Swedish Agency for Marine and Water Management

Produktionen av elektrisk energi i kondenskraftverk kräver stora mängder kylvatten. I Forsmark, liksom vid de övriga svenska kärnkraftverken, släpps detta kylvatten till havet efter att det passerat verkets kondensorsystem. Stora mängder värme tillförs på detta sätt kustekosystemet. Den miljöpåverkan som kylvattenanvändningen kan leda till skall enligt svensk lag följas i recipientkontrollprogram. När man beslutade bygga ett kärnkraftverk i Forsmark tog man också fram riktlinjer för vilka undersökningar som skulle göras som förstudier innan produktionen startade, samt ett program för den kontroll som skulle ta vid när elproduktionen kommit igång. Som ett stöd för kontrollverksamheten har man dessutom fortlöpande genomfört olika forskningsprojekt. Denna forskning har i regel bedrivits i Biotestsjön vid Forsmark.

Naturvårdsverket var genom sin kustvattenenhet huvudman för undersökningarna när förstudierna inleddes. Vid detta verks omorganisation 1991 överfördes kustvattenenheten till Fiskeriverket. Ett nytt laboratorium inrättades, Kustlaboratoriet i Öregrund, vilket sedan dess ansvarat för genomförandet av kontrollundersökningarna. Länsstyrelsen har ett övergripande ansvar som tillsynsmyndighet, och beslutar i frågor som rör t ex ändringar i kontrollprogram eller behov av kompletterande undersökningar. Förutom det biologiska kontrollprogram som här redovisas bedrivs radiologiska undersökningar under ledning av Statens Strålskyddsinstitut. Kustlaboratoriet bidrar vid denna kontroll genom bl a insamling av material för aktivitetsanalyser.

Resultaten från recipientkontrollen redovisas fortlöpande i årsrapporter. Enligt bestämmelserna för programmets genomförande skall dessutom större, mer sammanfattande och analyserande, rapporter avges vart femte år. De första fem driftsåren rapporterades 1985. Under denna period var kontrollen mycket omfattande, och behandlade många delar av det påverkade kustekosystemet. Efter rapporteringen kunde man fatta beslut om reduktioner i programmen, vilka började övergå mer till att följa långtidsutvecklingen hos några valda organismsamhällen. Nästa rapportering gjordes 1990. Bilden började nu klarna ytterligare vad gällde riskerna för olika former av miljöpåverkan, och övergången till ett basprogram kunde fortsättas. Det program som nu rapporteras har sin tyngdpunkt i långtidsövervakning av fiskbestånd och bottendjur i Biotestsjön samt i de omgivande vattenområdena.

Kylvattenutsläppet från Forsmarksverket kan ske genom dels ett ordinarie utlopp riktat mot den öppna Öregrundsgrepen, dels genom ett reservutskov som leder in i skärgården. Reservutskovet används främst vid driftsstörningar. Kontrollprogrammet täcker därför både de öppna områdena i Öregrundsgrepen och den innanför liggande skärgården. Som referensområde för undersökningarna har Finbofjärden vid NV Åland valts. Vissa referensundersökningar görs också öster om Gräsö.

Forsmarks Biotestsjö har varit en bas för den nordiska kylvattenforskningen i samfinansierade forskningsprogram där svensk, finsk och dansk industri deltagit. Även om denna rapport främst behandlar resultat från de löpande kontrollprogrammen, presenteras delar av forskningsresultaten för att man lättare skall kunna analysera, förklara och förstå samband mellan olika delprogram och de observationer som gjorts.