Swedish Agency for Marine and Water Management

Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Fritidsfiske i Åtta fjordar: Effekter på fritidsfisket efter införandet av ett fiskefritt område innanför Orust och Tjörn
Swedish Agency for Marine and Water Management.
Responsible organisation
2013 (Swedish)Report (Other academic)
Abstract [sv]

Föreliggande rapport är en redovisning av resultaten från en enkätundersökning som utfördes under våren 2011, vars syfte var att samla in underlag till en bedömning och utvärdering av fiskeregleringar som inrättats för havet innanför Orust och Tjörn. I området, som kallas Åtta fjordar, infördes fiskerestriktioner i februari 2010 vilka innebar förbud mot fiske på arterna torsk, kolja och bleka samt förbud mot fiske med andra metoder än handredskapsfiske. I ett mindre område i Åtta fjordar infördes bestämmelser om totalt fiskeförbud. Enkätundersökningen är ett led i en uppföljning och utvärdering av ett nationellt åtgärdsprogram om inrättande av fiskefria områden i Sverige som införts av det nu nedlagda Fiskeriverket på uppdrag av regeringen. Då Fiskeriverket lade ner tog den nybildade myndigheten Havs- och vattenmyndigheten (HaV) över uppdraget att följa upp och utvärdera de fiskefria områdena.

I fjordarna innanför Orust och Tjörn förekommer gynnsamma lek- och uppväxtmiljöer för fisk och ryggradslösa djur och bestånd av lekande torsk har observerats. I området har bestånden av bland annat torsk och plattfisk minskat under de senaste decennierna, men det finns förhoppningar om att fiskeregleringarna ska bidra till de reducerade beståndens återuppbyggnad i området. Undersökningen har i huvudsak fokuserat på att kartlägga fritidsfiskevanor i området och hur de eventuellt kan ha påverkats av fiskeregleringarna. HaV har även försökt utreda allmänhetens åsikter om regleringarna, om processen vid införandet av regleringarna samt vilka förväntningar som finns på regleringarnas effekter. Undersökningen har behandlat olika populationer (bofasta, fritidshusägare samt medlemmar i Sveriges sportfiske- och fiskevårdsförbund (Sportfiskarna) separat för att få information om eventuella skillnader mellan grupper. 

Resultaten visar att det finns ett mycket stort stöd för fiskeregleringarna i området. En klar majoritet i alla urvalsgrupper är positiv till förbud mot fiske med snörpvad, förbud mot fiske med nät samt förbud mot att fånga torskfisk. Till det totala fiskeförbudet som finns i ett mindre område är respondenterna också till större del positiva men för denna reglering finns ett något svagare stöd. Resultaten visar också att en övervägande del är av uppfattningen att regleringarna kommer att leda till en ökad tillgång på fisk. En annan effekt som framför allt sportfiskarna förväntar sig av regleringarna är att turismen kommer att öka i området. Det finns ingen tydlig uppfattning om regleringarnas påverkan på yrkesfisket i de olika urvalsgrupperna. Vid en jämförelse av antalet fritidsfiskande i området året innan respektive året efter regleringarna infördes, minskade antalet med ca 20 procent bland bofasta i kommunerna kring Åtta fjordar och bland ägare av fritidshus. Minskningen i antal fritidsfiskande utgörs inte endast av nätfiskare utan även antalet fiskande med handredskap minskade. Bland medlemmarna i Sportfiskarna skedde det motsatta, det vill säga att antalet fritidsfiskande ökade året efter att fiskeregleringarna infördes i området.  Undersökningen visar att personer som fiskat med nät i Åtta fjordar innan nätfiskeförbudet infördes i stor utsträckning har slutat att bedriva nätfiske istället för att till exempel flytta fisket till vatten utanför förbudsområdet. 

Fritidsfiske i Åtta fjordar bedrevs av nio procent bland bofasta i området under 2010 och det motsvarar 9 900 personer i populationen. Större delen av dem fiskade med handredskap från vilka fångsten uppgick till 72 ton. Fångsten bestod till stor del av arterna makrill och sill men man fiskade även bland annat öring, piggvar, annan plattfisk och torsk. Med redskapen bur eller tina fiskade 1 200 personer i urvalsgruppen vilket motsvarar 1,1 procent. I urvalsgruppen ägare av fritidshus var det 1 900 personer, eller 15 procent av populationen, som bedrev fritidsfiske i området under 2010. Nästan samtliga fiskade med handredskap. Cirka 70 personer eller 0,5 procent i populationen fiskade med bur och/eller tina i området. Undersökningen utfördes strax efter att fiskeregleringarna implementerats i området och för att få en bättre uppfattning om fiskeregleringarnas effekter på fritidsfisket behöver förvaltningen undersöka antalet fiskande i området vid ett senare tillfälle. Detta för att fånga upp långsiktiga förändringar i fritidsfisket.

Place, publisher, year, edition, pages
Göteborg: Havs- och vattenmyndigheten, 2013. , p. 31
Series
Swedish Agency for Marine and Water Management report ; 2013:20
Keywords [sv]
fiskereglering, torsk, kolja, bleka, handredskapsfiske, nätfiskeförbud, enkätundersökning, fritidsfiske, sportfiske, turism
National Category
Environmental Sciences
Research subject
Finance, National; Coast and Sea, Coastal fish stocks; Environmental Objectives, A Rich Diversity of Plant and Animal Life; Environmental Objectives, A Balanced Marine Environment, Flourishing Coastal Areas and Archipelagos
Identifiers
URN: urn:nbn:se:havochvatten:diva-59ISBN: 978-91-87967-01-6 (electronic)OAI: oai:DiVA.org:havochvatten-59DiVA, id: diva2:1366608
Available from: 2019-10-30 Created: 2019-10-30 Last updated: 2022-07-11

Open Access in DiVA

fulltext(759 kB)61 downloads
File information
File name FULLTEXT01.pdfFile size 759 kBChecksum SHA-512
c2fad89cc31839db2ff04cde99b682d67aca8fea90e8fc93ca60e6739887131b1befe3783cd8a551b7735011f20a23e4bf507b1947756c388cbf8445642906ca
Type fulltextMimetype application/pdf
Bilaga 1(486 kB)49 downloads
File information
File name FULLTEXT02.pdfFile size 486 kBChecksum SHA-512
fb60b5db7f2457247070d5668f53c556b1bb9c8297cee02d69d6e1cf9864239b9e97c5b2267a5b80c8e822ba05316830428512972569b45d38f128e6700386cc
Type attachmentMimetype application/pdf
Bilaga 2(599 kB)62 downloads
File information
File name FULLTEXT03.pdfFile size 599 kBChecksum SHA-512
34b3c89d3ab3e97936c935c3cd2f7680f72c54427d3a25202f3434f83e2f1aab2e76b3e38620e630496c3b4391cc4711f31ad264b217d30657dd9b3eb856001f
Type attachmentMimetype application/pdf
Bilaga 3(1501 kB)56 downloads
File information
File name FULLTEXT04.pdfFile size 1501 kBChecksum SHA-512
758fa428b5927ffbbfdd6060ab6022b3b29d8464d0cf58459930db241b85ed48f1b09714f17d715aa8aa4141ed2217ecfa223df5bbde4dc30b60c8e1d294db65
Type attachmentMimetype application/pdf

By organisation
Swedish Agency for Marine and Water Management
Environmental Sciences

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar
Total: 235 downloads
The number of downloads is the sum of all downloads of full texts. It may include eg previous versions that are now no longer available

isbn
urn-nbn

Altmetric score

isbn
urn-nbn
Total: 183 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf