Swedish Agency for Marine and Water Management

Rapporten "Sik i Östersjön – en kunskapssammanställning" innehåller en kortfattad översikt över beståndets ekologi, status och utbredning. I sammanställningen ges förslag på metoder och ansatser, som ett led i arbetet med att förbättra beståndets status och utöka kunskapen om siken i Östersjön.

Sik är en laxfisk som förekommer längs kusterna i Bottniska viken, Ålands hav och Egentliga Östersjön, men kan även påträffas i anslutning till sötvatten längs västkusten. I Östersjön delas siken in efter lekbeteende i de två formerna älvlekande sik (även kallad vandringssik) och havslekande sik (även kallad havssik). De skiljer sig åt med avseende på födoval, tillväxthastighet, lekbeteenden och morfologiska egenskaper. Genetiskt är dock skillnaden större mellan olika populationer än mellan olika former.

Sik har traditionellt varit viktig både för yrkes- och fritidsfisket och fångas främst med bottensatta fällor och nät. Yrkesfiskets landningar av sik har mer än halverats i Östersjön sedan mitten av 1990-talet och är nu runt 100 ton årligen. Tydligast är denna minskning i Bottniska viken där merparten av sikfisket bedrivs. Skattningar av fritidsfiskets fångster är osäkra, men uppgifterna tyder på att omfattningen är betydande, motsvarande hälften upp till två gånger så stora som yrkesfiskets.

Det finns ingen riktad regelbunden övervakning av sik i Östersjön och sik fångas enbart sparsamt i den reguljära kustfiskövervakningen. De data som finns från yrkesfisket och nätprovfisken visar att fångst per ansträngning har minskat i Bottniska viken sedan 1990-talet.

De senaste åren är dock utvecklingen positiv i Bottenviken.Orsakerna till sikens tillbakagång är inte klarlagda men högt fisketryck, vattenkraftsutbyggnad, ökande vattentemperatur, minskande isutbredning, förändrat ekosystem, ökande säl- och skarvbestånd, eutrofiering och lågt pH kan ha bidragit till den negativa utvecklingen.Lekfredning och fiskefritt område i Södra Bottenhavet har visat sig ge goda effekter på sikbeståndet. I Finland sker stora utsättningar som är effektiva för att upprätthålla ett fiske.

I denna sammanställning har vi identifierat följande kunskapsuppbyggande åtgärder för sik i Östersjön:

• Långsiktig, standardiserad övervakning av beståndens utveckling
• Undersökning av påverkan av predation från säl och skarv
• Undersökning av påverkan av fiske
• Utveckling av metoder för identifiering och kartläggning av ekotypernas förekomst
• Kartläggning av viktiga lek- och uppväxtmiljöer
• Analys av effekter av utsättningar av yngel och juvenil sik

Whitefish is a salmonid species occurring in coastal areas in the Gulf of Bothnia, Aaland Sea and the Baltic Proper, but also adjacent to freshwater at the Swedish west coast. Whitefish in the Baltic is divided according to their spawning behaviors in the two eco types: river spawners (migratory whitefish) and sea spawners. They differ in food choice, growth, spawning behavior and number of gill rays. Genetically the difference between whitefish populations is bigger than the difference between morphs.   

Whitefish are traditionally important for both commercial and subsidiary fishery and is caught using bottom nets and traps. The commercial landings of whitefish in the Baltic Sea has more than halved since the 1990s and are now ca 100 metric tonnes per year. The decrease is most marked in the Gulf of Bothnia where the majority of the fishery takes place. Estimates of subsidiary and recreational fishing is uncertain but the numbers show that it is quite large, approximately between half and up to two times the size of the commercial fishery.  There is no regular monitoring targeting whitefish in the Baltic Sea and the species is rarely caught in the national and regional coastal fish monitoring programs. However, data available from commercial fisheries and gillnet monitoring show that catch per unit effort has significantly decreased in the Gulf of Bothnia. The last years however the trend is positive in the Bothnian Bay.  

Causes for the decrease of whitefish is not fully understood but high fishing pressure, hydro power constructions, increasing water temperature, decreasing ice coverage, changed ecosystem, increasing populations of seals and cormorants, eutrophication and low pH may all have contributed to the negative trend.  A spawning closure and a no take zone in the southern Bothnian Sea have been shown to have a positive effect on the whitefish stock in the area. In Finland massive stocking of whitefish larvae and juveniles probably are upholding the fishery.  

In this compilation we have identified the following needs for increased knowledge regarding whitefish in the Baltic Sea:   

Longterm, standardized monitoring of population status 

Investigate the effect of predation by seals and cormorants 

Investigate the effects of fishery  

Development of methods for identifying and mapping the occurrence of different ecotypes

Mapping of important spawning and nursing habitats 

Analysis of the effects of compensatory releases of larval and juvenile whitefish