Kunskapssammanställning baserad på ämnesrapporter framtagna inom vattendirektivsarbetet.
Många metaller och miljögifter kan ackumuleras i sediment och olika typer av bedömningsgrunder har etablerats i olika sammanhang för att underlätta utvärderingen av sedimentdata. Syftet med denna kunskapssammanställning är att förtydliga hur olika effektbaserade värden för sediment har tagits fram inom vattenförvaltningen, nationellt och internationellt, och hur de kan vara användbara i vattenförvaltningsarbetet.
De bedömningsgrunder som Havs- och vattenmyndigheten har etablerat i föreskriftsform bygger på underlag från studier av toxicitet. Dessa bedömningsgrunder anger nivåer som, om de överskrids, kan innebära en risk för att negativa effekter kan uppstå på sedimentlevande (bentiska) organismer. Dessa bedömningsgrunder är således effektbaserade.
Denna rapport återger dessa värden tillsammans med en kortfattad beskrivning av hur de har tagits fram liksom vilka osäkerheter som är förknippade med dem. En jämförelse görs även med bedömningsgrunder som baseras på fördelningen av uppmätta halter i miljön dvs. bedömningsgrunderna är i det senare fallet tillståndsbaserade och har tagits fram av Naturvårdsverket som ett prioriteringsverktyg för att kunna bedöma om en halt är hög i ett nationellt perspektiv. En motsvarande sammanställning görs för de effektbaserade sedimentvärden som ingår i de ämnesrapporter och som har tagits fram på europeisk nivå. Dessa har generellt tagits fram på annat sätt och baseras visserligen också på studier av toxicitet men inte för sedimentlevande utan vattenlevande organismer.
Osäkerheterna med sådana sedimentvärden är därför normalt större men de flesta av dessa värden kan ändå användas inom vattenförvaltningen för att få en uppfattning om var uppföljande undersökningar kan behövas för att t.ex. identifiera betydande källor och klassificera status. De kallas därför här för indikativa sedimentvärden.