Vattnet i landskapet berör inte bara vår natur utan hela vår samhällsstruktur och vår välfärd. Den påverkan som olika verksamheter har på vattnet påverkar i sin tur naturens tillhandahållande av olika ekosystemtjänster som vi människor har behov av och värdesätter. Den senaste fördjupade utvärderingen av miljökvalitetsmålen överlämnades till regeringen 2019.
Rapporten visar att utvecklingen inom många områden går i negativ riktning, bland annat när det gäller ekosystemens återhämtning och bevarande av biologisk mångfald.
För de vattenanknutna miljökvalitetsmålen
- Ingen övergödning
- Levande sjöar och vattendrag
- Grundvatten av god kvalitet och
- Hav i balans samt levande kust och skärgård
görs bedömningen att de inte kommer att nås och att utvecklingen i miljön sammantaget är oförändrad. Detta projekt är ett underlag till den målövergripande fördjupade utvärderingen av miljömålen 2023 (FU23) som genomförts av Havs- och vattenmyndigheten tillsammans med Sveriges geologiska undersökning. Projektet har valt att ta ett helhetsgrepp på vattenfrågan med utgångspunkten i vattnets flöde genom landskapet. Parallellt med detta pågår flera liknande projekt som också tar fram underlag till FU23. De arbetar bland annat med problem kopplade till biologisk mångfald, klimat, landsbygdsutveckling och hälsa. Samtidigt tas också målvisa fördjupade utvärderingar fram för alla miljökvalitetsmål. Mot bakgrund av detta har ”Vatten i landskapet – från källa till hav” avgränsats för att inte överlappa med de andra projektens arbete eller med den målvisa uppföljningen.
Påverkan sker på vattnet utmed dess väg från nederbörd via grundvatten till vattendrag och sjöar för att slutligen nå havet. Den är både av fysisk och kemisk karaktär. Det finns därför ett behov av att få tydliga målbilder för att bättre förstå vad som krävs för att uppnå de vattenrelaterade miljökvalitetsmålen. I rapporten presenteras en målbild som syftar till att sätta miljökvalitetsmålen och deras preciseringar i ett sammanhang, och på så sätt ge en bild av de insatser som krävs för att målen ska kunna nås till 2030.
Utifrån detta har följande miljöproblem identifierats:
- Förlust av blågrön infrastruktur och konnektivitet i landskapet
- Förlust av ekosystem och deras förmåga att förse oss med ekosystemtjänster
- Övergödning och miljögifter
Förlusten av blågrön infrastruktur, konnektivitet och ekosystem innebär att vi på många ställen saknar ett fungerande nätverk av ekologiskt funktionella livsmiljöer och strukturer som bevarar biologisk mångfald och bidrar med för samhället viktiga ekosystemtjänster. Övergödning och miljögifter har under lång tid påverkat miljön negativt. Även om utsläpp av vissa näringsämnen har minskat återstår problem på många håll, och gamla synder påverkar än idag genom så kallad internbelastning. Utsläpp av vissa miljögifter, till exempel tungmetaller, har också minskat, men nya ämnen tillkommer hela tiden och deras miljöpåverkan är ofta okänd. Drivkrafterna bakom de flesta miljöproblem i naturen idag och utmaningar i samband med dessa, är en eskalerande konsumtion och produktion av varor och tjänster för en bättre tillvaro.
I denna rapport presenteras en kartläggning av vilka miljöproblem som är mest akuta att hantera, vilka drivkrafter som ligger bakom samt vilket behov det finns av styrning.
Tre områden har identifierats där behovet av åtgärder och styrmedel bedöms vara högst.
- Incitament för planering, samordning och organisation ur ett avrinningsområdesperspektiv
- Incitament för att förbättra konnektivitet, retention och rening av vatten i landskapet
- Incitament för att minska påverkan av näringsämnen och miljögifter
I projektets nästa fas kommer HaV och SGU i bred samverkan med andra organisationer, myndigheter och aktörer ta fram förslag på åtgärder och styrmedel som behövs för att miljökvalitetsmålen ska kunna nås till 2030.
Göteborg: Havs- och vattenmyndigheten, 2021. , p. 24
miljömål, utvärdering, klimat, vatten, Sveriges geologiska undersökning, ekosystem, övergödning