Projektets övergripande syfte har varit att ta fram ett underlag för en nationell prioritering av åtgärder som minskar jordbrukets fysiska påverkan på vatten. Prioriteringarna ska göras utifrån målsättningen att uppnå såväl ett konkurrenskraftigt och hållbart jordbruk som en god vattenmiljö. Inom ramen för projektet har faktorer identifierats som kan ligga till grund för en avvägning mellan jordbruksproduktion och nyttan av åtgärder för att minska jordbrukets fysiska påverkan. Under arbetets gång har det framkommit att det i viss utsträckning saknas data för att kunna kvantifiera utvalda faktorer på delavrinningsområdesnivå. Analysen kan i det fortsatta arbetet kompletteras med mer data, om sådana tillgängliggörs. Materialet som har tagits fram i projektet utgör underlag till ett beslutsstödssystem för åtgärder som syftar till att minska jordbrukets fysiska påverkan på vattenmiljön genom att alla Sveriges drygt 50 800 delavrinningsområden1 har delats in i sju grupper utifrån jordbruksvärden. Fyra av grupperna utgörs av delavrinningsområden som har mer än 12 % jordbruksmark, och dessa grupper representerar olika typer av jordbruk a) intensivt jordbruk med specialgrödor, svinproduktion och värphöns, b) ängs- och betesmarker c) skogs- och mellanbygders jordbruk samt d) intensivt jordbruk med nötkreatur och mjölkproduktion. De tre resterande grupperna utgörs av delavrinningsområden med skogsmarker, fjällområden och områden med torvjord.
Statusen på vattenförekomsterna har jämförts mellan de olika grupperna. Analysen visar att delavrinningsområden med hög andel åkermark sällan uppnår god ekologisk status, medan det är betydligt vanligare i delavrinningsområden med hög andel betesmark. Orsaken till detta är att en hög andel åkermark i vattenförekomstens närområde och svämplan, i kombination med förändringar i vattendragets form som uppstår i samband med markavvattning, leder till att ekologiskt viktiga strukturer och funktioner försämras och att den morfologiska statusen klassas ned. I projektet har underlag tagits fram som kan vara till hjälp i bedömningen av var åtgärder ger mest nytta för vattenmiljön till minsta inverkan på jordbruksproduktionen. För att en vattenförekomst ska uppnå god ekologisk status enligt det klassningssystem som används, krävs i många fall att det morfologiska tillståndet ska motsvara god status. För att det morfologiska tillståndet ska motsvara god status behöver åtgärder vidtas som kan påverka åkermarkens markavvattning i delavrinningsområdet. Dessutom behöver en del av åkermarken i vattenförekomsternas närområden och svämplan tas ur produktion och ersättas med ängs- och betesmark eller skog. Effekterna på åkermarken varierar mellan de olika grupperna och även utifrån de lokala förutsättningarna. I grupperna med intensivt jordbruk kan den nationella livsmedelsproduktionen påverkas då stora arealer berörs. I gruppen med skogs- och mellanbygders jordbruk kan åtgärder som vidtas i syfte att minska jordbrukets fysiska påverkan på vattenmiljön leda till ytterligare minskad konkurrenskraft, vilket i sin tur kan medföra att jordbruket läggs ned. Ändrat brukande, igenväxning och eventuell plantering av skog ökar också risken för att miljökvalitetsmålet Ett rikt odlingslandskap inte uppnås. I gruppen med ängs- och betesmark är jordbrukets fysiska påverkan på vattenmiljön generellt sett liten.
Projektresultaten kan användas som underlag för bedömning av vilka sjöar och vattendrag som kan klassas som kraftigt modifierade vatten (KMV) med hänvisning till jordbruket. I analysen har det framkommit att KMV skulle kunna vara särskilt relevant i grupperna med intensivt jordbruk och gruppen med skogs- och mellanbygders jordbruk. Genom att använda KMV sänks kraven avseende fysisk påverkan och målet god ekologisk status ersätts med god ekologisk potential. Det innebär dock fortfarande att alla åtgärder för att minska fysisk påverkan som bedöms vara rimliga utan att ge betydande negativ påverkan på jordbruket ska genomföras liksom åtgärder för att minska övergödning. Projektet har lett till ökad samverkan och diskussion mellan Havs- och vattenmyndigheten och Jordbruksverket i det nationella arbetet med vattenrelaterade åtgärder i jordbruksmark. Inom projektet har Havs- och vattenmyndigheten och Jordbruksverket tagit fram en strategi för det fortsatta gemensamma arbetet som behövs för att miljökvalitetsmålen Ett rikt odlingslandskap och Levande sjöar och vattendrag ska kunna nås samtidigt som jordbrukets konkurrenskraft bibehålls. Havs- och vattenmyndighetens och Jordbruksverkets roll i genomförandet av strategin är att ta fram kunskapsunderlag om hur olika åtgärder som kan vidtas i syfte att minska jordbrukets fysiska påverkan på vattenmiljön påverkar på jordbruket. Havs- och vattenmyndigheten och Jordbruksverket ska också ta fram vägledningar för tillämpning av kraftigt modifierade vatten, ekologiskt funktionella kantzoner samt hur miljöpåverkan av jordbrukets vattenanläggningar kan minska med bibehållen funktion.