Swedish Agency for Marine and Water Management

Detta kunskapsuppbyggande program syftar till att förbättra framtida överlevnaden av 15 hotade makrofyter i landet. Programmet innehåller både förslag på redan etablerade åtgärder och kunskapshöjande åtgärder om hur vi aktivt kan gynna framför allt ingående kransalger. Det är ett vägledande aktionsprogram som inte är juridiskt bindande.   

I programmet ingår fem natearter och tio kransalger. Alla arter växer i sjöar och har omfattats av tidigare åtgärdsprogram. Spretsträfse, trådsträfse och stjärnslinke växer i kalkrika sjöar. Grov-, udd-, späd-, höst-, och dvärgslinke växer i mjuka vatten. Barklöst sträfse har tidigare hittats i insjöar, men är idag endast känd från nordligaste Bottenviken. Fjällrufse växer endast i fjällsjöar. De fem nate-arterna växer alla i måttligt näringsrika sjöar. Styvnate föredrar dock näringsfattigare vatten, medan knöl- och spetsnate även kan växa i riktigt näringsrika vatten. Band- och uddnate förekommer också i Bottenviken, där salthalten är mycket låg.  

Tillbakagången av dessa arter beror bland annat på fysisk påverkan genom sänkning och reglering av sjöar samt övergödning. I detta program belyser vi problemet i texten, men föreslår inga åtgärder mot övergödning då dessa fångas upp i andra åtgärdsprogram och av andra samhällssektorer, t ex Vattenförvaltningens åtgärdsprogram och Landsbygdsprogrammet. Även brunifieringen av sjöar, som minskar ljusinsläppet i vattnet, påverkar makrofyterna negativt.   

Tack vare de tidigare åtgärdsprogrammen har en hel del arbete lagts ner på att kartlägga arternas utbredning. Vissa arter som till exempel uddslinke visade sig vara vanligare än man trodde. Däremot har natearter försvunnit från många tidigare lokaler. I programmet föreslår vi riktade inventeringar för tre arter som antagligen är svåra att hitta och därmed förbisedda: dvärgslinke, fjällrufse och grovslinke. Dessutom föreslår vi riktade inventeringar för barklöst sträfse i de historiska insjölokalerna.  

Exempel på åtgärder som föreslås är utsättningar av natearter. Havs- och vattenmyndigheten ska ta fram en nationell policy för utsättningar som ska följas. När det gäller kransalgerna vet vi inte varför de är så sällsynta. Till exempel behöver vi kunskap om hur konkurrenskraftiga de är, hur de sprider sig och vilka temperaturkrav de har. Vi behöver också kunskap om hur utsättning av de hotade kransalgerna som ingår i detta program kan göras. Utsättningsförsök ska därför genomföras innan man gör utsättningar av dessa i större omfattning.  

Det är många som har bidragit med värdefull kunskap för att få ihop detta program. Tack för ert bidrag, stöd och uppmuntran Irmgard Blindow, Sofia Brockmark, Maria Carlsson, Gustav Johansson, Tina Kyrkander, Måns Lindell, Mikael Svensson och Mats Thuresson. Stort tack till Roland Bengtsson för synpunkter och inte minst tillgång till ditt digra bibliotek om alger. Tack även till Anna Gustafsson, Håkan Sandsten och Åke Widgren för viktiga bidrag och synpunkter.

There is a general lack of knowledge on the efficiency of established methods to increase species conservation status in lake environments. This action plan aims to improve species knowledge, and to get efficient tools to improve the future survival of 15 threatened freshwater macrophytes living in permanent waters.

Five of the targeted species belong to the genus Potamogeton and ten are charophytes belonging to the genera Chara, Nitella and Nitellopsis. Chara rudis, C. filiformis and Nitellopsis obtusa grow in calcareous lakes. Nitella translucens, N. mucronata, N. gracilis, N. syncarpa and N. confervacea grow in soft waters. Previously, Chara braunii occurred in lakes, but nowadays is known only from the northern parts of the Bothnian Bay where the salinity is very low and conditions much resemble freshwater habitats. Tolypella canadensis grows in mountain lakes with low water temperature in the northernmost part of Sweden. All five Potamogeton-species grow in mesotrophic waters, but P. rutilus demands more oligotrophic waters, while P. trichoides and P. acutifolius prefer eutrophic water. Beside lakes, P. compressus and P. friesii also grow in slow flowing streams and in the northern parts of the Bothnian Bay.  

Altered physical conditions, such as lowering and regulating water levels, together with eutrophication are the main reasons why the targeted macrophytes are threatened. From the middle of the 19th century and approximately 100 years onwards, there has been extensive losses of suitable habitats, with many of the original wetlands and lakes drained and converted to farmland. Consequently, many small ponds and lakes dried up and the aquatic organisms living there disappeared. In regulated lakes, the amplitude of the water level fluctuates which can lead to that aquatic macrophytes either dry out or grow too deep to get enough light . During the last decades, increased humification of many waters decreases the amount of light reaching down into the water.   

The action plan proposes active measures to increase species distribution by introducing plants on historic localities as well as in new lakes and ponds. However, every introduction needs to be prudently considered. It is also recommended to conduct pilot studies before starting large-scale introductions of charophytes, as there is a little knowledge on species requirements. In addition, national guidelines for introduction and reintroduction of aquatic species needs to be established.   

More knowledge is indeed needed on the ecology of the targeted species, especially the charophytes. One of the suggested actions is therefore studies on how different species of charophytes compete with more common submersed macrophytes. Studies are also suggested on the temperature demands of T. canadensis, since it is unknown if climate change is a threat to this species. Earlier inventories with the aim of mapping species distribution showed that some species, like N. translucens, are more common than expected. In contrast, the Potamogeton-species have disappeared from many earlier localities. In this action plan, there is no general focus on inventories. However, the action plan suggests that inventories of four species should be conducted.  C. braunii should be looked for on the historical locality in lake Vänern. T. canadensis grows in inaccessible places in mountain lakes and it is expected to be more common than we think, if only these inaccessible lakes are reached.  N. confervacea is a tiny plant with only small parts of the shoots above the sediment. An inventory focusing on this species will hopefully reveal more localities. N. translucens is also expected to be overlooked since it in Sweden often grows in humic forest lakes, having brown water. These kind of lakes are often species poor regarding macrophytes and not chosen for inventerories.  

The action plan runs 2017-2021, by which we hope to have gained more knowledge on how to favour these species, as well as having conducted some actions that more or less directly increases the occurrence and survival of several species. The plan is a guidance document, and not legally binding.