Föreliggande rapport är en sammanställning och funktionsbedömning av naturliknande fiskvägar i södra Sverige. Den geografiska omfattningen är Blekinge, Halland, Jönköping, Kalmar, Kronoberg, Skåne, Västra Götaland och Östergötlands län. Rapporten omfattar kända naturliknande fiskvägar fram t.o.m. 2012. Totalt har 162 naturliknande fiskvägar noterats, fördelade på 90 st. omlöp, 5 st. inlöp, 15 st. överlöp, 7 st. kombinationer samt 45 st. utrivningar av vandringshinder. Naturliknande fiskvägar i form av omlöp ökade i omfattning från slutet av 1990-talet och är idag den vanligaste formen av nybyggda fiskvägar. Överlöp, d.v.s. en naturlig tröskling förbi ett lågt hinder, har förekommit sedan länge (början av 1900-talet), men i liten omfattning. Målet att i rapporten dra slutsatser kring hur konstruktionen bör utformas har till viss del inte uppnåtts på grund av kunskapsbrist rörande såväl konstruktion hos flertalet fiskvägar, men även genom bristen på uppföljning av många fiskvägar. Fältbesök har ökat kunskapen hos ett antal av fiskvägarna, men långt ifrån alla fiskvägar har av tidsmässiga skäl kunnat undersökas. Totalt har 47 fiskvägar besökts. En utvärdering av funktionen, för framförallt uppströmsvandrande fisk, kunde göras med hjälp av utförda elfisken och fiskräknare, samt observationer av fisk och besiktning på plats. Ej optimal funktion kunde emellertid i stort sett endast noteras vid fältbesöken, även om elfisken i vissa fall indikerade att fisk inte passerade eller i endast liten mån passerade fiskvägen. En utvärdering av de besökta fiskvägarna visade att en av tre naturliknande fiskvägar bedömdes ha ej optimal funktion (13 st. omlöp, 1 st. inlöp samt 2 st. kombinationslösningar). Av de fiskvägar som bedömdes ha god funktion fanns 25 st. omlöp, 1 st. inlöp, 3 st. kombinationslösningar samt 2 st. överlöp. Observera att samtliga bedömningar från fältbesök är ögonblicksbilder, d.v.s. funktionen vid rådande vattenföring. Andelen (%) av flödet på platsen som passerade genom fiskvägen visade sig vara den viktigaste variabeln för att skilja mellan fiskvägar med ej optimal respektive god funktion. Ju större andel av vattnet desto sannolikare att fiskvägen bedömdes ha god funktion. Utifrån det underlag som beskrivs i föreliggande rapport samt de fältbesök som gjorts, redovisas förslag till prioritetsordning och förslag till tekniska rekommendationer. Utöver detta ges ett flertal förslag rörande den nationella databasen Åtgärder i vatten (ÅiV) (http://www.atgarderivatten.se), drift och skötsel samt uppföljning av åtgärder.