Dialogen om vattenkraft och miljö är en flerårig process som grundar sig i ett regeringsuppdrag till Havs- och vattenmyndigheten från år 2012. Regeringsuppdraget löd:
Havs- och vattenmyndigheten ges i uppdrag att i samråd med berörda myndigheter samla berörda intressenter i en dialog med syfte att få en ökad samsyn kring de mål som är fastställda om förnybara energikällor samt miljömål för vatten och vattenförvaltning.
Uppdraget har fortgått genom återkommande anvisningar från regeringen i regleringsbreven, fram till och med det senaste, för år 2016 års verksamhet. Dialogen har utmynnat i ett förslag till nationell strategi för åtgärder i vattenkraften (HaV:s rapport 2014:14) som nu utvecklas genom fördjupade underlag kring metoder för prioritering och avvägning. Metoderna testas i de fyra pilotvattendragen Luleälven, Dalälven, Nissan och Emån. Länsstyrelserna leder arbetet med de testerna. Meningen är att skapa goda förutsättningar för fastställande av rätt miljökvalitetsnormer och för genomförandet av miljöåtgärder i lämplig ordning, med hänsyn till naturvårdsnytta, energipåverkan och påverkan på kulturmiljövärden. I denna rapport beskrivs kortfattat viktiga delar som hitintills har framkommit av dialogprocessen, men vi blickar även framåt och anger förslag till färdplan de kommande åren.
Havs- och vattenmyndighetens bedömning är bland annat att en förbättrad samverkan mellan myndigheter, miljöorganisationer och verksamhetsutövare är nödvändig för att få till en effektivare åtgärdsprocess där såväl natur- som kulturmiljö- och energiintressen beaktas.
I Havs- och vattenmyndighetens förslag till färdplan pekas följande viktiga milstolpar ut där olika intressenter har ansvar:
A. Regeringen bör modernisera lagstiftningen så att den juridiska processen för genomförandet av miljöåtgärderna underlättas. För att få en förutsägbar process och skapa största möjliga miljönytta avseende natur- och kulturmiljö, bör det tillkomma en styrning så att ansökningar om tillstånd eller omprövning av tillstånd för genomförandet av miljöåtgärder inkommer från verksamhetsutövarna till domstolar inom en viss tidsram. Ansökningarna bör inkomma i en prioritetsordning som innebär att mest angelägna åtgärder kan göras först. Hänsyn bör tas till vattenförvaltningens tidsplan, så att resultaten i vattenmiljön kan erhållas på ett sätt så att miljökvalitetsnormerna kan följas.
B. Vattenkraftbranschen bör så snart som möjligt, i enlighet med Energiöverenskommelsen, starta en fond för miljöåtgärder för att underlätta för dem som vill genomföra miljöåtgärder och undvika fördröjning.
C. Länsstyrelserna som leder pilotprojekten bör ge förslag på hur metoderna för prioritering och avvägning kan utvecklas och utformas.
D. Vattenmyndigheterna och andra berörda myndigheter bör samverka med Havs- och vattenmyndigheten i framtagandet av metod och arbetssätt för avvägning mellan intressena energi, kultur och natur och i framtagandet av en plan för miljöanpassning av vattenkraften.
E. Länsstyrelserna bör utveckla sin dialogbaserade tillsyn. Stöd i processen kan vara de åtgärdsplaner med prioriteringar som länsstyrelserna arbetar fram inom ramen för vattenförvaltningen, utifrån nationella vägledningar och erfarenheter från pilotprojekten.
F. Riksantikvarieämbetet bör ta initiativ till utveckling av en metod för prioritering och bedömning av känslighet när det gäller kulturmiljöer i vattenkraften. Kunskapen om hur hänsyn kan tas till kulturmiljöer med koppling till vattenkraft och dammar behöver utvecklas och tydliggöras.
De kommande två åren (2017-2018) har Havs och vattenmyndigheten för avsikt att leda arbetet med framtagandet av en plan för vägledning för miljöanpassning av vattenkraften där målgruppen är länsstyrelser och andra centrala myndigheter i enlighet med Havs- och vattenmyndighetens regleringsbrev 2017. Planen inkluderar bland annat:
A. Samordna framtagande av metod och arbetssätt för avvägning mellan de tre intressena energi, kultur och natur.
B. Återge hur de 1,5 TWh, som enligt förslaget till strategi för åtgärder i vattenkraften bör utgöra ett planeringsmål för vad som maximalt bör ianspråktagas för miljöåtgärder, räknats fram.
C. Vid behov bidra i Riksantikvarieämbetets, Energimyndighetens och Svenska kraftnäts utveckling av metodbeskrivningar.
D. Medverka i styr- och referensgrupper i pilotprojekten.
E. Med stöd av pilotprojekten färdigställa metoden för prioritering av åtgärder i vattenkraften utifrån naturvårdssynpunkt.
F. Förbättra och utveckla vägledningen för kraftigt modifierade vatten med avseende på vattenkraft1.
G. Ta fram en vägledning för undantag och mindre stränga krav med avseende på vattenkraften.
H. Vägleda vattenmyndigheterna i arbetet med klassificering och framtagande av förslag till miljökvalitetsnormer för kraftigt modifierade vatten med avseende på vattenkraft.
I. Vägleda länsstyrelserna vid en prioritering av miljöförbättrande åtgärder som minskar vattenkraftens miljöpåverkan, på ett sådant sätt att miljökvalitetsnormerna för vatten kan följas. Åtgärden ska genomföras i samverkan med Energimyndigheten och Riksantikvarieämbetet.
J. Stödja länsstyrelserna i utvecklingen av planer för åtgärder i vattenkraften, behovsutredningar och tillsynsplaner.
K. Vägleda länsstyrelserna om rättspraxis gällande tillståndsprövning och tillsyn av vattenkraftverk och dammar
L. Samverka med Kammarkollegiet och länsstyrelser för att utveckla rutinerna för omprövning. En särskild fråga är hur ersättningar enligt 31 kap miljöbalken ska finansieras av staten.
M. Klargöra inriktningen och ramarna för de bidrag som betalas ut för åtgärder i dammar och vattenkraft de kommande åren.
N. Fortsatt medverkan i forskning och utveckling kring vattenkraftens miljöpåverkan och åtgärder.
Göteborg: Havs- och vattenmyndigheten, 2017. , p. 45
vattenkraft, regleringsbrev, förnybara energikällor, Luleälven, Dalälven, Nissan och Emån, länsstyrelser, kulturmiljö, juridik, Energiöverenskommelsen