Swedish Agency for Marine and Water Management

Change search
Refine search result
1 - 2 of 2
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the Create feeds function.
  • 1.
    Törnqvist, Oscar
    et al.
    Perfomers of environmental monitoring, Companies, Metria AB.
    Klein, Josefin
    Perfomers of environmental monitoring, Companies, Metria AB.
    Vidisson, Benedikt
    Perfomers of environmental monitoring, Companies, Metria AB.
    Häljestig, Sofie
    Perfomers of environmental monitoring, Companies, Metria AB.
    Katif, Saad
    Perfomers of environmental monitoring, Companies, Metria AB.
    Nazerian, Simon
    Perfomers of environmental monitoring, Companies, Metria AB.
    Rosengren, Mats
    Perfomers of environmental monitoring, Companies, Metria AB.
    Giljam, Carl
    Perfomers of environmental monitoring, Companies, Metria AB.
    Lettevall, Erland (Editor)
    Swedish Agency for Marine and Water Management.
    Fysisk störning i grunda havsområden: Kartläggning och analys av potentiell påverkanszon samt regional och nationell statistik angående störda områden2020Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Bakgrund och målbild

    Grunda havsområden är viktiga för biologisk mångfald och grunden för många ekosystemtjänster, samtidigt som de är utsatta för ett stort påverkanstryck från mänskliga aktiviteter.

    Ett stort antal internationella och nationella åtaganden ställer krav på åtgärder för att minska påverkan och belastning på kust- och havsmiljön; främst ramdirektivet för vatten, havsmiljödirektivet, art- och habitatdirektivet, miljökvalitetsmålet Hav i balans samt levande kust och skärgård samt Ett rikt djur- och växtliv. 

    Det har hittills saknats både en detaljerad kartläggning av såväl historisk som nutida påverkanstryck i dessa miljöer, och metoder för att skatta utbredningen av påverkan. I förlängningen har det inneburit att underlag saknats för att sammanfatta i vilka miljöer påverkan sker, hur den förändras över tid och vad det kan leda till för effekter.

    Denna rapport presenterar data, metoder och resultat från ett projekt med syfte att försöka göra en total kartläggning av potentiell fysisk påverkan, ta fram metoder för att skatta den areella omfattningen av pågående påverkan, samt testa och presentera olika metoder med vilka denna kvantifiering av påverkan kan användas. 

    Kartläggning av påverkanstryck och metoder för påverkanszonering

    Steg ett i processen har varit att definiera olika påverkanstryck och undersöka möjligheterna att kartlägga dessa geografiskt. Målet var att utföra kartläggningen med hög precision och upplösning (10 meter) samt att få en så komplett bild som möjligt av potentiell påverkan på de grundare havsbottnarna (mindre än 15 meters djup). Inom detta moment togs det även fram flera metoder för att kartlägga påverkanstryck som inte direkt kan observeras, exempelvis genom modeller baserade på fartygstrafikens karaktär och intensitet, samt via sattelitbildsanalys. Utifrån dessa modeller gjordes areella uppskattningar av exempelvis erosion från fartyg, bottenstörning från ankring och störda bottnar genom muddring, baserat på fartygens transpondersignaler via satellit.

    Steg två bestod av att samla in existerande geografisk data som beskriver olika påverkanstryck (som exempelvis dammar, dumpningar och byggnader). 

    Steg tre innehöll en omfattande nationellt komplett kartläggning av påverkanstryck genom manuell tolkning av de senaste flygbildsmosaikerna från Lantmäteriet. Exempelvis så karterades bryggor, pirar och muddringar på detta sätt.

    Steg fyra bestod i att utveckla en modell för att skatta potentiell fysisk påverkan på bottnarna. Utgångspunkten var de olika kartlagda och modellerade påverkanstrycken, deras storlek och utbredning, den existerande miljöns fysiska abiotiska känslighet och med hänsyn taget till kumulativa effekter. Den typ av påverkan som metoden skattar utbredningen av består av tre olika komponenter: morfologisk påverkan (ändring av bottnarnas struktur och sedimentsammansättning), hydrografisk påverkan (ändring av vågor och strömmar som ger upphov till andra livsbetingelser) samt påverkan på konnektivitet (med avseende på störning av arters förmåga eller benägenhet att röra sig över områden på ett naturligt sätt, genom förekomst av hinder, buller och ändrade vattenflöden).

    Påverkansmodellen baseras på tidigare ansatser från exempelvis Helcom och bygger på en analysmodell baserad på tumregler från tidigare arbeten och expertbedömningar. För några påverkanstryck finns viss verifiering genom satellitbildsanalys och enstaka inventeringar i fält. Denna trefacetterade påverkansmodell består av tre nationellt heltäckande kartskikt med tio meters upplösning, och täcker havsområden grundare än 15 meter. Dessa kartskikt är intensitetsgraderade med hänsyn taget till kumulativa effekter.

    Steg fem bestod av att beskriva hur kartorna över potentiellt fysiskt påverkanstryck kan användas i olika sammanställningar, analyser och rapporteringar. Inom detta moment visas även hur den relativa risken för påverkan kan anpassas och tolkas för olika behov såsom rapportering av intakta bentiska miljöer inom havsmiljödirektivet eller fysisk störning av bottnar, strukturer och funktioner inom art- och habitatdirektivet.

    Förändringsstudier av påverkanstryck

    Steg sex bestod av att utveckla metoder för förändringsanalys och att kartlägga förändring av potentiell fysisk påverkan, från 1960-talet fram till 2016. För detta ändamål karterades påverkanstryck genom analys av äldre flygbildsmosaiker, och en stor mängd kartor och diagram producerades för att illustrera utvecklingen inom olika regioner och mellan olika år. För basåret 1960 kartlades hela Sverige men för mellanåren kring 1994 och 2008 valdes vissa representativa regioner ut för kartläggning och analys. Denna kartläggning kunde bara omfatta de påverkanstryck som var synliga i flygbilderna, kompletterad med modeller av påverkanstryck baserat på fartygstrafik från 2008, varför varken mellanåren eller basåret 1960 är helt jämförbart med kartläggning av dagens miljö. På grund av detta faktum var de historiska påverkanstrycken inte meningsfulla att analyseras till utbredning, utan en metod valdes istället där man genom att jämföra antal/area/längd av vissa utvalda objekt kan få en statistisk, regional och kronologisk bild av påverkan, även i vissa naturmiljöer. Till exempel har förändringstakten av den sammanlagda längden bryggor, pirar, kajer och andra linjeobjekt sedan 1960 kunnat beskrivas efter jämförelsen. 

    Resultat om påverkanstryckens omfattning och utveckling i olika havsmiljöer (djupzoner, översiktliga bottenmiljöer) presenteras från 1960-talet fram till idag för såväl nationellt som fem regioner. Absoluta och relativa indikatorer på förekomst av påverkanstryck, fragmentering av miljöer med mera presenteras. Utvecklingen har snarare skenat iväg än avtagit under senare decennier. En bärande faktor är närheten till tätorter och till socio-ekonomiskt starka områden där exploateringen har varit särskilt stark, med tydliga gradienter av avtagande påverkan proportionellt med avstånd till centrala tätorter. En annan faktor är naturmiljön, som gör att exploateringen i öppna kuster utsatta för vågor koncentreras till gemensamma hamnar medan den i mer vågskyddade skärgårdar sprids ut över många enskilda fastigheter. För att följa utvecklingen och vilka effekter åtgärder kan få behövs fortsatt övervakning genom metodpaket som presenteras i denna rapport. Havs- och vattenmyndigheten håller på att ta fram en undersökningstyp för att standardisera metoderna för övervakningsprogram. 

    Brister och utvecklingspotential

    Inte alla påverkanstryck går att kartlägga och modellera. Eftersom det ännu saknas bevis för hur miljöer påverkas av olika påverkanstryck är det en ganska trubbig expertbedömning som ligger bakom zoneringen av potentiell påverkan. Expertbedömningen är dessutom inte biologiskt inriktad. I stället kan man med den tredelade påverkansmodellen hitta ledtal och metoder för att bedöma faktisk påverkan på arter och habitat med olika känslighet. Detta förutsätter att den potentiella påverkan på morfologi, hydrografiska villkor och konnektivitet går att r att skatta enligt metoden.

    För flera av påverkansfaktorerna sker ingen konsekvent och komplett ajourhållning av register, som exempelvis undervattenskablar, muddringar och dumpningar, varför en mer exakt trend mellan olika 7 (126)  tidpunkter är omöjlig att bestämma. Med stor möda kan dock vissa data samlas in för olika tidpunkter men hur komplett och tillförlitligt och representativt detta blir är osäkert.

    I slutet av rapporten presenteras några kompletterande och alternativa kartläggningsmetoder, bland annat baserat på satellitbildsanalys och laserscanning. Dessa bör man ta hänsyn till vid eventuella framtida uppföljning av kartläggning, modell och förändringsanalys. I synnerhet är en analys av ”big data” ur sociala medier (som koordinatsatta inlägg på Twitter eller Facebook) en metod med oerhörd potential, då man inte bara kan få an kartläggning av en annars ganska osynlig faktor – friluftsmänniskan och fritidsbåtsfolkets rörelser – utan även kan analysera nyckelord som ”gädda” för att få fram intensitetskartor över fritidsfiske av gädda.

    Det presenteras även en principiell metod för att koppla påverkanstrycken till DPSIR, som är en modell för att beskriva orsakssamband i samspelet mellan samhället och miljön. Men eftersom effekterna av påverkan är kumulativa måste man först göra en påverkansanalys. Detta utvecklas sedan genom statistiska sammanställningar av vilka objekt, och därmed vilka drivkrafter inom DPSIR som ligger bakom den potentiella fysiska påverkan i varje vattenförekomst, område eller region.

    En avgörande framgångsfaktor för tillämpningen av de framtagna zonerna med potentiell påverkan, är att få fram kopplingen mellan skattad påverkan på morfologi, hydrografiska villkor och konnektivitet samt motsvarande förhållanden i verkligheten. Dessutom behövs en koppling mellan dessa förhållanden och påverkan på ekologin. Ett större sådant projekt är i skrivande stund initierat och finansieras av Naturvårdsverket. 

    För att kunna arbeta förebyggande behövs även riktade studier för att få en bättre förståelse av vilka faktorer som driver på utvecklingen med en allt större exploatering och negativ påverkan på känsliga livsmiljöer i havet.

    Download full text (pdf)
    fulltext
    Download (jpg)
    presentationsbild
  • 2.
    Sjöstrand, Bengt (Editor)
    Perfomers of environmental monitoring, Government Agencies, Institute of Marine Research.
    Fisktillgångar och fiske i Östersjön och Västerhavet: En naturresursöversikt1995Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Den officiella statistiken över mängd fångad fisk, fångstområden, använda fiskredskap etc. har hittills i huvudsak lagts upp för att belysa olika ekonomiska aspekter av det svenska fisket. Statistik över fisktillgångar och fiske med avseende på hushållning med havens levande resurser, biologisk mångfald och andra naturvårdsaspekter har inte haft någon framträdande plats i statistikproduktionen. Arbetsgruppen för Naturstatistik vid Naturvårdsverket och Statistiska centralbyrånhar i samverkan med företrädare för Fiskeriverket bedömt att ”fisktillgångar och fiske” bör vara ett prioriterat område vid utveckling av statistik inom programmet för naturstatistik med utgångspunkt i Naturvårdsverkets aktionsprogram för naturvård, Natur "90.

    En informell arbetsgrupp med företrädare för Fiskeriverket, Naturvårdsverket och Statistiska centralbyrån har funnit att ett utvecklingsarbete bör påbörjas för att i statistiska termer belysa utvecklingen av fisk- och skaldjursresurser. Gruppens arbete har som ett första steg resulterat i föreliggande rapport 

    Download full text (pdf)
    fulltext
    Download (jpg)
    presentationsbild
1 - 2 of 2
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf