade utträde ur EU (Brexit) har frågan fortsatt behandlats med kopplingar till GFPn under 2017. Fisket lyfts fram som ett område där man måste hitta särskilda konsultationsformer. En del som inte ska underskattas ur svensk synvinkel är den betydelse Storbritannien har som likasinnad inom ramen för förhandlingsarbetet i GFPn.  Under 2017 tog Fiji och Sverige initiativ till FN:s havskonferens som ägde rum den 5 - 9 juni 2017. Konferensens fokus låg på mål 14 (bevara och nyttja haven och de marina resurserna på ett hållbart sätt i syfte att uppnå en hållbar utveckling) bland FN:s 17 hållbarhetsmål i Agenda 2030. Inom GFPn finns många goda exempel som kan användas i arbetet med att stärka det internationella samarbetet kring hållbar fiskförvaltning och särskilt för att nå mål 14.4 som går ut att på nå och upprätthålla maximal hållbar avkastning (MSY) för fiskbestånd världen över.  Under 2017 har frågan om ålförvaltning lyfts inom ramen för GFPns årliga kvotförhandlingar.  Nedan sammanfattas några av de mest centrala frågorna knutna till GFPn som har behandlats under 2017. Där finns också en del om effekter av den gemensamma fiskeripolitiken på utvecklingsländer i enlighet med regeringsuppdraget.  

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
    Download (jpg)
    presentationsbild
  • 21.
    Verksamhetsplan 1999 för Fiskeriverket: En samlad plan för verksamheten vid samtliga enheter inom Fiskeriverket1999Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Fiskeriverket inför fr.o.m. år 1999 en samlad årlig verksamhetsplanering. Syftet med denna är att skapa förutsättningar för att dels följa upp de effektmål för verket som riksdagen har antagit och för de verksamhetsmål som regeringen har fastställt, dels för att underlätta verkets interna planering i övrigt. Därför har, för att också göra planeringen mer konkret, nedbrytning skett också i delmål.

    En viktig förutsättning för att planeringen skall vara ett effektivt hjälpmedel är att delmålen är realistiska och uppföljbara. Samtidigt är det viktigt att utnyttjandet av de finansiella resurser som verket förfogar över följs upp med kontrollstationer under året. Vi går in i det nya året med ett underskott, varför vi måste utnyttja anslagskrediten under myndighetsanslaget. Behovet av en sträng budgetdisciphn bör därför understrykas.

    De mål som ställs upp för avdelningarna avser verksamheten i dess helhet, oavsett hur verksamheten totalt sett finansieras.

    Beslutet om en ändrad organisation med avdelningar för havsresurser respektive kust- och sötvattensresurser fordrar snar uppföljning så att verksamheten snabbt kan finna sina former. I samband härmed måste också lösas de frågor om samverkan inom verket som den ändrade organisationen väcker.

    När det gäller själva arbetsuppgifterna kan det konstateras att arbetet inom ramen för CFP och reformeringen av denna är en prioriterad arbetsuppgift. Konsekvenserna för fisket och därmed också för Fiskeriverket av den nya miljöbalken är en annan viktig faktor i arbetet. Fiskevårdens utveckling är en betydelsefull fråga som kräver aktiva insatser. När det gäller miljöarbetet har Fiskeriverket att i samarbete främst med Naturvårdsverket i uppgift att medverka i framtagandet av miljömål för hav och för sjöar och vattendrag. Även arbetet med utveckling av miljöledningssystem är en betydelsefull uppgift.

    Som har framgått av det föregående skall de uppställda målen vara uppföljbara. Det innebär att vi i den resultatredovisning som skall lämnas till regeringen den 1 mars 2000 skall redogöra för hur vi har nått de uppställda målen inom ramen för kraven på återrapportering.

    En naturlig förutsättning för att arbetsuppgifterna skall kunna lösas är att ett effektivt samarbete mellan verkets olika enheter sker liksom mellan alla anställda. Endast på så sätt kan resultatet av vårt arbete bli lyckosamt.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
    Download (jpg)
    presentationsbild
  • 22.
    Verksamhetsplan för år 2000: Mål och budget för verksamheten vid samtliga enheter inom Fiskeriverket1999Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Den verksamhetsplan som fastställts för år 2000 bygger på de intentioner som inleddes i och med verksamhetsplanen för år 1999. Syftet med planeringen är att få en ordentlig överblick över de uppgifter som Fiskeriverket har och vilka resurser som totalt kan beräknas stå till förfogande för uppgifternas fullgörande. Verkets arbetsuppgifter utgår liksom tidigare från de effektmål som riksdagen har antagit och de verksamhetsmål som regeringen fastställt. För verkets egen del bryts dessa nu ned i egna verksamhetsmål för att skapa klarhet i planeringen och därmed också i arbetsuppgifterna.

    Planeringen för år 2000 har inriktats på att åstadkomma en mera samlad plan än föregående år, främst genom att utgå från en totalbudget som oavsett finansiär utgör ekonomisk ram för avdelningens verksamhet. Utgångspunkterna är att skapa balans i ekonomin, klarhet i finansieringen av verksamhetens olika delar och ökade förutsättningar för uppföljning av verksamhetens såväl sakmässiga som ekonomiska utfall. Till detta kommer att arbetet med ett miljö­ledningssystem för verket nu har avancerat så långt att detta beaktats i verksamhetsplanen i en första omgång.

    Ett minskat utnyttjande av anslagskrediten, som hittills utnyttjats i sin helhet, är angeläget. Den hårda belastningen på anslagskrediten grundar sig i första hand på tidigare budgetöverdrag och att underfinansierade projekt avslutas.

    Den ändrade organisation som har gällt sedan den 1 januari 1999 och den ökade integreringen av Fiskeriverkets olika verksamheter, med avdelningscheferna som huvudansvariga, är en grund för det dagliga arbetet. Likaså kommer en ny arbetsordning att bidra till att skapa klarhet om de formella förutsättningarna för arbetets bedrivande. En nyutarbetad ekonomihandbok skall skapa enhetlighet i ekonomiarbetet och därför tillämpas i redovisningen.

    Planer och regler i all ära men de förutsätter samtidigt att all den sakkunskap och energi som finns samlad inom Fiskeriverket kan få sitt spelrum.

    Organiserandet av Fiskeriverkets insatser inför Sveriges ordförandeskap i EU under det första halvåret av år 2001 blir en betydelsefull del av vårt arbete under det kommande året. Ännu har inget beslut fattats av regeringen om detaljerna i detta arbete. Vi skall aktivt delta i förberedelserna för ordförandeskapet så att vi på ett effektivt sätt också i detta sammanhang kan utföra det som ankommer på oss.

    I övrigt skall för Fiskeriverkets del verksamheterna med Svensk Fisk och kvalitetskontroll avvecklas. Den senare överförs till Kustbevakningen.

    Den resultatredovisning som skall överlämnas till regeringen den 1 mars 2001 kommer att visa i vilken mån de i planen angivna förutsättningarna leder till avsett resultat.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
    Download (jpg)
    presentationsbild
  • 23.
    Vägledning för regional vattenförsörjningsplanering: För en säker och långsiktig dricksvattenförsörjning2020Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Rent vatten är en förutsättning för väl fungerande samhällen, människors hälsa, och naturmiljön. Vatten är en livsnödvändig, men hotad resurs. Samhällsutvecklingen och klimatförändringar skapar nya utmaningar för vattenförsörjningen. Samtidigt som vattenanvändningen ökar riskerar mänskliga aktiviteter att försämra vattenkvalitet och minska tillgången till sötvattenresurser. Den här vägledningen fokuserar på samhällets långsiktiga dricksvattenförsörjning. Vägledningen ska vara ett stöd till länsstyrelserna när de tillsammans med andra aktörer tar fram regionala vattenförsörjningsplaner.

    Vägledningen har tagits fram i samarbete med Boverket, Sveriges geologiska undersökning (SGU), Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut (SMHI) och Livsmedelsverket.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
    Download (jpg)
    presentationsbild
1 - 23 of 23
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf