Swedish Agency for Marine and Water Management

Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Kemiska bekämpningsmedel i grundvatten 1986–2014: Sammanställning av resultat och trender i Sverige  under tre decennier, samt internationella utblickar
Responsible organisation
2014 (Swedish)Report (Other academic)
Abstract [sv]

Syftet med denna rapport är att sammanställa kunskapsläget när det gäller förekomst av kemiska bekämpningsmedel i svenskt grundvatten. Underlaget utgörs av tillgängliga data från perioden 1986–2014. I rapporten ingår också en kortare genomgång av förändringar inom jordbruket i Sverige och dess användning av bekämpningsmedel, samt en litteraturgenomgång som sammanfattar resultat från undersökningar och det allmänna kunskapsläget om bekämpningsmedel i Danmark, Norge och Storbritannien. 

För att sammanställa data om bekämpningsmedel i grundvatten har resultat samlats in från undersökningar utförda av många olika instanser; vattenverk, länsstyrelser, kommuner, vattenvårdsförbund och privatpersoner. Extra ansträngningar har gjorts för att samla in data för Skåne som är den mest jordbruks- och bekämpningsmedelsintensiva regionen i Sverige. Resultaten visar att ett eller flera bekämpningsmedel återfanns i 36 % av alla prover tagna i grundvatten under hela perioden. Den vanligast detekterade substansen var BAM (2,6-diklorbensamid) som påvisades i 33 % av de undersökta proverna, följt av atrazin tillsammans med sina nedbrytningsprodukter (5–9 %). BAM är en nedbrytningsprodukt till diklobenil som tillsammans med atrazin hade stor användning som totalbekämpningsmedel mot oönskad vegetation. Tillsammans ingick de bland annat i den tidigare mycket välkända produkten Totex Strö som hade en omfattande användning inom en rad olika sektorer och områden, så som parkförvaltning, banvallar, vägarbeten, tomtmark, industriområden. Både diklobenil och atrazin är förbjudna sedan 1989–1990, men är alltså fortfarande de substanser som förekommer oftast i svenskt grundvatten. Av de växtskyddsmedel som fortfarande är godkända för användning inom jordbruket var det ogräsmedlet bentazon som återfinns oftast i grundvattenprover under den senaste 10-årsperioden (ca 3 %). Övriga i dag godkända växtskyddsmedel har däremot återfunnits mera sporadiskt i olika grundvattenundersökningar under senare år. Sammanfattningsvis visar resultaten att fynden i grundvatten huvudsakligen domineras av substanser som inte längre är tillåtna att användas och av substanser vars främsta användning har varit utanför jordbruket. Ett resultat som kan tillskrivas dels att registreringsprocessen i allt större utsträckning har kommit att beakta miljöaspekterna vid godkännandet och dels en förbättrad hantering av växtskyddsmedel genom utbildning och rådgivning till lantbrukare som minskat risken för punktutsläpp under åren.

Gränsvärdet för tjänligt dricksvatten när det gäller bekämpningsmedel är i) att summahalten av alla undersökta bekämpningsmedel inte får överskrida 0,5 µg/l, ii) att halten av ett enskilt bekämpningsmedel inte får överskrida 0,1 µg/l. Samma halter gäller även som riktvärden för grundvattenkvalitet. Resultaten av denna sammanställning visar att summahalter som överskrider 0,5 µg/l har minskat från ca 15 % perioden 1987–1994, till strax under 5 % perioden 2005– 2014 i grundvattenprover, exklusive vattenverk. Motsvarande jämförelse för råvattenprover från vattenverk visar en minskning från ca 5 % till ca 2 %. Andelen prover som har minst en substans i en halt över 0,1 µg/l har varierat under åren med som mest ca 35 % år 2000 i grundvattenprover, exklusive vattenverk, vartefter andelen överskridanden har minskat till <10 % under senare år. Även prover från vattenverk visar samma trend med minskande halter över 0,1 µg/l. En sammanställning av halterna av bekämpningsmedel i brunnar av olika djup indikerar att grunda brunnar har en högre fyndfrekvens av halter över  0,1 µg/l än de djupare brunnarna. I resultaten ingår det dock få brunnar från de djupare intervallen. En jämförelse av bekämpningsmedelsförekomst i brunnar som är borrade respektive grävda visar att de flesta substanserna har en högre fyndfrekvens i halter över 0,1 µg/l i grävda än i borrade brunnar. För atrazin, inklusive dess nedbrytningsprodukter, är det en betydande skillnad mellan grävda och  borrade brunnar, där den större andelen fynd i grävda brunnar sannolikt beror på att atrazin har använts flitigt för att bekämpa ogräs på gårdsplaner som ofta ligger i nära anslutning till gårdens privata dricksvattenbrunn.  Eftersom många får sin dricksvattenförsörjning från enskilda brunnar och dessa kan vara extra känsliga för föroreningar, undersöktes bekämpningsmedelsförekomsten i dessa för sig. I enskilda brunnar låg summahalten av bekämpningsmedel över 0,5 µg/l i ca 10 % av alla prover under hela tidsperioden, men med en minskande trend mot slutet av perioden. BAM är även här den mest frekvent påträffade substansen följt av atrazin och dess nedbrytningsprodukter som har en högre fyndfrekvens i enskilda brunnar jämfört med råvatten till vattenverk. Cirka 10 % av vattenproverna från enskilda brunnar har minst en substans som överskrider 0,1 µg/l.  Halterna i grundvattnet minskar generellt sett och de historiskt höga halterna av BAM, atrazin och dess nedbrytningsprodukter och bentazon är alla på väg ner. Diklobenil (med nedbrytningsprodukten BAM) och atrazin är förbjudna sedan början av 1990-talet och effekten börjar synas nu. Bentazons användningsområde har begränsats och faktorer som bättre utbildning och hantering av bekämpningsmedel under senare årtionden har sannolikt bidragit till de minskande halterna. För att kunna ge en bra bild av grundvattenkvalitén i Sverige framöver vore det önskvärt att insamling av data förbättras när det gäller till exempel yttäckning och vilka substanser som analyseras.  

Abstract [en]

The purpose of this report is to compile knowledge regarding the presence of chemical pesticides in Swedish groundwater based on available data from 1986 to 2014. The report also includes a brief review of changes in agriculture in Sweden and the use of pesticides, as well as a literature review summarizing the results of studies and the general state of knowledge about pesticides in Denmark, Norway and the United Kingdom. In order to compile data on pesticides in groundwater, results were collected from investigations conducted by many different actors: drinking water production plants (raw water och drinking water); county administrative boards; municipalities and private individuals. Additional efforts have been made to collect data for Skåne (Scania), which is the most agricultural- and pesticide-intensive region in Sweden. One or more pesticides were found in 36% of all samples taken in groundwater throughout the study period. The most commonly detected substance was BAM (2,6-dichlorobenzamide), which was detected in 33% of tested samples, followed by atrazine together with its degradation products (5-9%). BAM is a degradation product of dichlobenil which, together with atrazine, was widely used as a herbicide against undesirable vegetation. Together they were included in the well-used product Totex, which had extensive use in a variety of sectors and areas such as park management, along railway embankments, road verges, on building sites and in industrial areas. Both dichlobenil and atrazine were banned in 1989-1990, but remain the substances most commonly found in Swedish groundwater. Of plant protection products still authorized for use in agriculture, the herbicide bentazone was found most frequently in groundwater samples over the last 10 years (about 3% of samples). Other currently approved plant protection products have been found more sporadically in groundwater surveys in recent years. In summary, results show that substances found in groundwater are predominantly those that are no longer permitted, or those whose primary use has been outside of agriculture.  These results can be explained in part by the fact that the registration process now takes environmental aspects into greater consideration, but also that improved management of plant protection products, through education and counselling to farmers, has reduced the risk of spot emissions over the years.  

The quality standard concerning pesticides in drinking water is i) that the sum of all pesticides tested must not exceed 0,5 μg/l; and ii) the content of a single pesticide may not exceed 0,1 μg/l. The same levels also apply as guidelines for groundwater quality. The results of this compilation show that the occurrence of sums exceeding 0.5 μg/l in groundwater samples have decreased from about 15%, for the period 1987-1994, to just below 5% for the period 2005-2014 (excluding data from drinking water production plants). Corresponding figures for raw water samples from drinking water production plants show a decrease from about 5% to about 2%. With the exception of samples from water treatment plants, the proportion of samples containing at least one substance with a concentration > 0.1 µg/l has varied over the years, with a maximum of 35% of samples (year 2000) exceeding this limit. The frequency of finds above 0.1 μg/l has decreased to <10% in recent years. Even samples from drinking water production plants show the same trend, with fewer samples having concentrations above 0.1 μg/l.  

A compilation of pesticide levels in wells of different depths indicates that shallow wells have a higher find frequency of levels above 0.1 μg/l than deeper wells. However, the results included fewer deep than shallow wells.  

A comparison of pesticide presence in drilled, as opposed to dug, wells shows that most substances have a higher >0.1 μg/l find frequency in dug wells. For atrazine, including its degradation products, there is a significant difference between dug and drilled wells, where the greater proportion of finds in dug wells is likely due to atrazine being used extensively to combat weeds in farmyards, which are often close to the farm's own private drinking water well.  Since many people get their drinking water supply from private wells and these may be more susceptible to contamination, this group of samples was evaluated separately. In private wells, the sum of contaminants exceeded 0.5 μg/l in about 10% of all samples throughout the time period, but with a decreasing trend towards the end of the period. BAM is again the most frequently encountered substance followed by atrazine and its degradation products, which have a higher occurrence in private wells compared with raw water intakes at waterworks. About 10% of water samples from private wells have at least one substance that exceeds 0.1 μg/l.  

Pesticide levels in groundwater are generally decreasing and the historically high levels of BAM, atrazine (including its degradation products) and bentazone are all coming down. Dichlobenil (with the degradation product BAM) and atrazine are banned since the early 1990s, and the effect is beginning to appear now. The usage areas for bentazon have been limited and factors such as better training and handling of pesticides in recent decades have probably contributed to the decreasing levels. To provide a good picture of groundwater quality in Sweden in the future, it would be desirable to improve data collection including both coverage and the range substances that analyzed.

Place, publisher, year, edition, pages
Göteborg: Havs- och vattenmyndigheten, 2014. , p. 108
Series
Havs- och vattenmyndighetens rapport ; 2014:15
Keywords [sv]
grundvatten, kemiska bekämpningsmedel, pesticid, jordbruk, gränsvärde, dricksvatten, Skåne, Danmark, Norge, Storbritannien
National Category
Environmental Sciences
Research subject
Finance, National; Freshwater, Toxic substances, sampling and specimen banking; Coast and Sea, Effects of organotin compounds; Environmental Objectives, A Non-Toxic Environment; Environmental Objectives, Good-Quality Groundwater
Identifiers
URN: urn:nbn:se:havochvatten:diva-66ISBN: 978-91-87025-60-0 (electronic)ISBN: 978-91-576-9242-9 (print)OAI: oai:DiVA.org:havochvatten-66DiVA, id: diva2:1366726
Note

Även betecknad som CKB rapport 2014:1

Available from: 2019-10-30 Created: 2019-10-30 Last updated: 2022-07-11

Open Access in DiVA

fulltext(2566 kB)273 downloads
File information
File name FULLTEXT01.pdfFile size 2566 kBChecksum SHA-512
f98f01e6ff9a675154efa73671ee64c2974b9fda867f8d289c1c1f7e095ecb8189a7712d7c63e1404c53b382655ddafe389361495d6f057a55b17514e14e681f
Type fulltextMimetype application/pdf
Bilaga(124 kB)98 downloads
File information
File name FULLTEXT02.pdfFile size 124 kBChecksum SHA-512
ffce783a1dc08dc2c585d2c7049165e0cd4217920e67edf90b0279e7722ca9f017255843888a8da362ac6c700bc0683cb176435648e644f50d0ec99c7fa11bb9
Type attachmentMimetype application/pdf

Environmental Sciences

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar
Total: 374 downloads
The number of downloads is the sum of all downloads of full texts. It may include eg previous versions that are now no longer available

isbn
urn-nbn

Altmetric score

isbn
urn-nbn
Total: 1409 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf